Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektricitet - *Elektricitetslagstiftning - *Elektricitetsmängd eller Elektrisk laddning - *Elektricitetsmätare - *Elektricitetstariff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Elektricitetslagstiftning—Elektricitets tariff
nom att uppträda vid betydligt lägre temp.
än samma effekt vid ytor av en enhetlig
metall (se Glödelektrisk effekt, suppl.).
Betr. e:s natur har forskningen utom
elektronen och atomkärnorna påvisat tillvaron av
positronen (se Elektron, suppl.), en
partikel med samma laddning (éhuru positiv)
och massa som elektronen. Se även Fysik,
suppl. Om elektromagnetisk
in-d u k t i o n se d. o., suppl. Sv. B-r.
♦Elektricitetslagstiftning. Frågan om
kontrollen över elektriska
starkströmsanlägg-ningar o. a. i samband därmed stående
frågor, däribland installatörsväsendet på det
elektriska området, är sedan 1933 föremål
för utredning, vilken hittills resulterat i
tillkomsten av en ordnad elektrisk
mate r i e 1 k o n t r o 11 (se d. o., suppl.). E. Hlr.
*Elektricitetsmängd eller Elektrisk
laddning mätes i enheten 1 amperesekund
eller coulomb (förk. As eller, mindre
brukligt, C). Enheten 3,600 As benämnes
amperetimme (Ah). Kapaciteten hos en elektrisk
ackumulator (se d. o., även i suppl.)
uttryckes vanl. i Ah vid viss
urladd-ningstid. F. D-n.
*Elektricitetsmätare, apparat för
integrerande uppmätning av elektrisk energi,
elekt-ricitetsmängd m. m. Enl. modern praxis
begagnas ordet mätare endast för dylika
integrerande mätapparater, medan suffixet
-meter (plur. -metrar) brukas vid
indi-kerande instrument, ss. ampere-, volt- och
wattmetrar (elektriska
mätinstrument i egentlig mening).
En mätare innehåller vanl. en roterande
kropp, vars hastighet är proportionell mot
den uppmätta storhetens värde per tidsenhet.
Sålunda drives hos en
kilowattimmemätare det roterande systemet av ett
moment, som varierar direkt som effekten,
medan bromsmomentet varierar som
hastigheten. Den sistnämnda blir då proportionell
mot effekten och sålunda det tillryggalagda
varvantalet under en viss tid proportionellt
mot energien. Kilowattimmemätare
(kWh-mätare) för växelström äro i regel av
induk-tionstyp med en eller flera aluminiumskivor
som drivna organ samt kunna vara en- eller
flerfasiga. kWh-mätare för likström byggas
som likströmsmotorer med ett relativt stort
motstånd i serie med ankaret (motormätare).
För mätning av amperetimmar vid
likström (amperetimmemätare,
Ah-mä-tare) begagnas en enklare typ av
motormätare, där det fasta systemet utgöres av
permanenta magneter. Ah-mätare kunna
graderas som kWh-mätare, förutsatt att
spänningen är i stort sett konstant.
Bland äldre mätare av historiskt intresse
böra nämnas Arons pendelmätare samt den
oscillerande mätaren. En äldre mätartyp,
som däremot fått vidgad användning under
senare år, är den elek t r oly t isk a
mätaren, byggd på voltameterns princip.
1136
För användning i samband med speciella
tariffer (se Elektricitetstariff, även
i suppl.) kunna kWh- och Ah-mätare
utföras med diverse tillsatsorgan. Sålunda är
tidspärrtariffmätaren försedd med
flera räkneverk, mellan vilka omkoppling
sker med ett urverk. Maximalmätaren
innehåller en visare, som framflyttas av det
rörliga systemet till ett läge, motsv. den
högsta energien under något intervall av viss
längd, vanl. en kvarts timme. S u b t r a
k-tionsmätaren registrerar på ett
särskilt räkneverk den energi, som uttagits över
en viss inställbar effektgräns. En speciell
form av subtraktionsmätaren är den s. k.
hushållsmätaren, vilken vid viss
effektgräns manövrerar en
kvicksilverströmbrytare (se d. o., suppl.) för in- och
urkoppling av vissa belastningsobjekt.
Förutom för mätning av energi och
elekt-ricitetsmängd kunna mätare begagnas såsom
amperekvadrat-, voltkvadrattimmemätare etc.
En svensk konstruktion är
varaktig-hets mätaren, vilken i princip består av
en kWh-mätare, som medelst elektriska
impulser över hjälpreläer manövrerar flera
räkneverk, på vilka avläsas energimängder,
motsv. successiva punkter av den uppmätta
belastningens varaktighetskurva (se d. o.,
suppl.). F. D-n.
♦Elektricitetstariff. Under de senaste åren
har ett intensivt arbete bedrivits i avsikt att
åstadkomma rationella tariffer, vilka å ena
sidan ansluta sig till energiproducentens
självkostnader, å andra sidan stimulera
förbrukaren till ökad användning av elektrisk energi
för såväl belysning som motordrift och
värme. En sammanställning av de moderna
typerna av tariffer fordrar i första hand en
översikt över de olika element, av vilka
tarifferna uppbyggas:
1) Abonnentavgift eller fast avgift,
grundavgift, oberoende av energi och effekt
men ofta beroende av storleken av en
bostadslägenhet, en jordbruksfastighet etc.
Abonnentavgiften utgår ofta med ett visst
belopp per år och tariffenhet (t. e.),
varvid varje t. e. kan motsvara ett rum i en
bostad, 1 har odlad mark o. s. v.
2) Ackordsavgift, utgående t. ex.
med visst belopp per år och lampa. Ofta är
denna avgift förbunden med användningen
av strömbegränsare (se d. o., suppl.), som
hindrar uttagning av effekt över en viss
gräns.
3) Energi avgift per enl. energimätare
förbrukad kilowattimme (kWh), oberoende av
effektvärden etc.
4) Effektavgift per maximalt
uttagen kilowatt (kW), vanl. uppmätt medelst
kvartstimmesmaximalmätare (se E 1 e k t r
i-ci te tsmä tare, ovan).
5) Abonnemangsavgift per
abonnerad kW vid effektgränstariff (se nedan).
Härvid begagnas någon form av subtraktionsmä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
