Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eliot, Thomas Stearns - *Elis - *Elisabet, 2. Elisabet Tudor (engelsk drottning) - *Elisabet, 1. (fransk drottning) - *Elisabet (drottning av Rumänien) - *Elisabet (kejsarinna av Österrike) - *Elisabethville - *Elisabetssystrar - Elista, Ellista - *Elit - *Elkin, W. L. - Ell, Bernhard SOphus Faith - *Ellberg, E. H. - Elle Andersdatter - Ellekilde, Hans Lavrits - *Ellinger, H. O. G. - Elliot, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Elis—Elliot, H.
1210
sedan 1913. Därpå blev han journalist och
kritiker (i The Egoist, The Criterion). »The love
song of Alfred Prufrock» (1917) väckte stort
uppseende genom sin ytterliga intellektualism,
fina ironi och sitt utmanande bildspråk. Dessa
egenskaper förblevo
betecknande för hans
följ. diktning, som
mestadels ströddes i
tidskrifter eller
publicerades som
flygskrifter (»The waste land»,
1922). En samling
»Poems» kom 1920.
Sin litteraturkritik
samlade E. i »The
sacred wood» (1920),
»Homage to J ohn
Dryden» (1924), »For
Lancelot Andrewes» (1929), »Dante» (s. å.),
»Use of poetry» (1933) och »Elisabethan essays»
(1934). Senare utveckling bragte dramer
(»The rock, a pageant play», 1934, »Murder
in the cathedral», 1935).
E. torde f. n. vara den mest omdebatterade,
utmanande och inflytelserike skalden på
engelskt tungomål. Själv lärde han framför allt
av de franska symbolisterna och Ezra Pound.
Hans poetiska diktion är på samma gång
subtil och påtaglig, vardaglig och fint suggestiv,
originell och traditionell. Som psykolog
uppehåller han sig vid den självbespeglande
ineffektiviteten och maskstungna ansatsen,
vilken han skildrar med stor skicklighet. Trots
att hans dikter ofta tyngas av
litteraturspecialistens beläsenhet, förblir han fängslande
genom eggande stil. Alla dessa egenskaper
göra honom till en skald för finsmakare och
förklara, att han är mera omtalad och
klandrad av den stora publiken än läst och
förstådd. Hans litteraturkritik har däremot
vunnit allmännare erkännande, ävenså hans
dramer, vilka alltmer synas överge den extrema
intellektualismen för enkelhet och pregnans.
— Litt.: Antologierna »Modern american
poetry» (4:e uppl. 1932) och »American poetry
since 1900» (1923), utg. av L. Untermeyer;
II. R. Williamson, »Poetry of Th. S. E.»
(1932); A. Oras, »Critical ideas of Th. S. E.»
(s. å.). S. B. L.
*Elis bildar nu ett eget nomos; jfr Achaia
och Ilis, suppl.
♦Elisabet, eng. drottningar. 2. E. T u d o r.
Av nyare litt. om E. märkes J. E. Neale,
»Queen Elizabeth» (1934; sv. övers, s. å.), och
vidare: L. Strachey, »Elizabeth and Essex»
(1928; sv. övers. 1929); R. B. Wernham och
J. C. Walker, »England under Elizabeth, 1558
—1603» (1932); M. Waldman, »Elizabeth,
queen of England» (1933); P. Allen, »Anne
Cecil, Elizabeth and Oxford» (1934).
♦Elisabet, franska drottningar och
furstinnor. 1. Jfr »Madame Elisabeth de France»
(2 bd, 1932) av signaturen E. M. du L.
♦Elisabet, drottning av Rumänien. Ty.
biogr. av E. Wolbe, »Carmen Sylva» (1933).
•Elisabet, kejsarinna av Österrike.
Monogr. av E. C. Corti (1934) m. fl. På sv.
finnes K. Tschuppik, »Kejsarinnan Elisabeth,
Franz Josephs gemål» (1930).
•Elisabethville beräknades 1932 ha 17,128
inv., därav 2,500 vita. Flyghamn med direkt
förbindelse till Broken hill i Nordrhodesia på
den britt, flyglinjen London—Kapstaden.
♦Elisabetssystrar. Kongregationen, som är
spridd i Tyskland, Skandinavien, Polen,
Italien och U. S. A., omfattade 1932 omkr. 4,500
systrar med nära 500 verksamhetsorter och
är sedan 1923 ansluten till franciskanorden.
I Sverige verka E. i Stockholm (sedan 1865),
Malmö (1874), Gävle (1892) och Göteborg
(1894). HgPl.
Elista, E 11 i s t a, huvudstad i det
autonoma Kalmuckområdet, Sovjetryssland, 290 km
v. om Astrachan; 8,500 inv. (1932). Staden
grundades 1927; flyghamn.
• Elit. Då genom växtförädling frambragta
sorter småningom förändras på grund av
inblandningar, korsningar m. m., företages ur
dem då och då nytt urval. Härvid erhållas
nya s. k. eliter, vilka, då det gäller
kors-ningssorter, ofta beträffande en el. annan
egenskap kunna visa sig bättre än
ursprungs-sorten. A. Å.
• Elkin, W. L., dog 1933.
Eli, Bernhard Sophus Faith,
elektrotekniker (f. 18 7 4 22/8). Utgick från tekniska
elementarskolan i Borås 1894 och innehade
därefter anställningar i Sverige och utlandet,
däribland som konsulterande ingenjör vid
American steel & wire co:s kabelfabriker i
Worcester, U. S. A., 1905—10. Sedan 1910 är
E. överingenjör vid Sieverts kabelverk,
Sundbyberg. Han utarbetade 1934 ett
uppmärksammat förslag till elektrisk
energiöverföring medelst likströmskablar för 500,000 V
från Norge till Danmark och Tyskland. E.
är sedan 1932 led. av styrelsen för Institutet
för högspänningsforskning. E. Hlr.
♦Ellberg, E. H., avgick från sin
lärarbefatt-ning vid Konservatoriet i Stockholm 1933
men undervisar där fortfarande i
instrumentation för militärmusikdirektörsexamen.
Elle Andersdatter, se Andersdatter,
E., suppl.
ETlekilde [-kilo], Hans Lavrits, dansk
folkminnesforskare (f. 1891). Tog
magisterkonferens 1917 och blev s. å. arkivarie i Dansk
folkemindesamling i Köpenhamn. E. har bl. a.
utgivit »Vore danske folkeæventyr», I (1928).
Hans huvudarbete är det ännu ofullbordade
»Nordens gudeverden» (1926 ff.; tills, m. A.
Olrik). P. E-t.
* Ellinger,H. O. G., lämnade landstinget 1932.
ETliot, Hugo, ämbetsman (f. 1870
u/ia)-Blev jur. utr. kand. 1898, tjänstgjorde i olika
ämbetsverk samt blev 1914 byråchef i
Pen-sionsstyrelsen, var 1924—33 chefens
ställföreträdare där och blev 1933 t. f. generalåir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
