Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epidemilagen - *Epidemisjukhuset i Stockholm - Epidendrum - Epileptikeranstalter - Epilera (Depilera) - Epinephele - Epinotia - Epistaxis - Epitelkroppar - Epp, Frans Xaver von - *Epstein, J. - *Epålett - Equuleus - *Erasmus av Rotterdam - *Erckmann-Chatrian - Erdmann, Eduard - *Erdschias dag - Erdtman, Otto Gunnar Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Epidemisjukhuset—Erdtman
1236
För ordnande av allmänna sjukvården vid
smittsamma sjukdomar är landet indelat i
epidemidistrikt (se Sjukvård, sp. 957), som
skola äga tillgång till erforderligt antal
platser på epidemisjukhus, ändamålsenligt
förlagda, anordnade och utrustade samt försedda
med läkare och övrig personal. Därjämte skall
varje epidemidistrikt ha utrustning för
tillfälliga sjukvårdslokaler. För vården av de
sjuka på dessa tillfälliga sjukvårdslokaler
eller i hemmen skall varje epidemidistrikt på
landsbygden äga tillgång till nödigt antal
sjuksköterskor.
Statsbidrag utgår dels för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, dels
för driften av sådana. Sistnämnda bidrag är
f. n. 2 kr. per underhållsdag för varje
kostnadsfritt vårdad. På landsbygden äger
provinsialläkare företaga tjänsteresa på statens
bekostnad vid inträffat fall av
epidemilags-sjukdom. M. H-n.
*Epidemisjukhuset i Stockholm erhöll
1934—35 egen röntgenavd., varjämte kök och
personalbostäder ombyggdes och nyinreddes.
Antal intagna patienter till 1 jan. 1935
utgjorde 123,020. Utom sjuka, som falla under
epidemilagen, mottagas även andra sjuka med
akut infektion, för vilka avgift utgår såsom
vid andra stadens sjukhus. Av 107,494
vårddagar under 1934 (3,827 intagna pers.) kommo
99,064 på epidemilagens sjukdomar. — Vid
sjukhuset meddelas obligatorisk
undervisning om epidemiska sjukdomar åt blivande
läkare. R. B-n.
Epide’ndrum, se Orkidéer.
Epile’ptikeranstalter, se Fallandesot,
suppl.
Epilèra (D e p i 1 é r a), avlägsna hår (jfr
Depilation).
Epine’phele, se Gräsfjärilar.
Epinötia, se Vecklar e.
Epista’xis, dets. som näsblödning (se d. o.).
Epitèlkroppar, dets. som bisköldkörtlarna
(se d. o., även i suppl.).
Epp, Franz X a v e r, Ritter von, tysk
militär och politiker (f. 1868). Blev bayersk
infanteriofficer 1889, deltog i bekämpandet
av boxarupproret 1900—01 och i striderna i
Tyska Sydvästafrika
1904—06. Var under
världskriget
bataljonschef och därefter
chef för bayerska
liv-reg:tet till fot.
Bildade 1919 frikåren von
Epp och bidrog med
denna på ett
avgörande sätt att kuva
bolsjevismen i Bayern.
Blev brigadchef i
riks-värnet 1920 och erhöll
avsked 1923 som
ge
nerallöjtnant, var därefter verksam i den
nationalsocialistiska rörelsen, invaldes i
riks
dagen 1928, blev 1933 först rikskommissarie
och därefter riksståthållare i Bayern. C. A. E.
*Epstein, J. I Leicester galleries i London
utställde E. 1935 flera av sina nyaste
skulpturer, bl. a. kolossalstatyn »Behold the man» (Se
människan; sten), ett sensationsväckande
arbete, vars primitiva konstform har starkt
suggestiv bildverkan. Några år tidigare
fullbordade E. de alltjämt diskuterade
skulpturerna »Dag» och »Natt» (Underground
rail-ways building vid S:t James’s station i
London) samt »Genesis», en för konventionell
uppfattning grovt realistisk Venusgestalt.
Som porträttskulptör har E. fått mera
allmänt erkännande; hans byster i brons av B.
Shaw, lord Beaverbrook, musikern Hiram
Hallé o. a. äro levande porträttlika. Ett
orientaliskt drag är dock karakteristiskt för E:s
hela produktion. Tate gallery i London äger
flera arbeten av E. E. L-k.
*Epålett. E. avskaffades vid svenska armén
1931 (se U n i f o r m).
Equuleus [ekvu’-], se Stjärnor, sp. 502.
*Erasmus av Rotterdam. Av den av
P. S. Allen utg. brevupplagan utkommo bd
7—8 (1527—30) 1928—34. W. K. Ferguson
utgav 1933 »Erasmi opuscula. A supplement to
the Opera omnia». H. Holborn har utgivit
Ers »Ausgewählte Werke» (1933). Nyare
litt. bl. a.: Ty. monogr. av holländaren J.
Huizinga (1928); A. Hyma, »The youth of
E.» (1930) och »E. and the humanists» (s. å.);
F. Geldner, »Die Staatsauffassung und
Für-stenlehre des E. von Rotterdam» (s. å.); O.
Schottenloher, »E. im Ringen um die
huma-nistische Bildungsform» (1933); Margaret
Mann, »Érasme et les débuts de la réforme
frangaise (1517—1536)» (1934); P. S. Allen,
»E. Lectures and wayfaring sketches» (s. å.).
O. W-n.
*Erckmann-Chatrian. Jfr L. Schoumacker,
»E.» (1933).
Erdmann [è’rt-], E d u a r d, rysk-tysk
pianist och tonsättare (f. 1896), brorsons son till
J. E. E.; är sedan 1925 pianolärare (1929
prof.) vid musikhögskolan i Köln. E. väckte
uppseende med sin första symfoni (1920) och
har sedan komponerat ännu en symfoni, en
sonat för soloviolin, sånger m. m. Som
pianist har han särskilt gjort propaganda för
modern musik. E. har spelat vid konserter
på Kungl. teatern i Stockholm 1921, i
Göteborgs orkesterförening 1924 och vid egna
konserter i Sverige. — Biogr. av A. Willner-i
Die Musik maj 1927. H. G-t.
*Erdschias dag [erd^ijas da’], nu off. stavat
Erciyas dag el. Ercies dag, uppges på vissa
kartor nå 3,916 m ö. h. Då det s. om E.
belägna Ala-dag visat sig nå ung. samma
höjd, torde det vara ovisst om E. verkligen
är Mindre Asiens högsta berg.
Erdtman, Otto Gunnar Elias,
botanist (f. 1897 28/h), fil. dr 1922, lektor vid
läroverket i Västerås sedan 1935. E. är främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
