Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsberg, Hans Johan Uno - *Forsberg, N. - *Forsberg, N. L. - *Fors bruk - *Forsell, John - *Forselles, A. E. af F. - *Forseth, C. E. A. - *Forsgrénska fonden - *Forshults kraftverk - *Forshuvudforsens kraftverk - *Forshälla - Forskarstipendier - Forskningsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Forsberg, N.—Forskningsinstitut
202
bolagets byggnads- och organisationsarbeten
i U. S. A., och fabrikschef vid verkstäderna i
Göteborg. Sedan 1919 är han bolagets v.
verkst. dir. Han har varit sakkunnig i
kommissionen för utredning rörande
flygverkstädernas effektivitet 1931—32 och är sedan 1933
led. av rikskommissionen för ekonomisk
för-svarsberedskap. Sedan 1934 är han
fullmäktig i Järnkontoret. E. Hlr.
*Forsberg, N. (f. 1842), dog 1934 8/u. Han
utgav 1929 memoarer, »Mitt liv».
*Forsberg, N. L.,
blev 1927 rektor vid
Alnarps lantbruks-och
mejeriinstitut (efter
omorganisation 1933
lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut).
Sedan sortförsöken med
rotfrukter 1929
övertagits av Skånes
frö-odlingsförening och
gödslingsförsöken 1930
av försöksringarna,
leder F. endast
hushåll
ningssällskapets sortförsök med stråsäd.
G. Rbg.
*Fors bruk. Masugnen, gjuteriet och
kol-ningsanläggningen äro numera ej i drift.
*Forsell, John, utnämndes till
överintendent 1930 och avgick från
sånglärarbefatt-ningen vid Konservatoriet 1931. F. har även
under senare år framträtt på scenen,
företrädesvis som Don Juan, bl. a. vid festspel i
Salzburg och vid Kungl. teaterns utländska
gästspel. Som chef för nämnda scen har han
initiativrikt och med framgång fortsatt sin
strävan att väcka ett vidsträcktare intresse
för operakonsten genom skolföreställningar
av olika slag, folkföreställningar,
organiserade tills, m. Skådebanan (se d. o., även i
suppl.), m. fl. specialföreställningar. — Under
F:s chefstid har Kungl. teatern även börjat
företaga turnéer, dels utomlands (Helsingfors
1931 och Köpenhamn, Oslo och Riga 1933—
35), dels inom landet sedan våren 1933; de
senare gåvo impulsen till samarbetet med
Riksteaterns publikorganisation (se d. o., suppl.).
— F. var från 1901 g. m. sångerskan Gurli
Carlström (1880—1935), som en kort tid
före och efter sitt giftermål var engagerad
vid Kungl. teatern och senare verksamt
bistod F. i hans konstnärliga gärning. — F:s
porträtt återges på vidst. plansch. H. G-t.
*Forselles. A. E. a f F. blev emeritus 1929.
*Forseth, C. E. A., har på resor bl. a. i
Grekland (1927—29) utfört
landskapsmålningar med expressionistisk hållning och tung
kolorit. Senare har hans färgskala ljusnat
(t. ex. ölandsmotiv). F. har utfört kartonger
till glasmålningar för Nikolaikyrkan i
Nyköping, Nora stads kyrka, Västerledskyrkan i
Stockholm m. fl. Han har även utfört
kalkmålningar i Laholms kyrka (1933—34) och
väggdekorationer i Eastmankliniken i
Stock
holm (1936) samt illustrerat bokverk, ritat för
konstindustrien etc. Nationalmuseum i
Stockholm äger ett par temperamålningar,
bokillustrationer o. a. av F. Ett av F. målat
porträtt av R. Östberg (1930) tillhör Stockholms
stadshus. F:s mosaikdekoration i Gyllene
salen där synes på bild till art. S t o c
k-holms stadshus. E. L-k.
*Forsgrénska fonden. 1929 och 1933
utdelades tills. 1,300,000 kr. som bidrag till
uppförande på Södermalm i Stockholm av en
för vissa allmännyttiga ändamål
(föreläsningssalar, simhall, gymnastiksal,
bibliotekslokaler m. m.) avsedd byggnad, F o r
s-grénska medborgarhuset. Fonden
uppgick 1 jan. 1935 till något över 21/2 mill.
kr. E. Spr.
*Forshults kraftverk. Kraftstationen, som
är utbyggd för 24,900 hkr (1935), samarbetar
med Uddeholms a.-b:s övriga kraftstationer.
*Forshuvudforsens kraftverk.
Kraftstationen är utbyggd för 26,000 hkr (1935).
*Forshälla hade 1,838 inv. 1935. I socknens
ö. del finns kapell vid Stora Djurhult.
Forskarstipendier, se Docent, suppl.
Forskningsinstitut. Medan den
vetenskapliga forskningen förut främst knutits till
universitet, akademier m. m., ha på senaste
tid i allt större utsträckning upprättats
institut utan undervisningsskyldighet, med
uteslutande uppgift att bedriva
vetenskaplig forskning. F. ha sin största betydelse
för sådana vetenskapsgrenar, som kräva
brett lagda forskningar och dyrbar
apparatur. De finnas därför i första hand inom
de naturvetenskapliga, medicinska och
tekniska vetenskaperna. Behovet av f. även
för de humanistiska vetenskaperna har först
på senare tid börjat tillgodoses. F. kunna
vara antingen fullt självständiga, anslutna
till akademier eller andra dylika
institutioner eller också statliga. Självständiga, på
privata donationer grundade f. finnas
särskilt i U. S. A., medan å andra sidan i
Ryssland den vetenskapliga forskningen i
stor utsträckning är organiserad i statliga
f., underställda vet.-akad.
Det har varit av stor betydelse, att
institutioner grundats med uppgift att bl. a.
genom upprättandet av f. främja den
vetenskapliga forskningen: Carnegie institution,
Smithsonian institution, Rockefeller
founda-tion, Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft,
Carlsberg-fonden (se dessa ord) m. fl. Av en något
annan natur äro de centrala
organisationer, som under och efter världskriget
upprättats i flera länder med uppgift att
organisera den vetenskapliga forskningen. — Som
f. kunna i visst hänseende även räknas större
arkiv, vetenskapliga bibliotek,
kulturhistoriska museer o. dyl.
Litt.: »Forschungsinstitute. Ihre
Ge-schichte, Organisation und Ziele», utg. av
L. Brauer, A. Mendelssohn-Bartholdy m. fl. (2
bd, 1930); »Neue Wege der Wissenschafts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
