Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkringslagar - *Försäkringsmatematik - *Försäkringsrådet i Finland - Försäkringstidskrift, Nordisk - Försöksfält, Försöksgård, Försöksledare, Försöksledarmöte, Försöksring, Försöksstation - Försöksstatistik - Försöksteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Försäkringsmatematik—Försöksteknik
358
Särskilt inom personförsäkringen har lagen
även upptagit spörsmål, som över huvud icke
kunna regleras genom försäkringsvillkor eller
praxis. I fråga om livförsäkringen har näml,
lagstiftaren givit bestämmelser, som i mycket
stor utsträckning medföra skydd mot att en
livförsäkring tas i anspråk för andra
ändamål än det försörjningssyfte den är avsedd
att tjäna. Såvitt näml, försäkringen är
tagen på försäkringstagarens eget eller hans
makes liv och premiebetalningstiden enl.
avtalet är bestämd till minst tio år (alltför
ojämn fördelning av betalning får icke ske),
är under försäkringstiden den rätt, som kan
grundas på försäkringen — närmast rätten
till återköpsvärdet —, icke en utmätningsbar
tillgång för någondera makens borgenärer,
och därför beröras de flesta livförsäkringar
ej heller av försäkringstagarens konkurs.
Men för försörjningssyftets fulla
genomförande erfordras även, att utfallande
försäkringsbelopp säkert kommer den eller dem till godo,
för vilka det är avsett. Därför gäller för
ut-mätningsfri försäkring, att om f ö r
måns-ta g a r e insatts, d. v. s. bestämmelse givits,
att försäkringsbeloppet skall tillfalla annan
än försäkringstagaren själv eller hans dödsbo,
beloppet icke utgör tillgång för
försäkringstagarens borgenärer. Lagens bestämmelser
om utmätningsfrihet och om innebörden av
förmånstagares insättande ha fått retroaktiv
verkan, så att alla försäkringar i dessa
hänseenden äro lika ställda. — Även för
olycksfalls- och sjukförsäkring ges långt gående
bestämmelser om utmätningsfrihet. — Lagen är
utg. av R. Eklund (1928). T. v. P.
*Försäkringsmateniatik. Vid Stockholms
högskola finnes sedan 1929 en professur i f.
och matematisk statistik.
*Försäkringsrådet i Finland består
numera av 1 lagfaren dir. och 9 led. (1 lagfaren
assessor, 2 läkare, 2 representanter för
arbetsgivare, 2 för arbetare och 2 militärer).
Försäkringstidskrift, Nordisk, se
Nordisk Försäkringstidskrift.
Försöksfält, Försöksgård, Försöksledare,
Försöksledarmöte, Försöksring,
Försöksstation, se Jordbrukets försöksväsen,
suppl.
Försöksstatistik, lantbr. De vid olika slag
av försöksverksamhet vunna resultaten måste
i regel underkastas en försöksstatistisk
bearbetning, innan de bli användbara för
tolkning. Denna bearbetning avser i första hand
fastställandet av de vunna värdenas
säkerhet. — För växtodlingsförsöken tillkommer
dessutom möjligheten att med hjälp av
statistiska metoder, olika för olika försökstyper,
utjämna de s. k. markfelen, förorsakade av
systematiskt fördelade variationer i jordens
bonitet. — F. kallas stundom, ehuru mindre
lämpligt, försöksmatematik. T-n.
Försöksteknik, benämning på
tillvägagångssättet vid olika slag av försöksverksamhet
inom jordbruket. Men bortseende från den
till jordbrukets perifera delar el. dess
binäringar hörande försöksverksamheten, ss.
mejeri- och trädgårdsförsök, kunna
jordbruksförsöken med avseende på försöksobjekt och
därmed även f. indelas i växtodlingsförsök
och husdjursförsök.
Växtodlingsförsök kunna utföras
som kärlförsök el. fältförsök. Vid k ä r 1 f ö
r-sök odlas växterna i kärl, innehållande
antingen enbart näringslösning,
vattenkulturer (se Näringsfysiolog i), el. med
näringslösning tillsatt sand,
sandkulturer, el. i för ändamålet lämplig jord. —
Kärlförsöket ger möjlighet att behärska de
olika växtfaktorerna och att variera dem
efter önskan. Det lämpar sig framför allt för
klarläggandet av problem rörande växternas
näringsupptagning etc., men förhållandena i
kärlförsöket avvika betydligt från dem ute
på fältet. Resultaten måste därför i regel
bekräftas genom fältförsök, innan för
jordbruket vägledande slutledningar dragas.
Fältförsöket utföres ute på fältet i
nära överensstämmelse med de praktiska
förhållandena. För olika försöksmoment,
ss. olika jordbearbetningar, gödsling el. sorter,
användas olika parceller, och för att
resultatet i minsta möjliga utsträckning skall
vara påverkat av för försöket ovidkommande
tillfälligheter, använder man upprepningar el.
paralleller av de olika momenten. —
Såväl parcellernas storlek och form som
upprepningarnas antal variera alltefter
arbetsuppgiften, under det att parcellfördelningen
snarare följer konventionella principer. Så
t. ex. har man i de skandinaviska länderna
vid sortförsök hittills i allm. begagnat sig av
den s. k. radmetoden och vid
gödslings-försök av den s. k.
schackbrädemetoden. I förra fallet göras parcellerna
långsmala och placeras i rad intill varandra, en
speciellt för sortförsök från arbetsteknisk
synpunkt mycket lämplig anordning. I senare
fallet däremot göras parcellerna kvadratiska
och placeras så som rutorna på ett
schackbräde. — Beträffande parcellernas fördelning
inom försöket finnas olika tillvägagångssätt.
Antingen kan denna vara på förhand fixerad
och så vald, att eventuella variationer i
jordens bonitet, s. k. markindex, i möjligaste
mån utjämnas, eller också kan man i likhet
med R. A. Fisher (se d. o., suppl.) låta
slumpen avgöra parcellfördelningen. Fisher
använder därvid antingen det vanliga
schackbrädeförsöket eller den s. k. b 1 o c k m e t
o-d e n, vid vilken parcellerna äro så anordnade,
att varje försöksmoment representeras genom
en parcell i varje block och slumpvis fördelas
mellan blockets parceller. — Tidigare sökte
man göra försöken så enkla som möjligt, så
att varje försök endast avsåg att belysa en el.
ett fåtal frågor, under det att numera främst
genom Fishers arbeten försöken tendera att
bli större, för att även samspelet mellan flera
växtfaktorer skall belysas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
