Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson, John Fredrik - Ericsson, Karl Oscar, i Oberga - *Ericsson, O. A. - *Ericus Nicolai (Ericus Swede, Ericus Sunbro) - *Erik, 4. Erik den helige - *Erik, 7. Erik Magnusson - *Erik, 8. Erik av Pommern - *Erik, 9. Erik XIV - *Erik Röde - *Eriksberg, Ericsberg (Södermanland) - *Eriksberg (Göteborg) - *Eriksdal (Stockholm) - *Eriksen, A. - Eriksen, Edvard - Eriksen, Richard - *Eriksgata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Ericsson, J. F.—Eriksgata
1240
Ericsson, John Fredrik,
dekorationsmålare (f. 1877 12/8). Har fått sin utbildning
bl. a. på ateljéerna vid hovoperan i Wien och
hovteatern i München. E. blev ord.
dekorationsmålare vid Dramatiska teatern i
Stockholm 1910, där han utfört scendekorationer
till ett stort antal pjäser. E. L-k.
Ericsson, Karl Oscar, i Ober g a,
lantbrukare, politiker (f. 18 6 6 20/i2). E.
innehar sedan många år inom hemorten
(Jönköpings län) en mängd allmänna uppdrag; var
1918—21 led. av A. K. samt tillhör sedan
1922 F. K. Han är sedan 1921 led. av
bevillningsutskottet (tre år som suppleant).
Politiskt tillhör E. sedan 1917
Bondeförbundet och har särskilt verkat för främjandet av
en nationell näringspolitik. F-d N-n.
•Ericsson, O. A., dog 19 2 9 20/n.
♦Ericus Nicolai, som ibland kallas E r
i-cus S w e d e, även E r i c u s Sunb ro, kom
redan 1466 till Leipzig, blev baccalaureus där
1468, magister 1475, övergick sedan till
teologien och var universitetsrektor 1487. Han
synes ha promoverats till teol. dr i Uppsala
1488 men var verksam som universitetslärare
i Leipzig ännu 1490. Återkommen till
Uppsala, blev han domherre här och trol. 1494
scholasticus; han torde även ha föreläst vid
univ. — Litt.: A. Nelson, »Om Uppsala
universitet under medeltiden» (i »Symbola
litte-raria», 1927); S. Henning, »Ericus Nicolais
Gerson-översättningar» (1927; akad. avh.); I.
Collijn, »Virgilius Wellendorffer» (i Nord.
Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen 1934) och
»Sveriges bibliografi intill år 1600», bd I, h. 2
(1935). s. 145 ff. B. H-d.
♦Erik, svenska konungar. 4. E. den
helige. Om A. Korhonens finska uppsats i
Histo-riallinen Aikakauskirja 1926 se referat i
Hist. Tidskr. för Finland s. å. Av annan litt.
märkas Toivo Haapanen, »Olika skikt i S:t
Eriks metriska officium» (i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen 1927), och G. A.
Donner, »St. Erich in Danzig» (i
Mitteilung-en des Westpreussischen Geschichtsvereins
1930).
7. E. M a g n u s s o n. Om E :s uppror 1356
och det ekonomiska stöd kurian i Avignon
synes ha givit detta se Y. Brilioth, »Konung
Albrekt av Mecklenburg och nuntien Guido
de Cruce» (i »Historiska studier», tillägnade
L. Stavenow, 1924) och »Svensk kyrka,
kungadöme och påvemakt 1363—1414» (1925). B. H-d.
8. E. av Pommern. Nyare litt.: G.
Carlsson. »Förhistorien till 1396 års svenska
konungaval» (i »Historiska studier», tillägnade
L. Stavenow, 1924) och »Kalmarunionen» (i
Hist. Tidskr. 1930); Kj. Kumlien, »Karl
Knutssons politiska verksamhet 1434—-48»
(1933); E. Lönnroth, »Sverige och
Kalmarunionen 1397—1457» (1934); G. A. Lögdberg,
»De nordiska konungarna och Tyska orden
1441—1457» (1935; akad. avh.). G. C-n.
9. E. XIV. Om E:s ställning till sin tids
statsteorier se I. Andersson, »E. och Machia-
velli» (i Scandia 1931); om de kyrkliga
förhållandena under hans regering se S.
Kjöller-ström, »Striden kring kalvinismen i
Sverige-under E.» (1935); om hans förhållande till
adeln se framför allt R. Eländer,
»Sturemor-dens gåta» (1928), »Herr Sten. Studier i E:s
historia» (1932; jfr rec. av I. Andersson i
Personhist. Tidskr. 1933, tr. 1934) och
»Stämp-lingar mot E.» (2 bd, 1934—35); om hans
frierier och deras av nyare forskning skarpare
framhållna utrikespolitiska innebörd se
Eländers ovannämnda »Herr Sten» samt I.
Andersson, »E. och Lothringen» (i Scandia
1933), »E-.s engelska underhandlingar» (1935)
och »E.» (s. å.). I. A.
♦Erik Röde, se även Brattalid, suppl.
*Eriksberg, Ericsberg
(fideikommissegendom). Arealen utgör nu 18,196 har, därav
3,582 har åker; tax.-värde 5,954,000 kr. för
jordbruksfastighet och 635,000 kr. för annan
fastighet (1935).
•Eriksberg. Varvets dockanläggning är
Skandinaviens största, och dess docka n:r 3
är likaledes den största i Skandinavien. Jfr
Docka 5, även i suppl.
•Eriksdal. Vattenledningsverket nedlades
1923; 1925 öppnades här ett offentligt
friluftsbad samt tennisbanor med begagnande
av de forna filterbassängerna m. m.
Anläggningen, som förvaltas av Stockholms stads
idrottsstyrelse, är utarrenderad till Sim- och
idrottsklubben Hellas.
♦Eriksen, A., dog 1934.
Eriksen, Edvard, dansk skulptör (f. 1876).
E. var elev vid konstakad. i Köpenhamn 1895
—99 och lärare där 1908—19. Han blev 1916
hedersprof. vid konstakad. i Carrara och 1928
medlem av akademirådet i Köpenhamn. Bland
hans arbeten märkas »Hoppet» (1904) och
»Domen» (1906; båda i Statens museum for
kunst i Köpenhamn), kolossalstatyerna
»Sorgen», »Minnet» och »Kärleken» till Kristian
IX :s och drottning Louises sarkofag i
Ros-kilde domkyrka (1910—18; marmor), flera
figurer till Glyptotekets i Köpenhamn
utsmyckning (1930—31) och många gravmonument.
E. L-k.
Eriksen, Richard, norsk filosof (f. 1869).
Utgav 1911 avh. »Jeget og tænkningen»,
vilken underkändes som doktorsavh. vid
Oslo-univ. Detta underkännande, som sattes i
förbindelse med E:s tidigare intresse för
spiri-tism, teosofi och ahtroposofi, gav
anledning till en häftig strid vid och utom univ.,.
i vilken även flera utländska forskare (bl. a.
Harald Höffding och Vitalis Norström)
indrogos. 1915 blev E. fil. dr på en ny avh.,
»Tænkningens psykologiske
utviklingsbeting-elser». Bland hans skrifter från senare år
må nämnas »Erotikk og livsanskuelse» (1928),
»Faser og kriser i personlighetens utvikling»
(1932) och »Hvad er mennesket?» (1934).
W-tK.
•Eriksgata innehåller sannolikt ett
appel-lativt eriker, enhärskare, ensamkonung, for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
