Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Grieg, N. - *Grierson, sir G. A. - Grierson, Herbert John Clifford - Griese, Friedrich - Griffith, Corinne - *Griffith, D. W. - Griffith, Francis Llewellyn - Grigioni, Le - *Grignard, V. - Grijns, Gerrit - *Grill, släkt - *Grillparzer, F. - *Grimberg, C. G. - Grimlund, Hugo Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Grierson—Grimlund
492
till Norge. S. å. skrev han ett skådespel, »Vår
ære og vår magt», som under sensationella
omständigheter fick sin premiär på Den
na-tionale scene i Bergen samma vår.
Skådespelet är ett angrepp på vissa norska
förhållanden under världskriget. Det innehåller
levande, skarpt karakteriserade typer och har
stor scenverkan. Skådespelet har bl. a.
uppförts i Göteborg 1935 och antagits till
uppförande av en rad teatrar över hela världen.
Ett nytt, mindre betydande, socialt drama,
»Men i morgen», hade premiär maj 1936.
Mars 1936 grundade G. en social tidskrift,
Veien Frem. — G. är en levande och
fängslande diktare, som har fått en central
ställning i modern norsk litteratur. R. Fgn.
‘Grierson, sir G. A., har vidare utgivit
bl. a. »A dictionary of the käshmirl
lan-guage» (3 dir, 1916—29) och »Torwali. An
account of a dardic language of the Swat
Kohistan» (1929).
Grierson [gri’øsn], HerbertJohn C 1 i
f-f o r d, engelsk litteraturhistoriker (f. 1866),
var prof, i retorik och engelsk
litteraturhistoria vid univ. i Aberdeen 1894—1915 samt i
engelska språket och litteraturen i Edinburgh
1915—35. G. har skrivit bl. a. »Metaphysical
lyrics and poems of the seventeenth century:
Donne to Butler» (1921), »The background of
english literature» (1925; essäer om Byron,
Blake, Gray o. s. v.), »Lyrical poetry from
Blake to Hardy» (1928), »Cross currents in
english literature of the 17th century: the
world, the flesh and the spirit» (1929) och
»Carlyle and Hitler» (1933), som behandlar
den filosofiska bakgrunden till de nutida
diktaturtendenserna, den mystiska hjältedyrkan,
kulten av övermänniskan. G. har även varit
verksam som utgivare. R-n B.
Griese [grFzo], Friedrich, tysk
författare (f. 1890), var till en början lärare men
har sedan ägnat sig åt författarskap. Hans
första roman var »Feuer» (1921), som följts
av en rad större och mindre berättelser, bl. a.
»Die letzte Garbe» (1927), »Winter» (s. å.; sv.
övers. 1929), som är hans mest kända arbete,
en skildring av en mecklenburgsk by under ett
par årtionden av 1700-talet, »Tal der Armen»
(1929), »Sohn seiner Mutter» (s. å.), »Der
Herzog» (1930), »Das Dorf der Mädchen»
(1933) och »Das letzte Gesicht» (1934) samt
skådespel (»Mensch aus Erde gemacht», 1932,
m. fl.). G. är en betydande hembygdsskildrare,
vars verk äro rika på människokunskap och
även ha kulturhistoriskt värde. Han är led.
av tyska akad. för diktkonst och fick 1933
Lessingpriset. 1934 utgav han »Mein Leben».
R-n B.
Griffith [grffip], C o r i n n e,
nordamerikansk filmskådespelerska (f. 1899). Var
under stumfilmstiden en följd av år en av
Hollywoods mest berömda filmstjärnor men har
nu dragit sig tillbaka från filmarbetet. Bland
hennes många filmer kan nämnas »Liljorna
på marken». R. A-g.
‘Griffith, D. W., se även Filmväsen,
suppl., sp. 76.
Griffith [gri’fip], Francis Llewellyn,
engelsk egyptolog (1862—1934), e. o. prof, i
egyptologi i Oxford 1901. G. var en av den
moderna egyptologiens banbrytare och den
förnämste kännaren av den senegyptiska
de-motiska skrift- och språkformen. G.
lyckades även dechiffrera den meroitiska skriften
och tolka språket. 1911—13 ledde han
utgrävningar i Faras och Napata i Nubien och
1923—24 i el-Amarna. Av hans talrika
arbeten må nämnas »Inscriptions of Sidt and
Dér Rifeh» (1889), »The Petrie papyri»
(2 bd, 1898), »The demotic magical papyrus
of London and Leiden» (3 bd, 1904—09) och
»Catalogue of the demotic papyri in the John
Rylands library» (3 vol., 1909). G. erhöll 1932
en festskrift. G-d L-n.
Grigioni [grid$å’ni], Le, se Graubünden.
‘Grignard, V., dog 1935.
Grijns [^reins], G e r r i t, holländsk
fysiolog (f. 1865). Blev 1891 med. dr i Utrecht och
1921 prof, i djurfysiologi vid
Landbouwhooge-school i Wageningen. G. har bl. a. studerat
näthinneströmmar, de röda blodkropparnas
förhållande i olika lösningar och framför allt
vitaminer; i viktiga hänseenden har han
bidragit till upptäckten av B-vitaminet. Ljd.
‘Grill, släktart. Den J. A. G., som 1773
blev led. av Vet.-akad., var icke J. A. G. d. ä.
utan hans brorson direktören vid Ostindiska
kompaniet och bruksägaren Johan
Abraham G. d. y. (1736—92).
‘Grillparzer, F. Ny litt.: L. Beriger, »G:s
Persönlichkeit in seinem Werk» (1928); E.
Alker, »F. G.» (1929); G. Weissbart,
»Bürger-liches Lebensgefühl in G:s Dramen» (s. å.);
D. Yates, »Der Kontrast zwischen Kunst und
Leben bei G.» (s. å.); I. Münch, »Die Tragik
in Drama und Persönlichkeit F. G:s» (1931);
L. v. Wedel-Parlow, »G.» (1932); O.
Zaus-mer, »G:s Lyrik» (1933). G:s »Sappho» är
övers, av A. Bergstrand (1931). R-n B.
‘Grimberg, C. G., har fortsatt sitt
omfattande författarskap av historiska läroböcker
och är därjämte sysselsatt med utarbetandet
av två supplementbd till »Svenska folkets
underbara öden». Av sin »Världshistoria» har
han utgivit ytterligare 4 bd (1928—35),
behandlande den grekiska kulturvärldens
undergång, det romerska världsväldet och större
delen av medeltidens historia.
Grimlund, Hugo Vilhelm
Alexander, skolman (f. 1882 7/9). Blev fil. kand.
1904, adjunkt i Kalmar 1908, var 1921—29
rektor i Oskarshamn och är sedan 1929
rektor vid Vasa realskola i Stockholm. G. har
varit tillkallad som sakkunnig och
tjänstgjort som undervisningsråd. Sedan 1930 är
han ordf, i Läroverkslärarnas riksförbund.
Han har varit svensk representant vid
pedagogiska kongresser och möten i utlandet.
G. har tills, m. H. Wallin utgivit en kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
