Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flank - *Flankera - Flapper - Flasdieck, Hermann Martin - Flatfisk - *Flatöboken - *Flaubert, G. - Flavinenzym (Laktoflavinenzym el. Gult oxidationsferment) - Flaviner - *Flechsig, P. E. - *Fleet, G. R. - Fleet streetkören - Fleetwood, Harald Gustaf - Fleischer, Anton - *Fleischer, M. - Fleischer, Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Flank—Fleischer
128
*Flank. 3. Det område av bukväggen bos
husdjuren, som ligger mellan sista revbenet,
ländkotornas tvärutskott och bakbenets övre
främre muskulösa parti. Hos idisslarna
kallas övre delen av detta område
hungergrop. N. L.
*Flankera. Ett vapen säges flankera ett
terrängparti, om det med sin eld kan träffa
däröver framryckande fientliga trupper i
flanken; vapnets uppställning behöver
sålunda icke vara i anslutning till en
befäst-ningslinje. Flankerande eld kallas eld, som
utgår mot ett truppförbands flank. C. A. E.
Flapper [flä’po], eng., andunge,
rapphöns-unge; eng. och amerik. namn på käck ung
flicka, »backfisch».
Fla’sdieck [-dik], Hermann Martin,
tysk anglist (f. 1900), prof, i engelsk filologi
i Jena sedan 1926. Utger sedan 1930 tidskr.
Anglia. Bland F:s arbeten märkas
»For-schungen zur Frühzeit der neuenglischen
Schriftsprache» (1922), »Mittelenglische
Originalurkunden» (1926), »Studien der
schrift-sprachlichen Entwicklung der neuenglischen
Velarvokale in Verbindung mit R» (i Anglia
1932), »Tom der Reimer» (1934) och
»Unter-suchungen über die germanischen schwachen
Verben III. Klasse» (i Anglia 1935). E. E-l.
Flatfisk, populär benämning på
flundre-fiskar (se d. o.).
*Flatöboken. Fotolitografisk uppl. 1930 (i
»Corpus codicum islandicorum») med
inledning av F. Jönsson. — Jfr F. Jönsson i
Aar-böger for Nordisk Oldkyndighed og Historie
1927 och E. Munksgaard, »Om Flatöbogen og
dens historie» (1930).
*Flaubert, G. »CEuvres complètes» utkommo
i 12 bd 1921—29. »Madame Bovary» utkom
1926 i ny sv. övers. R. Dumesnil har bl. a.
utgivit »La publication de Mme Bovary»
(1928), »En marge de F.» (1929) och en
mo-nogr. över F. (1932). Andra nyare arbeten äro
A. Albalat, »G. F. et ses amis» (1927), D. L.
Demorest, »L’expression figurée et symbolique
dans 1’æuvre de G. F.» (1931), monogr. av L.
Le Sidaner (1930), Hélène Frejlich (1933) och
A. Thibaudet (1935). Kj. S-g.
Flavlnenzym, noggrannare L a k t o f 1
a-vinenzym el. Gult
oxidationsfer-m e n t, ett 1932 av O. Warburg upptäckt
enzym, som tills, m. dehydraser samt ett
co-enzym förmedlar biologiska
oxido-reduktions-processer. F:s speciella funktion är därvid
väteöverföringen. F. innehåller laktoflavin,
en äggvitebeståndsdel och fosforsyra (den
senare upptäckt av H. Theorell; se d. o., suppl.).
F. kan reversibelt spjälkas i flavinfosfat och
ett protein, och dessa komponenter kunna
åter syntetiseras till f. Eftersom laktoflavin
är identiskt med vitamin B2 (se
Vitaminer, sp. 656), föreligger här ett fall, i vilket
ett vitamin genom förening med en
äggvitebeståndsdel (samt fosforsyra) övergår till ett
enzym (vitazym). F. är synnerligen spritt i
naturen. II. E.
Flavlner, gula, 1933 upptäckta och sedan
syntetiserade färgämnen, vilka såsom
färg-givande beståndsdel innehålla följ,
iso-alloxa-zingrupp:
Den viktigaste representanten för dessa
färgämnen är det i naturen mycket spridda
flavin, som först blivit isolerat ur mjölk
(vass!a) och därför fått namnet laktoflavin
(se Vitaminer, sp. 656). H. E.
*Flechsig, P. E., dog 1929.
*Fleet, G. R., dog 1922.
Fleet streetkören [flTt strTt-] (eng. The Fleet
Street choir), en 1929 bildad engelsk blandad
kör, som fått sitt namn därav, att
medlemmarna på ett eller annat sätt stå i
förbindelse med Londonpressen (»Fleet Street»).
F:s grundare öch dirigent är T. B. Lawrence
(f. 1880). Den i England redan välkända
kören har företagit turnéer till Skandinavien
(Danmark 1933 och Sverige 1935). H. G-t.
Fleetwood [fli’tvod], Harald Gustaf,
frih., heraldiker (f. 1879 22/7), ättling i 7:e led
till G. F. Var amanuens vid Kulturhist.
museet i Lund 1903—06, sekr. vid Kungl. teatern
1910—19, blev sekr. i Riksheraldikerämbetet
1910 och förste amanuens i Riksarkivet 1922
samt är riksheraldiker sedan 1931. Han blev
kammarherre 1922 och är ceremonimästare
sedan 1931. F., som studerat vid École des
chartes 1913—14, har i Riksarkivet infört
nya metoder för avgjutning och konservering
av särskilt medeltida sigill. Han har skrivit
bl. a. »Handbok i svensk heraldik» (1917),
uppsatser i bl. a. Medd. från Svenska
Heraldiska Föreningen s. å., Medd. från RiksheraT
dikerämbetet 1933 ff. och i »Hälsingborgs
historia», II: 1 (1934), samt utgivit »Svenska
medeltida kungasigill», I (1936). F.
medarbetar i Nordisk Familjeboks 3 :e uppl. B. H-d.
Fleischer [flaTJør], Anton, ungersk
dirigent (f. 1891). Är kapellmästare vid kungl.
operan i Budapest och teorilärare vid
natio-nalkonservatoriet där; han har även
framträtt som gästdirigent (i Göteborg 1933). F.
har komponerat kammarmusik, orkesterverk,
sånger m. m. H. G-t.
*Fleischer, M., dog 1927.
Fleischer [fläTJor], Max, tysk tecknare och
filmproducent (f. 1891). Redan under
stum-filmstiden berömd för sina
»bläckhornsfanta-sier», slog F. dock helt igenom först med sina
tecknade ljudfilmer (jfr Filmväsen, suppl.,
sp. 75), vilka han mästerligt skapar kring
sina fantasifigurer, Betty Boop m. fl. F. är
sedan länge verksam i Hollywood. I likhet
med kollegan-konkurrenten W. Disney
producerar han sina populära kortfilmer i egen
studio, där han sysselsätter ett stort antal
tecknare och tekniska medhjälpare. R. A-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
