Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fiskartorpet - Fiskeavgift - *Fiskeby - Fiskebäck - Fisker, Kay - Fisker, Niels Peter - *Fiskerifonden - *Fiskeriförening - *Fiskerilagstiftning - Fiskerilån, Fiskerilånefonden - Fiskerinämnd - Fiskeriundersökningar - Fiskeskären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Fiskartorpet—Fiskeskären
112
*Fiskartorpet. F:s skidbackar började
användas 1886. De mindre backarna på Lilla
Björnnäsets ö. sluttning iordningställdes på
1890-talet av Föreningen för skidlöpningens
främjande. »Stora skidbacken» invigdes 1904.
Efter brand 1911 återuppbyggdes dess torn
1912, varvid samtidigt en skidstuga
uppfördes. Med statsbidrag 1926 ombyggdes
skidbacken ocb tornet i järn och armerad betong,
och tornet sammanbyggdes med skidstugan.
Den senare nedbrann 1 maj 1935 men
åter-uppfördes med stads- och statsbidrag,
väsentligt förstorad (färdig 1 febr. 1936). — I
skid-tornet inrymmes Svenska skidmuseet med
över 800 olika föremål, bl. a. Sveriges äldsta
skida, den s. k. Hotingsskidan (se S k i d o r,
med bild). — Se även bild 4 vid art.
Skidlöpning. C. N.
Fiskeavgift, seFiskerilagstiftning,
sp. 491.
*Fiskeby. F. fabriks a.-b. tillverkar
sulfitomslagspapper och påspapper, kraftpapper och
smörpapper, tidnings- och tapetpapper m. fl.
papperssorter, kartongpapp, sulfat- och
sulfitcellulosa samt mekanisk massa för eget
behov, trävaror, byggnadssnickerier och tegel.
Fiskebäck, fiskläge, se Västra
Frölunda.
Fisker, K a y, dansk arkitekt (f. 1893).
Avlade arkitektexamen vid konstakad. i
Köpenhamn 1920, var red. för tidskr. Arkitekten
1918—26 och blev docent i byggnadskonst
vid konstakad. 1924. F. har utfört ritningar
till bostadshus i Köpenhamn och Aarhus, till
byggnader för danska utställningen i Paris
1925 och Aarhus univ. (se d. o., suppl., bild
på sp. 5—6), invigt 1933, samt i samarbete med
arkitekt C. F. Möller till Kommunehospitalet i
Aarhus. Han har tills, m. F. Yerbury utgivit
»Modern danish architecture» (1927). F:s
arkitektur är sakligt modern. E. L-k.
Fisker, Niels Peter, dansk politiker (f.
1886), folkskollärare på Jylland 1907—33,
sedan hypoteksbanksdir. F. invaldes 1924 i
folketinget och tillhör socialdemokratiska
partiet, inom vilket han spelat en betydande
roll som underhandlare och ledare, bl. a. vid
en rad kompromisser mellan regeringen och
oppositionspartierna i ekonomisk-politiska
frågor 1929—35. 1931—35 var han ordf, i
Landbokommissionen, som skulle undersöka
konjunkturernas inverkan på lantbruket, dess
beskattning m. m. 1935 inträdde han som
trafikminister i ministären Stauning. P. E-t.
*Fiskerifonden kallas numera F i s k e r
i-lånef o nd en. Enl. riksdagens beslut 1932
äro lånen ur denna fond ränte- och
amorte-ringsfria de två första åren, men därefter är
räntan såsom tidigare 3,6 % och
amorteringstiden högst 10 år. K. A. A-n.
*Fiskeriförening. Bildandet av
fiskeriför-eningar har på senare år tagit stark fart.
F. n. uppgår deras antal till över 1,000, av
vilka 685 äro fiskevårdsföreningar. Svenska
fiskevårdsförbundet, Svenska
sportfiskareför
bundet och Svenska fiskhandelsförbundet
omfatta hela landet. Flera länsförbund med
un-deravd. ha bildats liksom rena
yrkessamman-slutningar med uppgift att främja
medlemmarnas intressen i yrket. Bland de
sistnämnda märkas Svenska västkustfiskarnas
centralförbund och Svenska ostkustfiskarnas
centralförbund, båda med underavd. På östkusten
ha också tillkommit flera
fiskförsäljnings-föreningar u. p. a. med uppgift att försälja
färsk strömming, som fångats inom
föreningens område. Enl. beslut av 1934 års riksdag
ha dessa föreningar på vissa villkor erhållit
ensamrätt att inom resp, områden bedriva
partihandel med färsk strömming. K. A. A-n.
*Fiskerilagstiftning. Lapparnas fiske
regleras numera genom ny lag av 18 juli 1928.
Fiskerilån, Fiskerilånefonden,
seFiskeri-fonden, även ovan.
Fiskerinämnd. Vissa hushållningssällskap
utse en särskild f. för beredning och
handläggning av fiskeriärenden. Andra
hushållningssällskap använda i stället benämningen
fiskeristyrelse eller f i s k e r i k o
m-mitté. K. A. A-n.
Fiskeriundersökningar ha länge
förekommit i Sverige för att utreda våra fiskarters
biologi (fiskens fortplantning, ålder och
tillväxt, förekomst av olika raser och former, föda,
vandringar, sjukdomar och parasiter m. m.)
samt olika vattens förutsättningar för
fiskavkastning (vattnets hydrografi och kemi,
växt- och djurvärld, strand- och
bottenbeskaffenhet etc.). Därjämte avse f. att utreda
inverkan på fiskbeståndet genom
sjöregleringar, sjösänkningar, överbyggnader och
förorening, allt för att utröna hur fisket och
fiskevården skola bedrivas, så att största
möjliga och samtidigt varaktiga
fiskavkastning erhålles. F. utföras dels genom
insamling av material och direkta undersökningar
på olika platser, dels genom
laboratoriearbete, kombinerat med försök i akvarier,
dammar och naturliga vatten.
I Sverige finnas flera anstalter för f.
Statens undersöknings- och försöksanstalt för
sötvattensfisket vid Drottningholm sorterar
direkt under Lantbruksstyrelsen och har
tillkommit genom en donation på 300,000 kr.
från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
samt riksdagens beslut att bevilja medel för
löner till tjänstemän och driftkostnader.
Havsfiskelaboratoriet vid Lysekil, som också
har fast anställda tjänstemän, tillhör Svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen. Vidare
finnas bl. a. Södra Sveriges fiskeriförenings
fiskdammanläggning och försöksanstalt vid
Aneboda, Småland, och Kälarnes
fiskeriför-söksstation, Jämtland, vilken tillhör
Lantbruksstyrelsen. A-m.
Fiskeskären, benämning på
småskärgårdar-na i Stockholms yttre skärgård (jfr
Stockholms skärgård). Vid f. bedrevs förr
ett betydande fiske. 1450 utfärdades å
konungens vägnar en förordning för fiskeskären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
