Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrecht, Thies Hinrich - *Engelbrekt Engelbrektsson - *Engelbrekts församling - Engelbrektskrönikan - *Engelbrektsvisan - *Engelholms Tidning - Engelke, Claes Daniel - Engelke, Gerrit - Engell, Birgitt - Engels - *Engels, F. - *Engelska sjukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Engelbrekt Engelbrektsson—Engelska sjukan
1224
Svin, angripet av engelska sjukan.
Indiens in ihrer geographisclien Verbreitung»
(1914; med atlas). Som festskrift utgavs
1923 till hans 70-årsdag »Ausgewählte
Schriften». G. R-ll.
‘Engelbrekt Engelbrektsson mördades trol.
4 maj (ej, såsom hittills antagits, 27 april)
1436. Det första utbrottet av den
upprorsrö-relse i Dalarna, som leddes av E., synes böra
dateras till hösten 1432, varpå ett nytt
Engel-brektståg till Västerås ägde rum i mars 1433.
Huruvida E. inträtt i riksrådet före
Arboga-mötet i jan. 1435 är ovisst. — En
Engelbrekts-staty av Chr. Eriksson avtäcktes 1932 vid
Stockholms stadshus och en av C. Eldh i
Arboga 1935. — Nyare litt.: S. Tunberg, »Den
svenska riksdagens uppkomst och utveckling
intill medeltidens slut» (i »Sveriges riksdag»,
I: 1, 1931); P. Norberg, »Engelbrekts släkt»
(i Personhist. Tidskr. s. å., tr. 1932); K. G.
Grandinson, »Vilken var Engelbrekts
dödsdag?» (i Hist. Tidskr. 1933); Kj. Kumlien,
»Karl Knutssons politiska verksamhet 1434
—48» (s. å.; akad. avh.) och »Med
svenskarna och Engelbrekt» (1935); E. Lönnroth,
»Sverige och Kalmarunionen 1397—1457»
(1934; akad. avh.) samt i Scandia 1934 och
1935; N. Ahnlund, »Engelbrekt» (1934) samt
i Hist. Tidskr. 1934 och 1935; G. Carlsson,
»Det Engelbrektska upprorets
begynnelseskede» (i Hist. Tidskr. 1934); B. Waldén,
»Engelbrektsfejden» (s. å.; med rikliga
litt.-anv.); B. Ilildebrand, »Esbjörn Blåpanna» (i
Personhist. Tidskr. s. å., tr. 1935). G. C-n.
‘Engelbrekts församling, som 1 maj 1906
avskildes från Hedvig Eleonora församl.,
bar förutom församlingskyrkan (se E n g e
1-brektskyrkan) ett kapell i Hjorthagen
(se d. o.). 1931 utgavs »E., Tjugofem år,
Minnesskrift», med bidrag av olika förf.
Engelbrektskrönikan, se Karlskrönikan.
‘Engelbrektsvisan skrevs trol. på våren el.
sommaren 1439. Se uppsatser av Kj. Kumlien
i Ilist. Tidskr. 1930 och E. Lönnroth i
Scandia 1931.
‘Engelholms Tidning. Utgivare är sedan
1928 Thure Jansson (f. 1886). Till samma
koncern som E. höra Höganäs Tidning, Åsbo
Häraders Tidning samt Öresunds-Posten (se
d. o.).
E’ngelke, Claes Daniel, industriman,
donator (1850—1930). Anställdes tidigt i
Norrköpings bomullsväveri a.-b. och var från 1878
företagets chef. E. hade flera allmänna
uppdrag, särskilt i Norrköping. I sitt testamente
av 1930 skänkte E. omkr. 1,5 mill. kr. till
Vitt.-akad. Avkastningen av den härigenom
skapade Daniel Engelkes donationsfond skall
komma svensk humanistisk forskning till
godo, dels genom understöd till direkt
vetenskapligt forskningsarbete, dels genom anslag
till publicering av äldre handlingar och
skrifter av historiskt, kulturhistoriskt och
språkligt värde och vidare till täckande av
tryckningskostnaderna för historiska, arkeologiska
och språkliga verk. Fonden kan även lämna
anslag till förvärv och bevarande av
medeltida skulpturer och målningar av särskild
betydelse. A. S-k.
E’ngelke, G e r r i t, tysk skald (1891—1918),
var först måleriarbetare, deltog i
världskriget och stupade kort före stilleståndet. Efter
hans död utgavs »Rhythmus der neuen
Europa» (1921). Trots brister i formen röjer sig
där en verklig skaldebegåvning. E:s
lärofader var Whitman, och dennes »kosmiska
klang» höres även i hans diktning. R-n B.
E’ngell, B i r g i 11, dansk operasångerska
(f. 1883). Var 1912—20 engagerad vid kungl.
(senare kallad stats-)operan i Berlin och
tillhörde därefter i flera år Det kongelige
teater i Köpenhamn. Med intagande konst
har E. framställt sopranpartier i en
mångfald operor och har även företagit vidsträckta
konsertturnéer. Hon har varit solist i
Konsertföreningen i Stockholm (f. ggn 1919) och
vid nordiska musikfester i Stockholm och
Helsingfors (1927 och 1932) samt gästspelade
1928 på Kungl. teatern i Stockholm som
Liden Kirsten. H. G-t.
Engels [ä’ngiljs], sedan 1931 det off.
namnet på P o k r o v s k (se d. o.).
‘Engels, F. Av Rjasanovs uppl. av Marx’
och E:s skrifter utkom bd 3 1930. Om E. se
även A. Goedeckemeyer, »Die
Weltanschau-ung von Marx und E.» (1928), samt ty. monogr.
av A. Happich (1931) och G. Mayer (2 bd,
1934).
‘Engelska sjukan, veter., kan förekomma
hos samtliga husdjurs ungar, vanligast hos
grisar, där den i vissa besättningar kan
medföra stora förluster. Främsta orsaken till
sjukdomen, särskilt i fråga om grisar, synes
vara bristande kalktillförsel med näringen,
något som framför allt ger sig till känna
vid snabb tillväxt. Ofta uppträda hos gris
som första symtom på en begynnande rachitis
krampanfall (se S p a s m o f i 1 i, suppl.).
Viktigaste symtom vid något mera framskridet
stadium av sjukdomen äro stel gång och
ben-uppdrivningar kring lederna, varjämte djuren
helst ligga och lätt bli efter i växten. Som
förebyggande åtgärder mot e. rekommenderas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
