Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fristrålturbin - *Fritflugan - *Fritsch, G. Th. - Fritsch, Theodor - Fritsch, Werner von - Fritsch, Wilhelm (Willy) - *Frivilliga automobilkåren - Frivilliga motorbåtskåren - Frivilliga sjukvårdstrupper - *Frobenius, L. - Frogg, Odd - Frondale, Pierre - Frontkämpeföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Fristrålturbin—Frontkämpeföreningar
294
Fristrålturbin, dets. som aktionsturbin (se
Turbin, även i suppl.).
*Fritflugan, se även färgpl.
Lantbrukets skadedjur 1, bild 4.
*Fritsch, G. T h., dog 1927.
Fritsch, T h e o d o r, tysk politiker (1852
•—1933). Grundade 1879 ett tekniskt förlag
i Leipzig. Från 1902 utgav F. den extremt
antisemitiska tidskr. Der Hammer och
grundade 1903 Hammerbund. F. var genom sin
antisemitiska propagandaverksamhet en av
nationalsocialismens främsta vägbanare. 1924
och 1933 var han led. av riksdagen
(nationalsocialist). F. utgav bl. a.
»Antisemiten-Cate-chismus» (1887), i senare uppl. kallad
»Hand-buch der Judenfrage» (38:e uppl. 1935). R. C-n.
Fritsch, Werner von, frih., tysk
militär (f. 1880), artilleriofficer 1900, deltog i
världskriget som
generalstabskapten och
major. Efter kriget
användes F. i olika
befattningar, bl. a. som [-artilleriregements-och kavalleridivisionschef.-]
{+artilleriregements-
och kavalleridivisions-
chef.+} Han utnämndes
febr. 1934 till chef för
arméledningen samt
16 mars 1935, i
samband med ordnandet
av den enhetliga
ledningen av tyska
krigs
makten, till överbefälhavare för armén. F.
blev generalöverste i april 1936 och fick
samtidigt rang som riksminister. C. A. E.
Fritsch, Wilhelm (W i 11 y), tysk
filmskådespelare (f. 1901). F., som studerat
teater för Max
Rein-hardt, framträdde på
scenen i Berlin och
engagerades för
filmen av Erik Pommer.
Bland F:s storfilmer
hos Ufa, många med
Lilian Harvey,
märkas »En valsdröm»
(1925), som gjorde
honom ytterligt
populär, »Ungersk
rapso-di», »Wien dansar och
ler», »Prins
Galen
panna», »En gyllene dröm», »Kärleksvalsen»,
»Kärlek och bensin», »Hennes höghet befaller»,
»Månraketen», »Det gudomliga äventyret»
och »Svarta rosor». R. A-g.
*Frivilliga automobilkåren. Före 1928 var
F:s uppgift att under fälttjänstövningar och
vid mobilisering förse högre staber med
personbilförare och bilar. S. å. omlades
emellertid kårens övningar till att omfatta
utbildning för bestridande av officersbefattningar
vid bilkompanier och bilreparationskadrar
m. m. Den nya ordningen fastställdes genom
regi, av 5 juni 1931. Styrelsen utgöres av
kår-ehef, v. kårchef, adjutant, intendent samt tre
övriga led., av vilka två äro militära. Aktiva
medl. genomgå befälskurs och tjänstgöra
därefter viss tid vartannat år vid trängkår.
Medlemsantalet är (1936) omkr. 200. Kåren
åtnjuter statsanslag. K. H-g.
Frivilliga motorbåtskåren, se Sveriges
frivilliga motorbåtskår.
Frivilliga sjukvårdstrupper organiseras av
Svenska Röda korset enl. regi, av 11 nov.
1935. Deras uppgift är att i fred och krig vid
behov stå till samhällets förfogande för
tillfällig sjukvårdstjänst vid olyckor, flyganfall
under krig o. s. v. Vissa medl. skola därjämte
i krigstid tjänstgöra vid av föreningen
upprättade krigssjukvårdsanstalter.
Rekryteringen sker bland män över 16 år, helst bland
dem, som icke äro värnpliktiga utan även
vid mobilisering kunna stå till Röda korsets
förfogande. Medl. benämnas
rödakorsmän och äro inom varje rödakorsdistrikt
sammanförda i en eller flera
rödakors-kårer. Vid dessa äger utbildning rum,
omfattande kurser såväl i allmän
sjukvårdstjänst som för befälsutbildning. I huvudsak
samma grader som i svenska armén finnas,
fr. o. m. menig t. o. m. rödakorskapten.
Antalet medl. var 1935 3,400, och
sjukvårdspersonal var då organiserad på 40 platser. K. H-g.
*Frobenius, L., blev 1932 prof, vid univ. i
Frankfurt a. M. och 1934 föreståndare för
etnografiska museet där. Han har gjort nya
forskningsresor i Nordafrika. Viktigare verk
äro »Erythräa, Länder und Zeiten des heiligen
Königsmordes» (1930), »Indische Reise» (s. å.),
»Afrique» (1931; tills, m. H. Breuil),
»Madsi-mu, Dsangara. Südafrikanische
Felsbilder-chronik» (2 bd, 1931—32), »Schicksalskunde
im Sinne des Kulturwerdens» (1932) och
»Kul-turgeschichte Afrikas» (1933). — Ty. monogr.
av flera förf. (1933). Rbg.
Frogg, O d d, norsk skådespelare (f. 1901).
F. debuterade 1920 på Nationaltheatret i
Oslo, var 1923—27 anställd vid
Central-teatret där, 1927—28 vid Den nationale
scene i Bergen och 1928—30 vid
Nationaltheatret samt är sedan 1930 fäst vid Det ny
teater i Oslo, till vars främsta yngre
karak-tärsskådespelare han räknas. G. K-g.
Frondaie [frådä’], Pierre, fransk
dramatiker (f. 1879). F. är en flitig och skicklig
tillverkare av modern melodramatik för
bule-vardteatrarnas behov (»Montmartre», »Les
amants de Paris», »L’insoumise»); flera av
hans pjäser ha även gjort lycka i romanform,
ss. »La marche au destin» (1924) under titeln
»L’homme å 1’Hispano» (s. å.). F. har även
dramatiserat arbeten av Anatole France (»Le
crime de Sylvestre Bonnard», 1917), Pierre
Louys och Claude Farrère. Ett försök i mera
fantasifull modern stil är »Le fils de Don
Quichote» (1930). Kj. S-g.
Frontkämpeföreningar benämnas de krigar
-föreningar (se d. o., även i suppl.), vilkas
medl. deltagit i krig, särskilt världskriget, i
fronttjänst (exkombattanter). F. åsyfta att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
