Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Färgfotografi - *Färgning - Färgsinnesundersökning - Färinge - *Färs (kontrakt) - Färs härads domsaga - *Färöarna - *Fästning - *Fästningsartilleri - *Fästningspolisen vid armén - *Födelsefrekvens, Nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Färgning—Födelsefrekvens
326
Schematisk framställning av Kodacolorfilmens
arbetssätt.
t r i p a c k (tidigare, med förenkling till
två-färgsbild, bi pack) sökte man sammanlägga
tre ljuskänsliga filmer, varvid som färgfilter
användes den dem bärande celluloiden. De
togos så isär och framkallades, varefter
antingen kopior på ett eller annat sätt
framställdes av dem eller silverbilden överfördes
till färgade bilder och sammanfogades till en
färgbild. På sista tiden har Kodak i
Koda-chrom lyckats utarbeta metoder att
framkalla och infärga en tripack utan att behöva
uppdela den. Detta kan dock endast utföras
av firman. Odts.
*Färgning. Om äldre svenska färgerier,
färgerimetoder och färgeritermer se C. Sahlin,
»Ett skånskt färgeri» (1928).
Färgsinnesundersökning, se
Färgblindhet, även i suppl.
Färinge, by i Vittaryds socken, Kronobergs
län, 15 km n. om Ljungby. Här anlades 1933
—35 en hjälplandningsplats (42 har) på
flygleden Stockholm—Malmö. ö-g.
*Färs, kontrakt i Lunds stift, omfattar nu
endast 9 pastorat: Vanstad, Tolånga, Röddinge
och Ramsåsa; Sövde och Blentarp; Lövestad
och Fågeltofta; öved och Björka; S. Äsum och
Ilstorp; Fränninge och Vollsjö; Vomb och
Veberöd; ö. Kärrstorp och Branstad;
Västerstad och östraby.
Färs härads domsaga, under Hovrätten över
Skåne och Blekinge, omfattar Färs härad
(tingsställe: Sjöbo).
*Färöarna hade 25,738 inv. 1935, därav i
Thorshavn 3,605. 1934 utfördes 15,625 ton
klippfisk, 2,650 ton saltad fisk och 510 ton
valolja. — Enl. lagtingsloven av 1923 är
amtmannen ej längre medlem av lagtinget,
som självt väljer sin ordf., men han har rätt
att närvara och yttra sig. — Jfr R. Jirlow,
»Drag ur färöiskt arbetsliv» (i Rig 1931), och
S. Barthel, »Atlant» (s. å.). P. E-t.
*Fästning. 2. Efter världskrigets slut ha
inga gördelfästningar nybyggts men däremot
äldre dylika moderniserats och inordnats i
ländernas gränsbefästningssystem, t. ex. i
Belgien och Frankrike. Jfr
Befästningsko n st, suppl. — Kustfästningar byggas nu
som farledsspärrar med minfält, försvarade av
i pansartorn eller kasematter uppställda lätta
och medelsvåra kanoner, under det att grova
kanoner och kastpjäser uppställas för
fjärr-bekämpning av artillerifartyg. O. E. S.
*Fästningsartilleri. En allmän strävan
finnes att genom motorisering göra f. mera
rörligt. Härigenom utjämnas skillnaden mellan
f. och fältartilleri.
*Fästningspolisen vid armén. Efter
genomförandet av 1925 års härordning, då bl. a.
Karlsborgs fästning nedlades, användes icke
benämningen f. utan i stället
polispersonalen. Denna är fördelad på Bodens
fästning (1 poliskommissarie, 5 överkonstaplar, 18
konstaplar) och Karlsborg (1 överkonstapel, 2
konstaplar; indragas i mån av avgång). C.A.E.
*Födelsefrekvens, Nativitet. Antalet
barnaföderskor i Sverige på 1,000 kvinnor i
åldern 20—45 år, som i årligt medeltal ännu
1911—20 var 128 (därav med barn i
äktenskap 109 och utom äktenskap 19), sjönk 1921
—25 till 106 (90 och 16), 1926—30 till 85
(71 och 14) och 1932 till 76 (64 och 12).
Det äktenskapliga fruktsamhetstalet
(antalet födelser i relation till folkmängden av
gifta kvinnor i åldern 15—45 år) har de
senare åren visat en mycket stark nedgång,
särskilt inom de högre åldrarna, där
fruktsamhetstalet 1932 endast var omkr. hälften
av vad det var 1916—20.
Födelsetalets storlek i °/Oo i Sverige
och en del andra länder var:
1926—30 1933 1934
Sverige .......... 15,9 13,7 13,7
Norge ............ 18,o 14,9 14,8
Danmark .......... 19,4 17,3 17,8
Finland .......... 22,8 18,5 —
England .......... 16,7 14,4 14,8
Skottland ........ 19,9 17,6 18,o
Irländska fristaten ... 20,i 19,2 19,2
Nederländerna .... 23,2 20,8 20,7
Belgien .......... 18,6 16,s —
Tyskland ......... 18,4 14,7 18,o
Österrike ........ 17,6 14,3 —
Schweiz .......... 17,5 16,4 —
Frankrike ........ 18,2 16,3 16,i
Italien .......... 26,8 23,7 23.4
Tjeckoslovakien .. 23,2 19,2 18,6
Polen ............ 32,6 26,5 26,5
Sjunkande födelsetal är de senare åren en
allmäneuropeisk företeelse. Lägst torde
födelsetalet 1932—34 trol. ha varit i Sverige.
Antalet födelser utom äktenskap
i Sverige i förhållande till dels a) antalet ej
gifta kvinnor inom åldern 20—45 år, dels b)
bela antalet födelser, dels c) hela
folkmängden var:
ÅHigen
1916—20 ...... 36,2 14,7 3,2
1921—25 ...... 32,9 15,0 2,9
1926—30 ...... 28,2 16,1 2,6
1932 ......... 25,3 16,o 2,4
Även de utomäktenskapliga födelserna äro
numera i tydlig om än ej i fullt så stark
nedgång som födelserna inom äktenskapet.
Om den naturliga folkökningen,
d. v. s. överskott födda över döda, se
Folkökning, suppl. Bättre än av dessa
över-skottstal belyses dock den dynamiska
utvecklingen av befolkningsrörelsen av det s. k.
nettoreproduktionstalet, som
anger huru många levande födda döttrar, som
med rådande fruktsamhets- och
dödlighetsför-hållanden i genomsnitt komma på varje
levande född kvinna. Då det beräknade antalet
nedkomster per 1,000 levande födda av
kvinnokön 1930 var 1,730, 1931 1,623 och 193’2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
