Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gál, Hans - *Galapagosöarna - Galashiels - *Galați - Gale, Zona - Galeoscoptes - *Galfred - *Galilei, G. - Gall, Ernst - Galland, Jean - *Gallarate - Gallarati-Scotti, Tommaso - Gallehus - *Gallén, A. - Galler - Galler (elektrod) - Galleria - Gallerorm - Gallerstyrning - Gallian, Marcello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Galapagosöarna—Gallian
368
musikteori vid Wiens univ. och 1929—33 dir.
vid musikhögskolan i Mainz. G. har
författat »Die Stileigenthümlichkeiten des jungen
Beethoven» (doktorsavh.; tr. i Studien zur
Musikwissenschaft, IV, 1916), den
instruktiva skriften »Anleitung zum Partiturlesen»
(1923) och »Musikgeschichte... in 600
Fra-gen» (1935; tills, m. Olga Kurt-Schaab). Som
tonsättare har han, ehuru harmoniskt
avancerad, anknutit till Brahms, särskilt i
orkesterverk och kammarmusik. Han är därjämte
känd genom flera, mestadels komiska operor,
körverk m. m. H. G-t.
♦Galapagosöarna beräknades 1934 ha 2,031
inv. Radiotelegrafstation. Litt.: W. Beebe,
»Galäpagos» (1929); A. Wollebæk, »De
for-heksede öer» (1934).
Galashiels [gälaJTlz], stad i grevsk.
Sel-kirk, s. ö. Skottland, n. om Tweed; 13,102 inv.
(1931). Centrum för Skottlands ylleindustri.
♦Galati hade 101,148 inv. 1930. Som
han-delshamn har G. numera överflyglat Bräila.
Flyghamn.
Gale [géil], Z o n a, nordamerikansk
författarinna (f. 1874), g. m. W. L. Breese 1928,
vart fil. dr 1929. Hon debuterade som
författarinna 1906 men väckte först 1908
uppmärksamhet med »Friendship village»,
berättelser från en småstad. Hon fortsatte i
samma stil med »Neighborhood stories» (1914)
m. fl. Då en starkare realism bröt fram hos E.
L. Masters, Sinclair Lewis o. a., övergav hon
den söta idyllen och slöt sig i huvudsak till
den nya riktningen. Hon hade en ännu större
framgång med de skarpt kritiska romanerna
»Birth» (1918) och »Miss Lulu Bett» (1920),
hennes mest uppskattade verk. Senare ha
utkommit »Faint perfume» (1923), »Preface to
a life» (1926), »Yellow gentians and blue»
(1927) m. fl. R-n B.
Galeosco’ptes, se Kattfågeln.
♦Galfred. Se A. Griscoms uppl. av G:s
»Historia regum Britanniae» (1929) och E.
Fa-ral, »La légende arthurienne», II—III (s. å.).
♦Galilei, G. Litt.: L. Olschki, »G. und seine
Zeit» (»Geschichte der neusprachlichen
wis-senschaftlichen Literatur», bd 3, 1927); se
även T. Aurén i Populär Astron. Tidskr. 1927.
Gall, Ernst, tysk konsthistoriker (f.
1888), är sedan 1929 chef (med titeln
Direktor) för de statliga slotten och trädgårdarna
i Preussen. Han har skrivit flera
arkitekturhistoriska verk, bl. a. »Niederrheinische
und normännische Architektur im Zeitalter
der Frühgotik», bd 1 (1915), »Die gotische
Baukunst in Frankreich und Deutschland»,
bd 1 (1925), »Die Marienkirche zu Danzig»
(1926) och »Karolingische und ottonische
Kirchen» (1930). G. påbörjade 1935
utgivandet av en omarb. uppl. i 10 bd av
»Hand-buch der deutschen Kunstdenkmäler» (l:a
uppl. av G. Dehio, se d. o., suppl.). Han
utger Zeitschrift für Kunstgeschichte sedan
1932. E. L-k.
Galland [galä’], Jean, fransk
filmskådespelare. Studerade juridik, deltog i
världskriget och bosatte sig vid dess slut i
Paris för att avsluta sina studier. G.
intresserade sig emellertid för teater och lyckades
erhålla en del uppgifter på scenen. Ilan har
företagit flera turnéer i Amerika och Afrika.
Genom regissör Paul Fejos kom han till
filmen, där han haft sina bästa roller i
»Virvlar», »Kärlek till salu» och »Starkare än
blodet». R. A-g.
♦Gallarate tillhör numera den 1927 bildade
prov. Varese.
Gallara’ti-Scotti [-skå’ti], T o m m a s o,
italiensk författare (f. 1878). G., som var
Fogaz-zaros vän och själsfrände, har gjort sin
främsta insats med den utomordentliga,
grundläggande biogr. »La vita di A. Fogazzaro» (1920;
senaste, mycket omarb. uppl. 1935). Av
litteraturhistoriska arbeten bör f. ö. nämnas
»Vita di Dante» (1922). Vidare har G. skrivit
dramerna »Cosi sia» (s. å.), »S. Francesco
d’Assisi» (1926) och romanen »Miraluna»
(1927). En av modernisternas främsta, var
han en av grundarna av deras tidskr. Il
Rin-novamento 1907. G. B-h.
Gallehus, se Guldhornen, även i suppl.
♦Gallén, A., dog 1931 7/3. Litt.: »Boken om
Gallén-Kallela» (1932).
Galler, se Gallbildningar.
Galler, ett slags elektrod i ett elektriskt
urladdningsrör, t. ex. elektronrör eller
kvick-silverströmriktare. G:s allmänna funktion är
att på elektrostatisk väg påverka
strömförloppet genom röret utan att därvid självt
väsentligt transportera ström. G. består i
regel av ett nätverk, sammansatt av trådar
eller stavar av metall eller grafit. G. i
elektronrör kunna vara av olika typer med
hänsyn till arbetsuppgiften, ss. styrgaller
för reglering av elektronströmmen med hjälp
av en utifrån påtryckt, reglerbar spänning
(gallerstyrning), skärmgaller för
reduktion av anodens statiska inverkan på
elektronströmmen samt
rymdladdnings-galler för neutralisering av
rymdladdningar. I kvicksilverströmriktaren (se E 1 e
k-triska strömriktare, suppl.) kan g.
ej, såsom i elektronröret, kontinuerligt
påverka strömstyrkan; det begagnas blott för
att fördröja tidpunkterna för resp, anoders
tändning. Härigenom kan man erhålla
spän-ningsreglering, strömbrytning och
baktänd-ningsskydd vid likriktare, vidare omkastning
av energiriktningen (växelriktning),
frekvens-omformning, varvtalsreglering hos motorer
utan kommutatorer o. s. v. F. D-n.
Galle’ria, se V a x m o 11.
Gallerorm, se Pytonormar.
Gallerstyrning, se Elektriska
strömriktare, suppl., och Galler, ovan.
GaJlian, M a r c e 11 o, italiensk författare
(f. 1904). Lärjunge till Bontempelli,
medarbetade G. en tid i dennes tidskr. ‘900 och
publicerade samtidigt i rask följd romaner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
