Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Europa - Europa-runt-flygningen - *Europas raser - Europos - Eurydema - Eusuchia - Euthynnus - Euwe, Max - eV - Evangeliemässa - *Evangelier - Evangelii Härold - *Evangeliska fosterlandsstiftelsen - *Evangeliska förbundet - *Evans, sir A. - Evans, Caradoc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Europa-runt-flygningen—Evans, C.
1272
Nyare litt.: Geografi m. m. Europa
Year-book 1926 ff., f. n. i 2 dir i lösbladssystem, en
med uppgifter om länderna och en biografisk
handbok; »Géographie universelle», utg. av P.
Vidal de la Blache och L. Gallois (1927 ff.: av
hittills utg. dir behandla bd 1—5 och 7 E.);
A. Philippson, »E. ausser Deutschland» (1928;
i »Allgemeine Länderkunde», utg. av H.
Meyer); »E. von Seydlitz’sche Geographie»,
utg. av K. Krause, R. Reinhard och K.
Vop-pel, bd 2 (1931). S. F.
Historia. C. Dawson, »The making of
Europé. An introduction to the history of
european unity» (1932); L. Plunket och R. B.
Mowat, »A history of Europé» (2:auppl. 1929);
A. Birnie, »An economic history of Europé,
1760—1930» (1930); B. Croce, »Storia
d’Eu-ropa nel secolo decimonono» (1932); A. J.
Grant och H. W. V. Temperley, »Europé in
the nineteenth and twentieth centuries (1789
—1932)» (4:e uppl. s. å.); P. Renouvin,
»His-toire diplomatique (1815—1914)» (1930); E.
Rossier, »Histoire politique de 1’Europe 1815
—1919» (1931); »Histoire diplomatique de
1’Europe (1871—1914)», utg. av H. Hauser (2
bd, 1929); F. L. Nussbaum, »A history of
the economic institutions of modern Europé»
(1933); St. King-Hall, »Our own times, 1913
—1934. A political and economic survey»
(1935). B.H-d.
Europa-runt-flygningen, internationell
tävling för sportflygplan, instiftad 1929 av
Aéro-club de France i syfte att utveckla
sportflygplanet till ett tillförlitligt färdmedel. E.
omfattar rundflygningsdistans, minst 4,000 km,
start- och landningsprov, med tävlan i
eldsäkerhet, bekvämlighet, driftkostnad m. m. E.
arrangeras av segrande lands aeroklubb. Den
första E. ägde rum 1929 i Frankrike med 42
startande flygplan, tillhörande 12 olika
nationer, och vanns av Tyskland. Andra
tävlingen (1930) omfattade 60 flygplan och vanns
åter av Tyskland. Tredje tävlingen (1932)
sträckte sig upp till Sverige med etapp på
Torslanda (Göteborg) samt vanns av Polen;
den fjärde (1934), med 32 startande, vanns
likaledes av Polen. E. avses att hållas
vartannat år. ö-g.
♦Europas raser. Man räknar alltmer med
dalrasen (ty. tälische Rasse) som
under-avd. av eller nära släkt med nordiska rasen.
Kroppen är längre än hos den senare,
kraftigare, bredare, särskilt över höfterna.
Ansiktet är kraftigt, brett, särskilt över okbågar
och underkäke, ögonbrynen äro täta, ligga
lågt, håren utåtriktade. Munnen är ofta
liksom »skuren» in i ansiktet. Håret är mindre
mjukt, ofta vågigt eller lockigt, ögonen gå
mera i grått. Också själsligt har typen sin
särprägel. Mindre klar är frågan om s u
de-t i s k a rasen, väl en underavd. av den alpina.
Det är små, mörka människor,
medel—kort-hövdade med rak, låg panna, bred, flat näsa
och prognati (sed. o.). De förekomma i ö.
Mellaneuropa med Polen som mittpunkt. — Litt. :
F. Paudler, »Die hellfarbigen Rassen und ihre
Sprachstämme, Kulturen und Urheimaten»
(1924); H. Weinert, »Die Rassen der
Mensch-heit» (1935). Rbg.
Éuröpos (grek. Eu’ropos), se D u r a, suppl.
Éury’dema, se Stinkflyn.
Eusüchia, se Krokodildjur.
Euthy’nnus, se Makrillfiskar.
Euwe [o’ve], Max, holländsk
schackmästare (f. 1901), vinnare i flera internationella
schackturneringar. En match om
världsmäs-tartiteln mot Aljechin pågår nov. 1935. E. J-n.
eV, se Energi, suppl.
Evangeliemässa, liturgiskt begrepp,
åsyftande det sätt, varpå evangeliet reciteras vid
gudstjänst. Ordet är bildat i analogi med
brudmässa och begravningsmässa.
♦Evangelier. Om de synoptiska
evangelierna jfr Formhistorisk metod, suppl.
Fjärde evangeliet (Johannesevangeliet)
citeras i apokryfiska evangelier i Egypten redan
omkr. 150 och måste sålunda ha uppkommit
senast 90—100. Dess judiska och palestinska
karaktär betonas allt starkare, och alltmera
växer övertygelsen, att en Jesu lärjunge
(vilken?) står bakom det johanneiska
Kristus-vittnesbördet. I sitt nuv. skick är dock
Johannes’ evangelium resultat av en (eller
flera?) redaktioner, varvid även de synoptiska
evangelierna stodo till förfogande. — Litt.:
L. Brun, »Det nye testamente i lyset av
historisk forskning» (1922); H. Windisch,
»Johannes und die Synoptiker» (1926). A. Fr.
Evangélii Härold, veckotidning, gr. 1916,
organ för pingströrelsen, redigerad av L.
Pethrus ensam eller med medhjälpare (bl. a.
S. Lidman).
♦Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Nuv.
ordf, i styrelsen är dir. J. D. Stenqvist.
Missionsföreståndare är pastor Nils Dahlberg. —
Litt.: »E. genom 75 år», utg. av E. Levander
(2 dir, 1931). G.L.
♦Evangeliska förbundet. På grund av den
politiska och sociala omvälvningen i
Tyskland har medlemsantalet sjunkit till omkr.
200.000. Bland nya uppgifter må nämnas den
evangeliska trons försvar mot »tyska
trosrörelsen» och nyhedendomen samt uppgörelsen
med den politiska katolicismen. Arbetet för
den evangeliska kyrkan i Österrike har vuxit
i omfång genom den nya övergångsrörelsen
där efter världskrigets slut. Bland nya
publikationer må nämnas Wartburg, Nachrichten
für Evangelische Gemeinde- und
Sonntags-blätter och serien Heliandhefte.
Protestantiska världsförbundets (se d. o., suppl.) organ
Protestantische Rundschau utgår från E:s
lokal, då generalsekretariatet för denna
internationella protestantiska sammanslutning är
inrymt där. L. W-r.
♦Evans, sir A. Av E:s »The palace of
Minos» ha ytterligare utkommit bd II (1928),
III (1930) och IV (1935).
Evans [e’vanzl. C a r a d o c, engelsk
författare (f. omkr. 1883), walesare, lärde sig
eng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
