Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Föreningen för arbetarskydd - Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande - Föreningen för elektricitetens rationella användning, FERA - Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning - *Föreningen för sinnesslöa barns vård - Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige - *Föreningen för svensk hemslöjd - *Föreningen för svensk kulturhistoria - *Föreningen för värnlösa barns uppfostran - *Föreningen Ljusglimt - *Föreningen Pensionerade officerare - *Föreningen Samhällshjälp (Föreningen Teknisk samhällshjälp) - *Förenings- och församlingsfrihet - Företagsekonomi - Företagsräkning - *Förhandlingsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande—Förhandlingsordning 342
ler numera bidrag även från Sv.
arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen och vissa
försäkringsbolag. A. M.
Föreningen för det folkliga musiklivets
befrämjande, bildad 1924, bereder tillfälle till
undervisning åt folkliga musikutövare och
bidrar därigenom att höja amatörmusiken i
landet. En gren av F:s arbete är den
verksamhet, som bedrives av Folkliga musikskolan
(se d. o., suppl.) vid Arvika. H. G-t.
Föreningen för elektricitetens rationella
användning, FERA, stiftad 1927 under
medverkan av Svenska
elektricitetsverksförening-en, Sveriges elektroindustriförening,
Elektriska engrossistföreningen, Elektriska
entreprenörsföreningen och Svenska föreningen för
ljuskultur, verkar för elektricitetens
mångsidigare och bättre användning. Jfr E 1 e k
t-ricitetsverksföreningen, suppl.
Föreningen för
matematisk-naturvetenskap-lig undervisning stiftades 1933 av
representanter för matematik, fysik och kemi vid
läroverk och högre undervisningsanstalter för att
främja undervisningen i nämnda ämnen.
Jämsides med huvudföreningen i Stockholm
arbetar en lokalavd. i Lund. 0. F.
*Föreningen för sinnesslöa barns vård har
även en skola och arbetshem för manliga
sinnesslöa vid Sävstaholm i Vingåker samt har
genom donation 1934 erhållit ett hem för
obildbara sinnesslöa i Gnesta. Skolan och
asylen för sinnesslöa vid Karlsvik (Södertälje)
förändrades 1934 till arbetshem för kvinnliga
sinnesslöa. Omkr. 320 pers, äro f. n. (1936)
intagna vid de olika anstalterna. L. B-g.
Föreningen för skidlöpningens främjande i
Sverige, se Skidlöpning.
*Föreningen för svensk hemslöjd, som nu
har sina lokaler Norrmalmstorg 1, Stockholm,
åtnjuter f. n. ett statsunderstöd på 6.000 kr.
*Föreningen för svensk kulturhistoria ledes
efter en omorganisation 1933 av en styrelse
på 18 led.
*Föreningen för värnlösa barns uppfostran
har under de senare åren upprättat
gosshem-men Nordanå vid Malmö och Solstrand vid
Alingsås. 1936 öppnar F. ett kolonat i
Gis-selö, Kuddby, där gossar i åldern 14—18 år
få lära jordbruk och trädgårdsskötsel. F. har
lokalavd. på ett 30-tal platser i landet. A. M.
*Föreningen Ljusglimt. I sept. 1935
öppnades ett andra Ljusglimtshem i Ilässelby jämte
en för båda hemmen gemensam sjukavd. Även
i det senare öppnade hemmet ha
pensionärerna fri bostad men betala en mindre avgift
som bidrag till kosthållet. Vid utgången av
1935 hade F. 26 pensionärsrum, omkr. 430
ständiga och 1,875 årsmedl. samt tillgångar
på omkr. 950,000 kr. A. M.
*Föreningen Pensionerade officerare. F:s
verksamhet omfattar numera huvudsaki.
beredande av understöd åt behövande medl.
Fonderna uppgå f. n. till omkr. 200,000 kr. Ett
betydande bidrag i sin verksamhet erhåller F.
därigenom, att vid kondoleanser och
hyll
ningar m. m. gåvor tecknas till F-.s änke- och
pupillfond. F. n. utbetalas årl. 15,000—20,000
kr. i understöd. C. A. E.
♦Föreningen Samhällshjälp ändrade 1932
sitt namn till Föreningen Teknisk
samhällshjälp. Enl. nya stadgar skall
föreningen ingripa icke blott vid
arbetsned-läggelse utan också vid naturtilldragelse och
då annat förhållande hindrar samhällets
normala funktioner. A. M.
♦Förenings- och församlingsfrihet. Då man
inom nöjeslivet bildade föreningar eller
klubbar i syfte att undandraga vissa i realiteten
offentliga tillställningar tillämpningen av de
bestämmelser, som eljest reglera det
offentliga nöjeslivet, utfärdades 10 juni 1932
författningar med ändamål att stävja detta. Enl.
dessa författningar skola de bestämmelser —
i fråga om skyldighet att söka tillstånd,
betala nöjesskatt m. m. —, som gälla i fråga
om offentliga tillställningar, tillämpas även
på en föreningstillställning, om denna
uppenbarligen utgör del av en uteslutande eller
väsentligen för anordnande av dylika
tillställningar driven rörelse eller tillställningen
eljest med avseende på sin omfattning etc.
är att jämställa med tillställning, till vilken
allmänheten har tillträde. II. B.
Företagsekonomi, ett jämförelsevis nytt
begrepp, varmed man vill beteckna en teoretisk
fördjupning, av handelstekniken (se d. o.),
d. v. s. läran om ekonomiska företags
affärsmässiga struktur, ändamålsenlighet,
funktioner, hjälpmedel m. m. F. indelas ofta i två
grenar, dels den på omedelbar praktisk nytta
inriktade, egentliga handelstekniken och dels
en övervägande vetenskaplig forskning.
F. i vetenskaplig mening är beskrivning,
analysering och systematisering av företags
inre och yttre faktorer, de olika
affärstransaktionerna, relationerna företagen sinsemellan
och företagens ställning och uppgift i
samhällslivet. Metodiskt sett är den en s. k.
er-farenhetsvetenskap och arbetar med direkta
iakttagelser, enquèter, historiska jämförelser,
företagsstatistik och experiment (det
sistnämnda förfaringssättet begagnas framför
allt i fråga om exakta arbetsundersökningar
samt avsättningsproblem). F. är läroämne
vid Handelshögskolan i Stockholm. O. B-g.
Företagsräkning har till ändamål att med
utgångspunkt från de särskilda företagen som
grundläggande enheter bereda upplysning om
de inom skilda näringsgrenar förekommande
företagens antal, verksamhetsart, rättsform,
omsättning, personal, mekaniska kraft m. m.
Sveriges första f. verkställdes 1931 av
Kommerskollegium, som 1935 avgav redogörelsen
»1931 års företagsräkning». A. M.
♦Förhandlingsordning. I kollektivavtalen
intas fortfarande bestämmelser om f., men
behovet därav torde ha minskats genom
tillkomsten av Arbetsdomstolen (se d. o., suppl.),
som avdömer rättstvister om kollektivavtal.
Inom den enskilda järnvägsdriften spelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
