Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fascism - *Fasförskjutning - Fashastighet - *Fashoda - Faskompensering - Fasrum - Fasskillnad - *Fasta - Fasta affärer (Ovillkorliga affärer) - Fasta kroppar - *Fasta mellanfolkliga domstolen - Fast anställd personal - *Fastbom, E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Fasförskjutning—Fastbom
38
(2 bd, 1932—33); G. Lo Verde, »Die Lehre
vom Staat im neuen Italien» (1934); H. Finer,
»Mussolini’s Italy» (1935; kritisk mot f.); I.
S. Munro, »Through fascism to world power»
(s. å.). Om f. i England se E. Thermænius i
Statsvet. Tidskr. 1934. G. H-n.
*Fasförskjutning, tidsskillnaden mellan de
ögonblick, då två växelströmsstorheter, som
ha samma frekvens (se d. o., suppl.),
passera genom samma fas (se d. o., ovan). F.
ut-tryckes vanl. i vinkelmått, varvid hela
perioden betecknas som 360°. F. kan hänföra sig
antingen till storheter av samma slag, ss.
strömmar, resp, spänningar, inom olika faser
av ett flerfassystem, el. till storheter av skilda
slag, ss. spänning och ström i en och samma
strömkrets. Fasförskjutningsvinkeln mellan
en spänning och den av densamma framdrivna
strömmen betecknas vanl. med den grekiska
bokstaven <p och anges i regel genom de
trigo-nometriska storheterna cos <p och sin <p.
Storheten cos g? benämnes kretsens
effektfaktor (se d. o., suppl.). I en induktionsfri krets
är f. = 0 och alltså cos g? = 1. Induktiva
kretsar ha strömmen fasförskjuten efter
spänningen, medan kapacitiva ha strömmen före
spänningen. F. brukar i förra fallet betecknas
som positiv (cos <p < 1, sin <p > 0), medan i
senare fallet f. är negativ (cos g? < 1, sin g? < 0)
Enär sambandet mellan effekt (P), spänning
(E) och ström (I) i en enfaskrets uttryckes
genom formeln:
P = E I cos g?
och i en trefaskrets genom:
P — E I cos (p,
betyder en stor f. och därmed låg effektfaktor,
att för given effekt och given spänning
strömstyrkan måste vara högre, än om effektfaktorn
varit = 1. Detta betyder högre förluster i
ledningarna, resp, grövre ledare för givna
förluster. Samtidigt bruka större induktiva
spänningsfall uppträda inom ledningsnätet. Det är
därför ett tekniskt och ekonomiskt intresse att
vid energiöverföring sörja för en relativt hög
effektfaktor, vilket kan ske genom lämplig
f a s k o m p e n s e r i n g (se d. o., nedan).
Vissa tariffer uppmuntra abonnenter till
energiuttagning med hög effektfaktor (se
Elektricitetstariff, suppl.). F. D-n.
Fashastighet, se Vågrörelse, sp. 820,
och Grupphastighet, suppl.
*Fashoda. Om Fashodafrågan jfr M. B.
Gif-fen, »F., the incident and its diplomatic
setting» (1930), G. de La Batut, »Fachoda» (1932),
och J. Émily, »Fachoda» (1935).
Faskompensering, åtgärder för alstring i ett
växelströmsnät av på sådant sätt
fasförskjuten ström, att förut befintlig fasförskjutning
upphäves el. minskas och därmed
effektfaktorn höjes. Vanl. erfordras kompensering av
induktiv fasförskjutning (se d. o., suppl.),
varvid i regel användas kondensatorer el.
över-magnetiserade synkronmaskiner (se
Elektriska maskiner, sp. 602). Vid högspända
nät erfordras ofta kompensation av
kapacitiv ström, varvid tillgripas induktiva spolar
(reaktorer, se d. o., suppl.) el.
undermag-netiserade synkronmaskiner. F. D-n.
Fasrum, se Statistisk mekanik, suppl.
Fasskillnad, se Vågrörelse, sp. 820.
*Fasta. Med nyare lagstiftning har termen
f. försvunnit även ur finländsk rätt.
Fasta affärer (Ovillkorliga a f f
ä-r e r), terminsaffärer, som i motsats till t. ex.
premieaffärer skola fullgöras medelst
leverans, resp, betalning. Jfr Terminshandel.
Fasta kroppar, se
Aggregationstill-stånd.
*Fasta mellanfolkliga domstolen. För
behandling av frågan om U. S. A:s anslutning
till domstolen sammanträdde, på
nordamerikanskt initiativ, en konferens av
domstols-stadgans signatärmakter 1926, men den
lyckades icke åstadkomma någon
överenskommelse med U. S. A., som endast under långt
gående reservationer ville ansluta sig. —
N. F:s församling 1928 beslöt och rådet
tillsatte en juristkommission för undersökning
av frågan om ändringar och tillägg i
domstolens statuter. Under dess behandling kom
även frågan om U. S. A:s ställning till
domstolen. En ny konferens av signatärmakterna
antog 14 sept. 1929 två protokoll, ett om vissa
ändringar i statuterna och ett om U. S. A:s
anslutning. Intetdera har ännu erhållit
tillräckligt antal ratifikationer.
Fr. o. m. 1930 väljer förbundsförsamlingen
15 ord. domare. Nytt regi, utfärdades 21 febr
1931. Praxis har blivit, att domstolens
president och v. president icke omväljas.
1 febr. 1922—1 febr. 1932 höll F. 24
sessioner, avkunnade 16 domar och avgav 22
rådgivande utlåtanden. Uppmärksammade domar
ha avkunnats 1932 i tvisten mellan
Frankrike och Schweiz rörande vissa s. k. fria
zoner i Savojen (se d. o., sp. 388 f., och Fria
zoner, suppl.) och 1933 i tvisten mellan
Danmark och Norge rörande Grönland (se d.
o., suppl.). Utlåtanden ha bl. a. avgivits om
gränsen mellan Turkiet och Irak, om
europeiska Donaukommissionens domsrätt och om
förslaget om en tysk-österrikisk tullunion. —
Litt.: Domstolens Publications (eng. och fr.
texter); E. Schmitz m. fl., »Handbuch der
Entscheidigungen des ständigen
internationa-len Gerichtshofs 1922—30» (1931); M. O.
Hudson, »The world court 1921—1934» (1934).
F. K. J.
Fast anställd personal benämnes vid
krigsmakten (i motsats till värnpliktig och
frivillig personal) personal på aktiv stat,
arméns, marinens och flygvapnets övertaliga
personal (d. v. s. personal, som gör tjänst
men för vilken lön på stat icke finnes
disponibel el. som erhållit avsked under viss tid
med frånträdande av lön), personal på
övergångsstat samt personal i arméns, marinens
och flygvapnets reserver. C. A. E.;ö-g.
*Fastbom, E. F., avgick från Folkteatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
