Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Goosens (Goossens), E. - Gopers, Karlis - *Gordon, Ch. G. - *Gore, Ch. - Gorgan - *Gorgas, W. C. - Gorkij - *Gorkij, M. - Gorkijområdet - Gorlovka - Gosport (and Alverstoke) - *Gosse, sir E. - Gothia (försäkringsanstalt) - Gotiglacial - *Gotik - *Gotland och Gotlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Goosens—Gotland
460
♦Goosens (G o o s s e n s), E., har sedan 1923
varit uppskattad dirigent för
nordamerikanska orkestrar, först i Rochester (staten New
York) och därefter i Cincinnati (från 1936
även vid operaföreställningar där). Bland G:s
harmoniskt ofta djärva verk må framhållas
en varmt lyrisk violinsonat, »Sinfonietta»
(uppf. i Konsertföreningen i Stockholm 1928),
delvis burleska pianostycken, ss. cyklerna
»Kaleidoscope» och »Ships», baletten »L’école
en crinoline» samt operorna »Judith» (1925;
enaktare) och »Don Juan de Manara» (ännu
ej uppf.; libretto av A. Bennett). H. G-t.
Gopers [gå’-], K a r 1 i s, lettisk general (f.
1876). Under världskriget var G. i rysk tjänst,
blev 1915 överste och 1917 chef i l:a lettiska
skyttebrigaden. I decemberslaget 1917
lyckades han vid Kaluciems bryta igenom
tyskarnas linjer. Efter marsrevolutionen 1917 blev
G. medlem av lettiska nationalrådet i
Petersburg. 1918—20 var han i Koltjaks armé
befälhavare för 21 :a divisionen, vilken till stor
del bestod av lettiska trupper. 1920 gick G.
i lettisk tjänst, utnämndes till general och
blev ordf, i krigsrådet. 1924 blev han chef
för den lettiska arméns livländska division
och kommendant för garnisonen i Riga. Han
avgick ur tjänst 1934. G. intar en ledande
ställning inom lettiska scoutrörelsen. R. Ljl.
♦Gordon, C h. G. Den karakteristik av G.,
som gavs av G. Lytton Strachey i »Eminent
victorians» (1918), väckte mycken opposition,
bl. a. av B. M. Allen i »G. and the Sudan»
(1931) och »G. in China» (1933). Litt. om G.
har flödat särskilt rikt med anledning av
50-årsminnet (1935) av hans död. B. E-r.
♦Gore, Ch., dog 1932. G. skrev ytterligare
bl. a. »Christ and society» (1928) och »The
philosophy of the good life» (1931). Biogr. av
G. Crosse (1932) och G. L. Prestige (1935).
Gorgan, se Asterabad, suppl.
♦Gorgas, W. C. 1921 organiserades Gorgas
memorial institute of tropical and preventive
medicine i Washington med syfte dels att
sprida upplysning om hälsovård bland
allmänheten och dels att bedriva forskning i
tropiska sjukdomar, för vilket ändamål ett
laboratorium upprättats i Panama. Institutet
åtnjuter sedan 1928 statsanslag. U. v. E.
Go’rkij, sedan 1932 off. namn på N i z j n i j
N o v g o r o d (se d. o., även i suppl.).
♦Gorkij, M., dog 1936 18/8. Efter att vid
sitt 60-årsjubileum 1928 ha besökt Ryssland
och därvid mottagit en enastående
folkhyllning slog han sig ånyo på allvar ned där och
kom att inta ställningen som en visserligen
av myndigheterna nervöst övervakad men
vid alla möjliga tillfällen entusiastiskt hyllad
litterär patriark med obegränsad auktoritet i
litterära frågor. 1931 avslutade han en stor
trebandsroman, Klim Samgins liv, en tung
och långrandig krönika om den ryska
utvecklingen alltifrån 1880-talet till revolutionen,
särskilt avsedd att avslöja den
förrevolutionära ryska intelligensens mindervärdighet. I
två teaterpjäser, Jegor Bulytjov och andra
(1932) och Dostigajev och andra (1933), gav
han några dramatiskt ytterst löst hopfogade
bilder från resp, sista tsartiden och
revolu-tionssommaren 1917.
Den ryska nutiden
berörde han endast
flyktigt i några
obetydliga Berättelser om
hjältar. Viktigare äro
de insatser han under
dessa år gjorde i den
ryska
litteraturpolitiken. Den
konsolidering inom den
ryska författarvärlden,
varigenom de förut
mot varandra
stri
dande proletära och icke proletära
författarna 1932 förenats i ett förbund med
enhetligt program, är till stor del hans verk.
Betydelsefull var också hans verksamhet
som sovjetlitteraturens högsta stilistiska
smakråd, vars anvisningar och kritik massor
av begynnande proletärförfattare anlitat. Som
organ för denna litterära konsultverksamhet
utgav han tidskr. Litteraturundervisning.
Bl. a. drev han där en stor kampanj för
att rensa det ryska litteraturspråket från en
massa onödigt dialektmaterial, som inkommit
i det efter revolutionen. — Av den rika litt.
om G. må nämnas A. Kaun, »Maxim Gorky
and his Russia» (1931). A. Kgn.
Go’rkijområdet, ry. Gorkovskij kraj, sedan
1932 off. namn på Nizjnij Novgorodregionen.
Gorlovka [garlå’fka], ukr. Horlivka,
industristad i Donetsområdet, s. ö. Ukraina, 40 km
n. n. ö. om Stalino; 57,000 inv. (1933). Stora
stenkolsgruvor, maskinindustri.
Gosport [gå’spåt], tidigare G. and A
1-verstoke, stad i grevsk. Southampton, s.
England, v. om Portsmouths hamn; 37,928
inv. (1931). Stora anläggningar för brittiska
flottans proviant- och beklädnadsförråd.
♦Gosse, sir E., dog 1928. S. å. utgåvos G:s
»Selected essays» (2 bd).
Gothia [gä’-], ömsesidig försäkringsanstalt,
se Städernas allmänna
brandstodsbolag.
Gotiglaciäl, se Istiden, sp. 813.
♦Gotik. Nyare litt.: R. de Lasteyrie,
»L’ar-chitecture religieuse en France» (1927); II.
Karlinger, »Die Kunst der Gotik» (s. å.); H.
Tietze, »Die Gotik» (1930; i »Das Mittelalter
in Einzeldarstellungen»); K. H. Glasen, »Die
gotische Baukunst» (s. å.; i »Handbuch der
Kunstwissenschaft»); É. Bruley,
»Architec-ture gothique» (1932); R. Rey, »L’art gothique
du midi de la France» (1934); H. Cornell,
»Gotiken» (1935; med litt.-anv.).
♦Gotland och Gotlands län. Folkmängden
hade 1936 stigit till 58,051 inv. Om
invandringen av Gammelsvenskbyborna se G a
m-melsvenskby, suppl. Turisttrafiken har
utvecklats. Den skötes huvudsaki. av Got-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
