Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erskine, John - *Erslev, K. S. A. - *Ersta - Erstad-Jörgensen, Erik - *Erstavik - *Ersättningsreserv - Ersättningsskatt - Erteböllekultur el. Kökkenmöddingkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Erskine—Erteböllekultur
1248
Erskine [5’skin], John, nordamerikansk
författare (f. 1879), sedan 1917 prof, i
engelska vid Columbiauniv., New York. Har
skrivit »The elizabethan lyric» (1903), »Leading
american novelists»
(1910) m. fl.
litteraturhistoriska verk,
kvicka essäer som
»The moral
obligation to be intelligent»
(1915) och dikter
(»Collected poems»,
1922). Mest känd är
E. som
romanförfattare. »The private
life of Helen of Troy»
(1925; sv. övers. 1926)
fick en oerhörd
fram
gång; liksom J. B. Cabell moderniserar han
psykologiskt sagans och mytens personer
med ett slags kritisk ironi, så även i
»Gala-had» (1926), »Adam and Eve» (1927) och
»Pe-nelope’s man» (1928). Samtida amerikanskt liv
behandlar han på likartat sätt i t. ex.
»Sin-cerity» (1929) och »Uncle Sam in the eyes
of his family» (1930). R-n B.
♦Erslev, K. S. A., dog 19 3 0 20/8. Till hans
75-årsdag 1927 utkom en festskrift med 29
bidrag av danska historiker, övervägande E:s
lärjungar. — Litt.: E. Arup i »Köbenhavns
universitets festskrift» (1930); P. Nörlund och
A. B. Drachmann i Oversigt over
Videnska-bernes Selskabs Forhandlinger 1930—31.
P. E-t.
♦Ersta. Ett bostadshus för sjuksystrar,
läkare, präster m. fl. uppfördes 1931 på E. Nuv.
tax.-värde 5,070,000 kr. (1935).
Erstad-Jörgensen, Erik, dansk
trädgårds-anläggare (f. 1871). Har utfört större park- och
trädgårdsanläggningar i och omkring
Köpenhamn, delvis även i s. Sverige. E. har bl. a.
utgivit »Villahaven» (1900), »Anlægsgartneri»
(1926) och »Hirschsprungs havebog» (1935).
C. G. D.
*Erstavik (fideikommissegendom), som
delvis även ligger inom Tyresö socken, har en
areal av 2.500 har, därav 250 har åker;
tax.-värde 608,000 kr. (1935).
♦Ersättningsreserv. De värnpliktiga,
tillhörande e., uttagas till tjänstgöring i d e p
å-tjänst eller y r k e s t j ä n s t. De förra äro
avsedda för handräckningstjänst i allm., under
det att de senare (hantverkare, skrivbiträden,
sjukvårdsmän, bilmekaniker m. fl.) fullgöra
special tjänst och därvid även få viss
yrkesutbildning. Med hänsyn till
handräcknings-behovet och erforderlig tillgång på
yrkesper-sonal bestämmer riksdagen årl. det
sammanlagda antal tjänstgöringsdagar, under vilka
e. tillhörande värnpliktiga må inkallas.
Hittills har detta antal utgjort omkr. 1 mill.
dagar för hela försvarsväsendet. För att fylla
behovet behöver f. n. icke hela kontingenten
uttagas. C. A. E.
Ersättningsskatt utgår enl. 1933 års för-
ordn., som trätt i kraft 1 jan. 1934, med
25 % av det till dylik skatt
beskattningsbara beloppet för vinst, som utöver utdelat
belopp skäligen kunnat utdelas för
verksamhetsåret i svenskt a.-b. eller svensk
ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen
består i förvaltning av fastighet eller av
värdepapper eller därmed likartad lös egendom,
eller i företag, som i beskattningsavseende
betraktas som svensk ekonomisk förening,
ehuru dess säte är i utlandet. Skatten
uttages till ersättning vid underlåten eller med
hänsyn till ställningen mera än skäligt ringa
vinstutdelning, där omständigheterna göra
sannolikt, att syftet varit att bereda fysiska
personer, vilka ägt del i företaget, lindring
i deras beskattning här i riket. Jfr A-skatt,
suppl. E. F. K. S-n.
E’rteböllekultur el.
Kökkenmödding-kultur, sammanfattande benämning på den
äldre stenålderns yngsta skede i Norden (se
Kökkenmödding och Stenåldern).
Namnet är hämtat från den bäst undersökta
boplatsen från denna tid, Ertebölle på n.
Jylland, vid Limfjordens ö. strand. E. i Danmark
karakteriseras främst av väldiga avfallslager,
vilka huvudsaki. innehålla ostronskal; i stort
sett följa dessa boplatser Litorinahavets (se
d. o.) högsta strandlinje. Inga husrester äro
påträffade men härdar, byggda av gråsten.
De döda äro nedgrävda på själva boplatserna.
E. utgör en direkt forts, av Ancylustidens
kultur; dess viktigaste redskap äro skiv- och
kärnyxorna (se Stenåldern, bild 4 och
5) av flinta, former, som redan tidigare varit
i bruk. En nyhet är keramiken, dels stora,
spetsbottnade, dels trågformade kärl.
Utanför det område, där flinta fanns att tillgå,
användes i stället andra stenarter till redskap.
E. sträcker sig med ett starkt varierande
red-skapsinventarium över större delen av
Skandinavien. I Finland kallas den efter en
socken i s. v. Suomusjärvikulturen, vilken är
en parallell företeelse till de i ö., resp. v.
Sverige efter en skånsk och en bohuslänsk
fyndplats uppkallade Limhamns- och
Lihultsgrup-perna; Norges motsvarighet är
Nöstvetkul-turen. Åt s. sträcker sig E. från Holstein till
Pommern och ned till Altmark;
Nordsjökustens brist på boplatser beror trol. på att
dessa till följd av landsänkningen ligga under
havsytan. I England och på Irland
förekomma skallager från denna tid; den nordfranska
campignien (se Frankrike, sp. 983) anses
även vara samtidig. Som en periferisk
företeelse får man betrakta E. Skillnaden mellan
campigniens åkerbrukskultur,
kökkenmöd-dingarnas fiskar- och jägarkultur, som dock
kände lerkärlstillv., och de längre åt n. och ö.
härskande, keramiklösa kulturerna betecknar
endast en gradskillnad i utvecklingen, ej en
tidsskillnad. — Litt.: A. P. Madsen, S.
Mül-ler m. fl., »Affaldsdynger fra stenalderen i
Danmark» (1900); C. A. Nordman i »De
förhistoriska tiderna i Europa», II (1927). H. An.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
