Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Gleichen-Russwurm - Gleichen-Russwurm, Heinrich von - Gleichschaltung - *Gleiwitz - *Glemminge - Glendale - Glenn, Isa - Glesumsystemet - *Gley, M. E. É. - Glidfällor - Glière (Glier), Reinhold Moritsevitj - Glimlampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Gleichen-Russwurm, H.—Glimlampa
444
(1927), »Könige des Lebens» (s. å.),
»Weltge-schichte in Anekdoten» (1929) och
»Kultur-und Sittengeschichte aller Zeiten und Völker»
(8 bd, 1929—31; tills, m. F. Wencker).
Gleichen-Russwurm [glai’^en-ro’svorm],
Heinrich, frih. von, tysk politiker (f.
1882). Studerade juridik och lever nu som
godsägare och författare. Som den ledande
mannen i Deutscher Herrenklub har G. vid
flera tillfällen spelat en viktig roll bakom den
tyska politikens kulisser. Bland hans
skrifter må nämnas »Freies Volk» (1919). Han ger
ut veckotidskr. Der Ring und
Wirtschafts-Ring sedan 1928. R. C-n.
Gleichschaltung [glai^Jaltorj], ty.,
»likriktning», beteckning för de strävanden för
likformig utgestaltning av
samhällsförhållandena, som kännetecknat den
nationalsocialistiska styrelseregimen i Tyskland (jfr d. o.,
sp. 945). L-ts.
*Gleiwitz utvidgades 1927 med flera
förorts-kommuner och hade 111,062 inv. 1933.
Rundradiostation. G. är ändpunkt för den nya
Adolf-Hitlerkanalen från Kosel, som
påbörjades 1933 och skall ersätta Klodnitzkanalen.
*Glemminge. Pastoratet skall framdeles
förenas med Stora Köpinge och Bollerup.
Glendale [glendeiT], stad i s. ö. Kalifornien,
U. S. A., n. förstad till Los Angeles; 62,736
inv. (1930; 1920 endast 13,536 inv.).
Glenn, Isa, nordamerikansk författarinna
(f. 1888), från Georgia, debuterade med
romanen »The heat» (1926), följd av »Little
pitchers» (1927), som skildrar Orientens
förslappande inflytande på amerikaner.
»Southern charm» (1928), »Transport» (1929),
»A short history of Julia» (1930), »East of
Eden» (1932) och »Mr Darlington’s dangerous
age» (1933) behandla framför allt Georgia och
dess befolkning under de senaste årtiondena;
»East of Eden» ger en ganska vass teckning
även av en författargrupp i New York; »The
little candle’s beam» (1935) berättar om
socie-tetslivet i Washington. R-n B.
Glesumsystemet, ett av civilingenjör
Balt-zar von Plåten uppfunnet och huvudsaki. av
prof. Emil Alm utarbetat elektriskt system
för omformning mellan likström och
växelström samt för generering och mottagning av
likström. G. är i främsta rummet avsett för
mycket höga driftspänningar. Systemet
kännetecknas av att maskinerna arbeta med hög
lamellspänning och ytterst speciella
anordningar för gnistfri kommutering. Antalet
lameller på kommutatorerna är lågt.
Systemet har utarbetats huvudsaki. i avsikt att
möjliggöra kraftöverföring på långa avstånd
medelst likström. F. D-n.
*GIey, M. E. É., dog 1930.
Glidfällor, bot., jfr Aristolochiaceae,
suppl.
Glière [gliä’r], ry. Glier, Reinhold
Moritsevitj, rysk tonsättare (f. 1874),
kompositionslärare vid Moskvakonservatoriet.
G. har skrivit bl. a. operan »Schah-Senem»
(1927), kammarmusik, sånger, pianostycken
och orkesterverk, däribland den om
Wagner-och Debussypåverkan vittnande symfoniska
dikten »Les sirènes» (uppf. i Sthlm 1918 och
1924). Under senare år har G. velat skapa en
speciell repertoar av kraftladdat
»revolutionär» musik, vartill hör en i hans hemland
särskilt uppskattad balett, Den röda vallmon. —
Biogr. av S. Bugoslavskij (2:a, tillökade uppl.
1934; på ry. och ty.). H. G-t.
Glimlampa, ett elektriskt urladdningsrör,
vanl. fyllt med en ädelgas (neon, argon,
he-lium eller blandning av dessa) under ett tryck
av några få mm kvicksilver (jfr Elektrisk
belysning, sp. 628). Elektroderna
utgöras av trådar, spiraler eller plattor av metall,
ofta järn. Vid anslutning till en elektrisk
spänning äger en glimurladdning rum inom
röret, varvid den negativa elektroden
överdrages med ett lysande skikt, katodljuset.
På grund av det korta avståndet mellan
elektroderna göra sig de övriga från försök
med Geisslerröret kända skikten (se
Elektriska urladdningar, sp. 621),
Croo-kes’ mörka rum, negativa glimljuset,
Fara-days mörka rum samt positiva glimljuset
föga märkbara. G. tänder, d. v. s.
urladdningen börjar, vid en av gasens och
elektrodernas egenskaper bestämd undre
gränsspänning, tändspänningen; vid helium och
järn ligger denna gräns vid omkr. 160 V. Vid
mycket låg strömstyrka lyser endast en del
av katoden, och katodspänningsfallet är
oberoende av strömstyrkan (»normala
katodfal-let»), medan ljusfläckens utbredning växer
med strömmen. Inom detta område avtar
rörets totalspänning med växande ström,
beroende på anodspänningsfallets egenskaper.
Spänningen når ett minimum ung. då hela
katoden är betäckt av ljus, ökas strömmen
ytterligare, växer intensiteten hos detta ljus,
och spänningen stiger hastigt (»anormala
ka-todfallet» växer). Spänningens minimum
bestämmer det spänningsvärde, vid vilket en
tänd g. slocknar (släckspänningen).
Tänd- och släckspänningens egenskaper samt
differensen dem emellan göra g. till ett
användbart redskap för många tekniska och
vetenskapliga ändamål.
I första hand begagnas g. som ljuskälla i
sådana fall, då liten effekt (2—10 W) samt
stor driftsäkerhet önskas. Ljusets lokalisering
vid den negativa elektroden möjliggör
användning som polsökare. Vid anslutning till
växelström lysa givetvis båda elektroderna;
om emellertid dessa göras olika stora, så att
t. ex. den ena helt betäckes av glimljuset,
den andra icke, erhålles likriktarverkan.
Inom området för det normala katodfallet
varierar ljusskiktets utbredning momentant
med strömstyrkan, vilket förhållande utgör
grundvalen för
glimljusoscillogra-fen (se O sc i Ho gr af, suppl.). Som
voltmeter vid mätning av spänningar i sådana
fall, då spänningskällan ej får strömbelastas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
