Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Folkhögskolor - Folkinitiativ - Folkkonsertförbundet i Stockholm - *Folkkyrka - Folkliga musikskolan - *Folkmedicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Folkinitiativ—Folkmedicin
178
Folkliga musikskolan i Ingesund vid Arvika.
och privata ungdomsskolor.
Statsbidraget till
ungdomsskolorna beräknas 1936/37 till
2,228,765 kr. W-t K.
Finland. I fråga om f:s rätt
till statsunderstöd samt deras
organisation gäller numera
lagen av 28 mars 1930 med
därtill hörande förordn. av 25
april s. å. — Svenska
folk-akad. arbetar sedan 1930 i
Borgå stad och utgör en andra
årskurs för de svenska f. E.P-n.
I Tyskland, där en mängd f.
upprättades efter världskrigets
slut, hejdades rörelsen så gott
som fullständigt efter
nationalsocialismens seger.
Städernas arbetarinstitut ha omda-
nats till Heimatschulen i nazistisk anda. — Se
även Nordiska folkhögskolan i
G e n è v e, suppl. E. I.
Folkinitiativ, se Referendum, sp. 544.
Folkkonsertförbundet i Stockholm,
kommunalt understödd musikinstitution, vars
syfte är att »genom anordnande av goda och
prisbilliga musikaftnar» tillgodose
musikintresset hos en större allmänhet. F.
stiftades 1906 av P. E. M. Fischier och K. F.
Valentin, vilken var musikalisk ledare till sin
död 1918. Urspr. gåvos dels körkonserter,
dels musikaftnar med solistuppträdanden. De
sedan 1926 huvudsaki. till Konserthusets lilla
sal förlagda konserterna, som äga rum en
gång i veckan under spelåret, ägnas numera
övervägande åt kammarmusik. Som
styrelsens ordf, sedan 1913 har E. T. Marks von
Würtemberg främjat F:s verksamhet. Sedan
1930 är O. Rabenius verkst. led. av F:s
styrelse. H. G-t.
*Folkkyrka. I Sverige har särskilt
Ungkyrkliga rörelsen (se d. o.) energiskt hävdat
svenska kyrkan såsom f., detta med en
religiös motivering, framför allt utförd av biskop
E. Billing. När kyrkan framträder som en f.,
som är organiserad geografiskt i
territorial-församlingar och vill omsluta alla, som ej
uttryckligen önska skilja sig från henne, är
detta icke ett förvärldsligande av den
kristna kyrkoidén utan i stället ett uttryck för
evangeliets egen syftning: »Gud vill, att alla
människor skola bliva frälsta och komma till
kunskap om sanningen» (1 Tim. 2: 4). Medan
Sveriges frikyrkor organisera sig på
grundvalen av individernas personliga tro och
bekännelse, organiseras f. på grund av det, som
skapar denna tro, näml, evangeliet om Guds
förlåtande nåd. Att denna kommer före alla
människans egna företag och beslut har sitt
karakteristiska uttryck i barndopet. I
princip föddes också f. »vid det tillfälle, då första
gången ett barn döptes i en kristen familj»,
d. v. s. redan på N. T:s tid, låt vara att den
kan fullt förverkligas först i den mån
kristendomen tränger igenom i ett folk.
Förbin
delsen med staten (dock under avlägsnande
av allt tvång — därför fritt utträde) kan
i hög grad underlätta folkkyrkotankens
förverkligande men är icke avgörande. Även
om bandet mellan stat och kyrka skulle
lossas — vilket kyrkan måste kräva, om staten
skulle vilja hindra eller förrycka dess
uppgift att tjäna evangelium —, bör kyrkan av
religiösa grunder fortfarande organiseras som
f., d. v. s. »stå öppen för envar, som på något
sätt begär dess tjänst, och på det närmaste
ansluta sig till hela folkets organisation».
Territorialförsamlingen med dess geografiska
gräns är »det religiöst ideella». Att
kallelsen genom syndaförlåtelsens evangelium skall
nå så vitt ut och så djupt in i folket, som i
varje läge är möjligt, är f:s bärande och
förblivande tanke. — Se E. Billing, »Den
svenska folkkyrkan» (1930). B. J-n.
Folkliga musikskolan, vid Arvika,
folkbildningsanstalt, verksam för amatörmusikens
höjande, tillkom 1923 på initiativ av rektorn
vid V. Värmlands folkhögskola Olof
Valdemar Dahlgren (f. 1881), som är F:s
föreståndare. Inspektor förordnas av Mus. akad., och
led. av skolstyrelsen utses av Föreningen för
det folkliga musiklivets befrämjande (se d. o.,
suppl.). Sedan 1925 åtnjuter F. statsanslag.
Till 1933 hyrde den lokaler av nämnda
folkhögskola men fick våren s. å. egen byggnad
i Ingesund, omfattande konsert- och
gymnastiksal, lektions- och överspelningsrum m. m.
F. anordnar vinterkurser (okt.—april), vid
vilka i allm. ett 50-tal elever mottas. Bland
lärarna märkas kapellmästare I. Beörecz och
prof. L. Zetterquist. H. G-t.
*Folkmedicin. Litt.: J. V. Broberg, »Bidrag
från vår folkmedicins vidskepelser till
kännedomen om våra äldsta tider» (1878); A.
Bondeson i Uppsala Läkareförenings Förhandi.
1881; ett flertal art. av N. E. Hammarstedt
i Meddelanden från Samfundet för Nordiska
Museets Främjande; J. Henriksson,
»Växterna i de gamlas föreställningar, seder och
bruk» (1911); F. Burjam, »Den skandinaviska
folktron om barnet» (1917); M. Lundqvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
