Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferlin, Nils Johan Einar - *Fermat, P. de - Fermi, Enrico - Fermistatistik - Fernald, Merrit Lyndon - Fernand-David - Ferner, B. - Ferozepore - *Ferrari - *Ferrari, E. - *Ferraris, M. - *Ferrero, G. - Ferrero, Gina Lombroso- - *Ferri, E. - Ferrié, Gustave Adolphe - Ferromagnetisk - Ferroud, Pierre-Octave - *Ferry, J. Fr. - *Fersen, F. A. von - *Fersen, H. A. von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Fermat—Fersen
58
samlingarna »En döddansares visor» (1930)
och »Barfotabarn» (1933), som i en
koncentrerad, ofta epigrammatisk form med ironisk
skärpa och frätande kritik, någon gång även
med burlesk humor, ge uttryck åt
illusionslöshet och bitterhet, människoförakt och
livs-leda. R-n B.
*Fermat, P. d e, gjorde sig även känd som
fysiker. Han anteciperade delvis Newtons
upptäckt av gravitationslagen och uppställde
för ljusbrytningsfenomenen den efter honom
uppkallade F:s princip: den väg en
ljusstråle går mellan två punkter är den, för
vilken den kortaste tiden åtgår. Sv. B-r.
Fe’rmi, Enrico, italiensk fysiker (f. 1901),
prof, i Rom 1926. F., vars arbeten röra sig
inom kvantumteorien och atomfysiken, har
bl. a. teoretiskt behandlat
hyperfinstruktu-ren och uppställt en lag för energiens
fördelning t. ex. på elektronerna inuti metaller (jfr
Kvantumstatistik, suppl.). Denna har
fått stor betydelse för teorien för metallernas
ledningsförmåga (A. Sommerfeld) och för
glöd-elektrisk effekt (se d. o., suppl.). F. har tills,
m. E. Amaldi m. fl. gjort undersökningar över
radioaktivitet, inducerad med hjälp av
neutroner (se Kärnfysik, suppl.), och därvid
funnit ett stort antal nya radioaktiva ämnen,
däribland sannolikt ett eller två med
atomnummer, större är urans. — F:s porträtt
återges på vidstående plansch. Sv. B-r.
Fermistatistik, se
Kvantumstatistik, suppl.
Fernald [fä’neld], Merrit Lyndon,
nordamerikansk botanist (f. 1873), prof, vid
Har-vard-univ. (Gray herbarium) sedan 1905.
Framstående systematiker och växtgeograf,
har F. inlagt stora förtjänster om utredandet
av den nordamerikanska florans historia
under och efter istiden. C. S-g.
Fernand-David [färnä’-davi’d], fransk
politiker, se David, F., suppl.
Ferner, B., se F e r r n e r, B.
Ferozepore [flråzpo’o], se Firozpur.
*Ferrari. Om Gaudenzio F. se S.
We-ber, »G. F. und seine Schule» (1927).
♦Ferrari, E., dog 1929.
♦Ferraris, M., dog 1929.
♦Ferrero, G. Sina studier av Roms öden
har F. fortsatt med romancykeln »La terza
Roma», varav hittills utkommit »Le due
ve-ritä» (1926), »La rivolta del figlio» (1927) och
»Sudore e sangue» (1930), vari han avser att
skildra de tre första årtiondena av Italien
som enat kungarike och framför allt Crispis
regeringstid och det abessinska kriget 1895
—96. Det mäktigt anlagda verket har
partier av största intresse men lider av tyngd
och splittring. F., som historiker ofta
anklagad för lust att romantisera, är som
ro-manförf. väl mycket politiker och sociolog,
väl litet människoskildrare. På grund av sin
inställning till fascismen lever F. sedan 1930
i Genève, där han är prof, i modern historia.
I europeiska och nordamerikanska tidningar
driver han energisk kampanj mot den
fascistiska regimen i Italien. — Litt.: C.
Barba-gallo, »L’opera storica di G. F. e i suoi
cri-tici» (1911). G. B-h.
Ferrero [-e’rå], Gina Lombroso-,
italiensk författarinna (f. 1877), dotter till C.
Lombroso (se d. o.) och g. m. G. Ferrero (se
d. o., även ovan). Har dels tills, m. fastern
Paola Lombroso, dels ensam skrivit ypperliga
biogr. över fadern (1906 och 1915) samt
omarbetat dennes och makens arbete »La donna
delinquente» (1915; flera uppl.). Dessutom har
hon publicerat självständiga, mycket lästa
studier i kvinnopsykologi, vari energiskt men
stundom verklighetsfrämmande hävdas forna
tiders patriarkaliska självförsörjning
gentemot nutida maskinkultur: »Pourquoi le
ma-chinisme ne fut pas adopté dans 1’antiquité»
(1919), »L’anima della donna» (s. å.; övers,
till tio språk, däribland sv. 1923), »La
donna nella vita» (1923) och »Anime di donne»
(1925). G. B-h.
♦Ferri, E., dog 1929. Av F:s sista arbeten
må nämnas »L’omicidio-suicidio» (5 :e uppl.
1925) och »Principii di diritto criminale»
(1928). Han utgav tidskr. La Scuola Positiva
under många år. — Litt.: B. Franchi, »E. F.»
(1908); I. Radulesco, »Un grand savant»
(1929) och »Scritti in onore di E. F.» (s. å.).
R-n B.
Ferrié, Gustave Adolph e, fransk
militär och radioingenjör (1868—1932),
brigadgeneral 1919. F., som var pioniär för
radiotekniken i Frankrike, organiserade
utsändning av tidssignaler, konstruerade
mätinstrument m. m. Sv. B-r.
Ferromagnètisk, se M a g n e t i s m, sp. 620
och suppl.
Ferroud [färo’], Pierre-Octave, fransk
tonsättare (f. 1900). Var elev av bl. a. F.
Schmitt i Lyon och har närmast rönt
inflytande av denne och Stravinskij. F:s
produktion omfattar flera baletter, däribland
»Le porcher» (efter Andersens saga om
svinaherden; komponerad på svenska motiv; uppf.
av Svenska baletten i Paris 1924), vidare den
komiska enaktsoperan »Chirurgie», några
även utanför Frankrike spelade orkesterverk,
ss. den symfoniska dikten »Foules» och en
symfoni (1930), en violinsonat, pianosviter,
sånger m. m. Som musikskriftställare har F.
utgivit »Autour de Florent Schmitt» (1927).
— Litt.: R. Dumesnil, »P.-O. F.» (i Revue
Musicale okt. och nov. 1931). H. G-t.
♦Ferry, J. Fr. monogr. av M. Pottecher
(1931).
♦Fersen, F. A. v o n. F:s brev under
pommerska kriget 1757—62 till C. Sparre äro
delvis tryckta av H. L. von Dardel i Personhist.
Tidskr. 1929. Om brev till F. från hans son
H. A. von Fersen se d. o., nedan.
♦Fersen, H. A. von. Av F:s dagbok, utg.
av Alma Söderhjelm, utkom d. 3 1928. F. U.
Wrangel utgav 1929 »Lettres d’Axel de Fersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
