- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
227-228

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fotogrammetri - Fotokarta - *Fotolitografi - *Fotometri - Fotomontage - Foton - Fotoperiodism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227

Fotokarta—Fotoperiodism

228

Vidare kan man betrakta en bild som
registrering av vinklar (riktningar) från en
punkt däri; detta gäller exakt för lodbilder
och tillnärmelsevis, om avvikelsen från
lodriktningen är måttlig. Man kan därför ur en
serie bilder uttaga önskade riktningar och med
dessa genom avskärning (se
Triangelmätning, sp. 593) bestämma angränsande
bildeen-tra eller andra stödjepunkter, medelst
utjämning korrigera lodfel och slutligen med ett
par fixpunkter bestämma skalan hos den
genom bil dtr i an gule ring erhållna
planen. Ett liknande resultat, men i tre
dimensioner, vinner man genom att sätta in bild
efter bild i en mätapparat och successivt inpassa
dem i varandra, sedan n:r 1 helt orienterats
— 2 till 1, 3 till 2 o. s. v. Man har på
senaste tiden kombinerat denna arbetsmetod
med Nenonen-Väisäläs bestämning av den
yttre orienteringen och på så sätt lyckats
förena snabbhet med noggrannhet.

Av instrument för bearbetning i två
dimensioner, restitutionsapparater, brukas i Sverige
sedan 1930 en i Torshälla byggd typ,
konstruerad av A. Odencrants. En utvecklad typ av
denna apparat bygges i Heerbrugg (Schweiz)
av Wild, en annan, förenklad för fältbruk, i
Torshälla. Zeiss har utarbetat en normal- och
en fältmodell.

Av tredimensionellt arbetande
konstruktioner finnas såväl enklare som exakta. Till de
förra höra Zeiss-Aerotopographs Multiplex
och en analog konstruktion av Nistri, vilka
med ett större antal på en gemensam, vågrät
arm justerbart upphängda projektorer i
varandra inpassa och så i en arbetsgång behandla
3—12 på varandra följ, lodbilder. Multiplex är
även anpassad dels till inställning efter
Neno-nenmetoden, dels för arbete med
vidvinkelbil-der och synes vara av stort värde.

Till de exakta konstruktionerna höra i
Tyskland Zeiss-Aerotopographs
stereoplani-graf, vilken omkonstruerats till ökad
användbarhet och dock förenkling, samt
aerokarto-grafen, vilken bygges något tyngre än förut;
i Frankrike synes Poivilliers’ stereotopograf,
även den betydligt utvecklad, vara den
ledande, praktiskt mycket brukade typen. I
Schweiz är fortfarande Wilds autograf mycket
använd för landets kartläggning. Italien
begagnar Nistris fotokartograf, utförd i flera
olika typer, men har även Santonis
konstruktion, som håller på att utvecklas. I Holland
har prof. Schermerhorn konstruerat en
ste-reopantograf, med vilken bilderna betraktas
i tre dimensioner, ehuru blott de två i
planet liggande uttagas. Med den i England
utvecklade Fourcades stereogoniometer
fram-ställes en stereoskopisk modell, som sedan
ej behöver ändras, men metoden är därför
även svårare att anpassa för automatisk
kart-teckning. Gemensamt för de flesta arbeten på
området är, att man ej längre tecknar kartan
direkt i apparaten utan tillkopplar en
koor-dinatograf, varigenom större frihet i
bestäm

mandet av skalan erhålles och de dragna
linjerna omedelbart kunna renritas.

F. brukas även med specialinstrument
(Wild, Zeiss) för kriminalspaning, vid
fotografering på brottsplatser och i övrigt, där
kvantitativa lägeuppgifter äro av betydelse.
Till dessa kameror ha även utarbetats
förenklade mätinstrument. Till f. torde även stora
delar av röntgenarbetet böra räknas, då
därmed lägebestämningar göras. Studiet av
olika rörelser, t. ex. flygplanens och
luftskeppens å ena sidan, elektronbanorna i
ionise-ringskammare å den andra, ha även utförts
medelst f.

F. representeras av Internationale
Gesell-schaft für Photogrammetrie, vilket samlas
vart fjärde år, senast 1934 i Paris. Nuv. ordf,
är prof. G. Cassinis, Milano. Ett stort antal
landssällskap finnes, i Sverige Svenska
sällskapet för fotogrammetri (ordf, överste G.
Hult). — Ny litt.:
SeStereofotogram-m e t r i. Odts.

Fotokarta, se Karta, suppl.

*Fotolitografi. Man använder numera sten
eller zinkplåt i f. Utom litografiens vanliga
streck- och kornmetoder förekommer mycket
även kopiering av autotypiska negativ
(auto-lito) på stenen eller plåten. I förening med
offsettryck (se d. o., även i suppl.) ger f. en
mycket billig och god tryckmetod. Odts.

*Fotometrl har i huvudsak utvecklats
genom att de ljuselektriska metoderna vunnit
allt större betydelse. Till de förut beskrivna
cellerna med alkalihydrurer ha kommit
spärr-skiktcellerna (se Fotoelektrisk
effekt, suppl.), vilka ej behöva den
accelererande spänningen utan kunna avläsas direkt
även med ganska enkla medel. Sådana
fotometrar äro exponeringsmätarna (se Fot
o-g r a f i, suppl., sp. 224). Genom
elektronrörens starka utveckling ha även nästan
obegränsade möjligheter öppnats att förstärka en
svag impuls; härigenom kunna även mycket
små intensiteter mätas. Slutligen ger
användningen av registrerande instrument mycket
välkomna möjligheter att utföra mätningar
kontinuerligt och rent objektivt. Odts.

Fotomontage [-måijtä’/], en
sammanställning av flera fotografier till en, antingen så,
att delar av en insättas i en annan, så att
skenbart en verklig bild erhålles, eller
(vanligare) så, att flera bilder samarbetas till en
sorts gruppbild, där man väl ser de olika
delarna men dock en helhetsverkan är
eftersträvad. Odts.

Foton [-å’n] (ändeisen bildad i analogi med
elektron, proton m. m.), dets. som
energikvantum vid strålning (se d. o., sp. 686, och
Kvantumteorien).

FotoperiodVsm kallas de reaktioner, vilka
framträda hos växterna som följd av ändrad
dagslängd. En ändring av dagslängden
påverkar hos de flesta växter såväl den
vegetativa som den fruktifikativa utvecklingen,
bl. a. blomningens riktighet och tiden för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free