Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Federley, H. - Federzoni, Luigi - Fedin, Konstantin Aleksandrovitj - Fedorov, Nikolaj Fedorovitj - Fedrelandslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Federzoni—Fedrelandslaget
52
giskt område och har lämnat viktiga bidrag
till ärftlighetslärans kromosomteori (teorien
om kromosomerna som bärare av arvsanlag).
Hans grundläggande arbete på detta område
är »Das Verhalten der Chromosomen bei...
Pygaera ... sowie einiger ihrer Bastarde»
(i Zeitschrift für Induktive
Abstammungs-und Vererbungslehre 1913). Fil. hedersdr i
Lund 1936. O. H-n.
Federzoni [-tså’ni], L u i g i, italiensk
författare och politiker (f. 1878). Har
medarbetat i bl. a. Il Resto del Carlino och
Gior-nale dTtalia samt var en av grundarna av
LTdea Nazionale och
en tid dess chefred. F.
var ivrig förkämpe
först för
Tripoliskri-get, sedan för Italiens
deltagande i
världskriget. Efter
fascistrevo-lutionen var F.
kolonialminister till juni
1924, blev då
inrikesminister, var därefter
åter kolonialminister
nov. 1926—dec. 1928
och utnämndes april
1929 till president för senaten. Under sin
första journalistperiod publicerade F. under
pseud. Giulio de Frenzi noveller och
romaner (bl. a. »Il corruttore», 1900, och
»L’allegra veritå», 1905) samt kvicka och
kunniga essäer över modern konst och
litteratur (bl. a. de ypperliga saml. »Il sandalo
d’Apelle, note sulFarte contemporanea», 1904,
och »Candidati alFimmortalita», s. å.).
Politiska artiklar och tal (framför allt
behandlande nödvändigheten av ökad italiensk
kolonialmakt) ha utgivits i flera saml. G. B-h.
Fe’din, Konstantin
Aleksandro-vitj, rysk författare (f. 1892). F. var på
1920-talet den kanske främste representanten
för den s. k. medlöparlitteraturen, d. v. s. den
icke proletära
litteraturen, som då ännu
ägde en viss
rörelsefrihet. Det centrala
temat i hans stora
roman Städer och år
(1924), en bred
skildring från krigs- och
revolutionsåren, är den
ryska intelligensens
tragedi: hjälten, en
ung ryss ur denna
klass, upplever
världskriget i Tyskland —
själv var F. under kriget internerad där — och
återvänder efter freden till Ryssland, fylld av
ärligt uppsåt att tjäna revolutionen, men
be-finnes vara av för svagt virke och sopas undan
såsom värdelös. Romanen Transvaal (1926) är
den ryska litteraturens främsta skildring av
den ryska byn under den s. k. nya ekonomiska
politikens period. Liksom de flesta
medlö
parna började F. småningom inta en alltmer
skärpt kritisk hållning mot bolsjevismen. I
den stora sociala och psykologiska romanen
Bröderna (1928) skildrar han en genial
musikers liv under revolutionen; han får därvid
tillfälle att slå ett slag både för konstens
värde och för dess rätt att slippa bli ställd
under »socialt kommando» enl. bolsjevikiskt
recept. Den skärpta ryska
litteraturpolitiken under 1930-talet har bragt F. till
tystnad rörande det ryska livet; i romanen
Europas rov (1931) ger han en del bilder av den
ekonomiska krisen i den kapitalistiska
världen (särskilt Norge och Holland). A. Kgn.
Fedorov [fjå’dorof], Nikolaj F e d o r
o-v i t j, rysk filosof, bibliotekarie (1828—1903).
F., en djupt originell, enslig tänkare, har
genom sin filosofi påverkat V. Solovjev, L.
Tol-stoj och i synnerhet F. M. Dostoj evskij i
»Bröderna Karamasov». F. representerar en
konkret idealism av rysk tankeart.
Förnufts-idéerna äro tillika viljepotenser.
Verklighetens grund är en potentiell
gemensamhet, själslivets enhet är ett »vi». I det
personligas värld är den enes ansvar och skuld
även den andres. Livet, som i sin tidliga
aktualitet bestämmes av generationsgången,
behärskas av driften och markeras av födelse
och död, är potentiellt evigt genom
relationen fäder—barn. Det eviga livet har till sitt
väsen uppenbarats i evangeliets förkunnelse
om Guds rike och barnaskapet av Gud.
Människans uppgift är att förverkliga det. Gud
skall genom människan och med henne ingå
i världen. Mänskligheten, naturen, alltet
in-begripes däri. Den tekniska och ekonomiska
utvecklingen, öde och bestämmelse för
människan, skall medverka till fullbordandet
härav. Detta sker genom att döden
övervin-nes och de döda uppstå i världen. — F:s
skrifter publicerades först 1906—12 under
titeln »Filosofija obsjtjago dela» (Det
ekumeniska verkets filosofi; redig, av V. A.
Koz-jevnikov och N. P. Peterson; ny uppl. 1926;
supplement 1934). Se även S. A. Ostromirov,
»N. F. F. i sovremennost» (F. och vår tid;
1928), och A. K. Gornostajev, »Raj na zemlje»
(Paradiset på jorden; 1929). L. Dal.
Fedrelandslaget, en norsk
propagandaorganisation, stiftad 1925 med syfte att bekämpa
den socialistiska arbetarrörelsen. F. har
hittills icke uppträtt som eget politiskt parti;
man har inskränkt sig till att före
stortingsvalen i de olika valkretsarna stödja det
borgerliga parti, som antogs ha de största
utsikterna att utestänga
arbetarrepresentanterna. På F:s landsmöte 1933 beslöts emellertid,
att F. vid framtida val skulle få möjlighet att
uppställa egna kandidater i de valkretsar,
där man vid stortingsvalet 1933 ej uppnådde
ett tillfredsställande samarbete om F:s
program, som på senare år fått en något mer
aktivistisk (möjl. fascistisk) tendens. F.
beräknas ha 80,000 medl., delade på omkr. 500
föreningar och arbetsutskott. Det ledes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
