Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Girondister - *Giroräkning - Gish, Lilian - *Gislaved - *Gislén, T. R. E. - Gisselås - *Gissing, G. - *Gistad - *Gitarr - Giuliano, Balbino - Giuliotti, Domenico - Giunta, Francesco - Giuriati, Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Girondister—Giuriati
434
*Girondister. Litt.: L. Madelin, »Les
hom-mes de la révolution» (1928), och A. Mathiez,
»Girondins et Montagnards» (1930).
*Giroräkning, se även Check, suppl.
Gish [gi/], Lilian, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1896). Efter en tioårig
scenkarriär debuterade G. i Griffithfilmen
»Nationens födelse» och hade sedan
uppmärksammade huvudroller i många stumfilmer,
flera med D. W. Griffith som regissör, bl. a.
»Broken blossoms» och »Genom stormen».
Även G:s syster Dorothy G. (f. 1898)
var filmskådespelerska. Hon kom till
filmen 1912 genom Griffith och inspelade
några stumfilmer, däribland »Genom
stormen». R. A-g.
*Gislaved hade 1,599 inv. 1936; 133 har,
därav 125 har land. Tax.-värde 2,986,200 kr.
(1935), tax. inkomst 1,688,476 kr. I G. finns
kapell. Med förorter, delvis inom Anderstorps
(se d. o., suppl.) socken, har G. omkr. 3,400
inv. Gummifabriken omedelbart utanför G.
tillhör nu Kooperativa förbundet.
*Gislén, T. R. E., blev 1932 prof, i zoologi
vid Lunds univ. G. har dels fortsatt sina
studier av echinodermer och av biocönoserna
(»Epibioses of the Gullmar fjord», 2 bd, 1929
—30, m. fl.), dels
ägnat sig åt problemet
om chordaternas (se
Chordata)
härkomst. Han anser, att
dessa ha utvecklats
från
echinodermlik-nande förfäder och att
man särskilt hos de
utdöda karpoidéerna
(se d. o., suppl.) finner
ex. på en utveckling,
som parallellt med
chordaternas leder till
i vissa avseenden chordatliknande former inom
echinodermgruppen (»Affinities between the
Echinodermata, Enteropneusta and Chordonia»,
i Zool. Bidrag från Uppsala, bd 12, 1930). — G.
företog 1930—31 en forskningsresa till Japan,
Hawaii och Kalifornien och har utgivit
reseskildringar från denna färd (»Den uppgående
solens land», 1933, »Från Hawaiis stränder till
New Yorks skyskrapor», 1935). G. S.-Sgh.
Gisselås, Svenska mosskulturföreningens
försöksgård i Hammerdal, Jämtland. 1920
inköptes en myr, som 1921—23 uppodlades,
till stor del med s. k. jordfräs. Den odlade
arealen utgör 53,4 har myrjord (medeldjup:
1,65 m) samt 1,6 har fastmarksjord. G. har ett
mycket frostländigt läge (322 m ö. h.), varför
odlingen är inriktad på foderproduktion.
Förslag föreligger om att göra G. till en statens
försöksgård. — Litt.: G. Booberg,
»Gisselås-myren» (1930) samt ett flertal uppsatser i Sv.
Mosskulturfören:s Tidskr. 1922 ff. G. Rbg.
*Gissing, G. »Här vilar Henry Ryecroft»
(inl. av Klara Johanson) utkom 1929. G:s brev
till familjemedlemmar utgåvos 1927. Se vidare
A. Rotter, »Frank Swinnerton und G. G.»
(1930); A. Weber, »G. und die soziale Frage»
(1932).
*Gistad ingår sedan 1 maj 1932 i
Törne-valla, ö. Skrukeby, Lillkyrka och G:s pastorat
i Linköpings stift, Domprosteriet.
*Gitarr. Det konstnärliga gitarrspelet har
i senare tid åter företrätts av mästare som M.
Llobet, A. Segovia m. fl. Se i övrigt J. Zuth,
»Handbuch der Laute und Gitarre» (1926—
28), och D. Fryklund, »Bidrag till
gitarristi-ken» (i Sv. Tidskr. för Musikforskning 1931).
— I samband med jazzmusiken har den i
större format byggda hawaiigitarren
blivit populär. Den spelas med mycket
glis-sando och vibrato. H. G-t.
Giuliano [d^olia’nå], B a 1 b i n o, italiensk
filosof och politiker (f. 1879). Blev docent i
teoretisk filosofi vid univ. i Bologna 1919,
var understatssekr. i undervisningsministeriet
1924—25, chef för samma ministerium 1929—
32 och är president för institutet för
italienska studier i Köln (Petrarea-Haus) sedan
1934. I »Il valöre degli ideali» (1915) och
»Il primato d’un popolo» (1916) upptog G.
ett par av Giobertis huvudtemata. »La
poli-tica scolastica del governo nazionale» (1924)
och »Elementi di cultura fascista» (1929;
många uppl.) äro viktiga bidrag till
fascismens inre historia. Ypperligt prov på
modern italiensk litteraturhistoria är »La poesia
di G. Pascoli» (1934). G. B-h.
Giuliotti [d$oliå’ti], Domenico, italiensk
författare (f. 1877). G. har ägnat sina krafter
åt arbetet på en kyrklig renässans. Täml.
ofruktbara i sina anfall på vissa det moderna
livets rent yttre företeelser äro G:s bidrag i
det tills, m. Papini utg. arbetet »Dizionario
delFomo salvatico» (1923). Varmare, djupare
äro den av kriget framkallade »L’ora di
Ba-rabba» (1920), några samlingar av aforismer,
prosapoem och essäer (bl. a. »Polvere
delFesi-lio», 1929, och »Le due luci», 1933) samt »H
ponte sul mondo» (1932), en bok om
mässoffret. »Il merlo sulla forca» (1934) är en
biogr. över Villon med övers, av dennes
dikter. G. B-h.
Giunta [d^o’nta], Francesco, italiensk
politiker (f. 1887). Var en av de främsta
ledarna under fascismens strider mot
kommunisterna, skapade fascismen i Triest och
redigerade där under tre år II Popolo di Trieste,
Italiens andra fascisttidning. G. deltog i
d’An-nunzios Fiumeexpedition, är deputerad sedan
1921, var generalsekr. för fascistpartiet 1923
—24, blev vicepresident i kammaren 1924, var
understatssekr. vid regeringspresidiet 1926—
32 och blev president för Cantieri riuniti del
Alto Adriatico, Monfalcone, 1933. G. B-h.
Giuria’ti [d^o-], Giovanni, italiensk
politiker (f. 1876). Redan som student vid
Pado-vas univ. kämpade G. för Italiens irredenta
och blev chef för tidningen Trento e Trieste.
Sedan dessa städer tillfallit Italien,
deltog G. som stabschef i d’Annunzios Fiume-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
