Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsport - Fjärde sjukdomen, Filatow-Dukes sjukdom - Fjärdgrund - *Fjärdhundra - *Fjärestad - *Fjärilar - *Fjärran östern - *Fjärrfotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Fjärde sjukdomen—Fjärrfotografi
122
de svåraste hindren för f.). Vid den tredje
engelska expeditionen dit, 1924, nåddes en
höjd av 8,534 m, den högsta hittills uppnådda.
Vid den fjärde expeditionen, 1933, nåddes
ung. samma höjd. Dess ledare, H. Ruttledge,
leder f. n. (1936) en femte expedition. Av
jordens högsta toppar, på 8,000 m eller
däröver, alla i Himalaja, har ännu ingen
bestigits, men flera överflögos 1933. Den högsta
topp, som hittills uppnåtts, är Kamet (7,760
m), i Himalaja. Den bestegs 1931 av en
engelsk expedition under F. S. Smythe.
Sydamerikas högsta topp, Aconcagua (7,010
m), bestegs f. ggn av den schweiziske föraren
Zurbriggen under E. A. Fitzgeralds engelska
expedition 1897. Nordamerikas högsta berg,
Mount McKinley (6,187 m), bestegs 1906 av
amerikanen F. A. Cook, ehuru det sattes i
fråga om han nått toppen. Afrikas högsta
berg, Kilima-ndjaro (5,893 m), bestegs f. ggn
1889 av tysken H. Meyer med en följeslagare.
1894 bestegs Australiens högsta berg, det på
Nya Zeeland belägna Mount Cook (3,768 m),
av tre där boende kolonister. Den kvinna,
som hittills nått högst, är fru Dyhrenfurth,
som på sin mans expedition i Karakorum
1934 nådde högsta toppen i Mount Queen
Mary (7,426 m).
Bland märkligare svenska bestigningar i
utlandet kunna nämnas Göran Wahlenbergs
förstabestigning 1813 av Lomnicky Stit (2,634
m) i Tatra, Sven Hedins bestigning av
De-mavend (5,670 m) i Persien 1890 och av
Mustag-ata (7,860 m) i Pamir 1894 till en
höjd av 6,300 m, Helge Backlunds
förstabestigning av Spetsbergens högsta topp,
New-tontoppen (1,660 m), 1900, Eric von Rosens,
Robert Fries’ och Gustaf von Hofstens av de
två topparna i Chani (6,060 m) i de
argentinska Kordillererna 1901, Gustaf Ulléns
bestigningar i Norge 1903—06, Anders Pallins i
Alperna 1907—09 och slutligen Gunnar
Eklunds bestigning av Cotopaxi (5,943 m) i
Ecuador 1929 och av Tolima (5,616 m) i
Colombia 1931.
Sveriges högsta fjälltopp, Kebnekaise (2,123
m), bestegs f. ggn 22 aug. 1883 av
fransmannen Ch. Rabot. Den näst högsta toppen,
Sa-rektjåkko (2,090 m), bestegs 1879 och den
tredje i ordningen, Kaskasatjåkko (2,076 m),
1880, båda av svensken G. W. Bucht. Dessa
tre toppar bestegos vintertid f. ggn av H. N.
Pallin resp. 1908, 1916 och 1920.
Den länge ganska exklusiva bergsporten
har med åren blivit alltmera populär. Redan
omkr. 1900 hade den nått de flesta av
jordens fjälltrakter. Till dess fromma verkar en
mängd sällskap i olika länder, det äldsta och
förnämsta den 1857 bildade Alpine club (se
vidare Alpföreningar, även i suppl.). I
Sverige verka De lappländska fjällkarlarnas
klubb (se Lappländska
fjällkarlar-n as klubb, suppl.) och Svenska
fjällklubben (se d. o.).
Litt.: H. Horn, C. W. Rubenson, Chr. L.
Jensen, H. Tönsberg, E. Sundt m. fl.,
»Fjeld-sport» (i »Idrætsboken», bd 4, 1923); »Norsk
fjellsport 1933», utg. vid Norsk tindeklubs
25-årsjubileum 1933; T. Boberg och G. Olander,
»Svensk fjällsport» (2:a uppl. 1936);
årsböcker, utg. av föreningar, klubbar etc. H. N. P.
Fjärde sjukdomen, Filatow-Dukes
sjukdom (lat. rube’ola scarlatinösa),
uppställd som en självständig utslagssjukdom
bland barn. Den förekommer i smärre
epidemier med intill 3 veckors inkubationstid och
3 dagars förlopp, är av genomgående
godartad natur och liknar scharlakansfeber eller
röda hund i deras lindrigaste former. Tillg.
Fjärdgrund, intermittent fyr och klippfyr
med ständig bevakning i Bottenhavet, vid ö.
Umeåleden, på Fjärdgrundet, 4 km s. om
Holmsund. Anlagd 1907. Ljusstyrka 8,000
Hefnerljus.
*Fjärdhundra. 2. F. södra kontrakt
omfattar numera endast 5 pastorat. Tärna
överflyttades näml. 1 maj 1930 till Sala kontrakt
i Västerås stift, och Frösthult förenades 1
maj 1933 med Simtuna och Altuna till ett
pastorat. 838,92 km2; 14,491 inv. (1935).
*Fjärestad ingår fr. o. m. 1 maj 1929 i
Bårslövs, F:s, Frillestads och Välluvs pastorat.
*Fjärilar. Nyare litt.: F. Nordström, »Våra
fjärilar», I (1934); F. Nordström, E.
Wahlgren, A. Tullgren och D. Ljungdahl, »Svenska
fjärilar» (1935 ff.).
*Fjärran östern. Området omfattar nu
3,068,300 km2 med 1,860,100 inv. (1934).
Gu-vernementsindelningen har upplösts, och F.
indelas nu i stället i 8 distrikt (oblast): Amur,
Chabarovsk, Kamtsjatka, Primorje, Sachalin,
Zeja, Nedre Amur och Ussuri. En särställning
inta Judarnas autonoma område (se d. o.,
suppl.) samt korjakernas och tjuktjernas
»nationella» kretsar. S. F.
*Fj ärrfotografi är fotografering på stora
avstånd, oftast från luften. Den har väckt
stort intresse, på grund av såväl det nya
däri som de intressanta översiktsbilder, som
vinnas. I regel användas flygkameror med
25—50 cm brännvidd samt exponeringar på
omkr. 1I’25 sek. Den egentliga f. har blivit
möjlig genom det för ultra-(infra-)rött
känsliga negativmaterial, som på senare tid
framställts. I förening med färgfiltra, som
absorbera de kortare våglängderna men släppa
igenom djuprött och ultrarött, kan man med
dessa genomtränga även ganska kraftigt dis.
Man har kunnat avbilda bergskedjor på omkr.
480 km avstånd. På dessa bilder framträder
väl ej jordytan själv men ett med denna
koncentriskt luftskikt av optiskt tätare art
än det övre; dettas krökning bestämmes
alltså av jordens form. Än tydligare
framträder denna på bild 1, tagen vid en
stratosfärflygning från omkr. 22 km höjd och
avbildande omkr. 1/ioo av jordens omkrets.
Man har även strävat att göra f. nyttig
genom att på nära håll vid starkare dis söka
använda de vid egentlig fjärrfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
