Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripsholm (fartyg) - Grisar, Hartmann - Grisebach, Eberhard - *Grobarhet - Grobben, Karl Anton Mathias - Grobin - Grock (Adrien Wettach) - *Groddjur - *Groener, W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Grisar—Groener
496
22,6 m och djupgåendet 8,3 m. Deplacementet
på last är 23,600 ton. Med 13,500 hkr
maskin-styrka når G. en fart av 17,5 knop. Fartyget
har plats för 1,600 passagerare och lastar
7,000 ton. E. Hlr.
Grisar [-zar], H a r t m a n n, tysk teolog,
jesuit (1845—1932). Blev 1871 prof, i
kyrkohistoria i Innsbruck, 1889 honorärprof.,
biträdde i Rom den påvliga historiska
kommissionen och slog sig omsider ned i München.
G., som 1900 väckte uppseende genom att
kräva en strängare källkritisk metod inom
den katolska historieforskningen, slog under
Pius X till reträtt. Hans »Luther» (3 bd,
1911—13) upptar okritiskt en rad av den
traditionella katolska polemikens beskyllningar
mot reformatorn. I »Die Religionswissenschaft
der Gegenwart in Selbstdarstellungen», III
(1927), ingår en självbiogr. av G. E. Nwn.
Grisebach [grFzoba^], Eberhard, tysk
filosof (f. 1880), prof, i Zürich, lärjunge till
Eucken, kulturfilosof. Skr.: »Wahrheit und
Wirklichkeiten» (1919), »Die Schule des Geis-,
tes» (1921), »Gegenwart (eine kritische Ethik)»
(1928) m. fl.
♦Grobarhet. Inom frökontrollen ha
fastställts särskilda bestämmelser betr. g. Med
en utsädesvaras g. förstår man sålunda den
halt normala, utvecklingsdugliga groddar, som
rent frö av varan efter för varje fröslag
fastställd tidrymd och groningsmetod förmår
utveckla. I g. inräknas numera hos stråsäd och
vallbalj växter även 2/3 av förekommande
friska men ej grodda, s. k. g r o n i n g s o m o
g-n a frön samt hos vallbaljväxter viss del av
s. k. hårda frön(seHårdskalighet,
även i suppl.) men däremot ej sådana, som
utveckla abnorma el. brutnagroddar
(vanl. nötnings- el. tröskningsskada).
Gro-ningstiden är t. ex. för rova 8, korn, råg, vete,
ärt, klöver och kålrot 10, havre, timotej och
beta 12, hundäxing 18 samt för spenat 21
dagar. Bestämning av g. hos strå- och
trind-säd sker i fuktig, steril sand vid en temp. av
resp. 10°—12° C och rumstemp., hos betfrö i
filtrerpapperskonvolut i värmetermostat vid
30° C under 6 tim. och därpå i rumstemp.,
hos spenat på samma sätt men vid 10°—12° C
samt hos övriga fröslag i den s. k.
Jacob-sens groningsapparat, som numera
allmänt begagnas i de skandinaviska
länderna. I denna sker groningen i regel under
in-termittent uppvärmning, olika för olika
fröslag och vanl. under ljusa (för dill, lök och
sparris endast under mörka) glasklockor. —
Förekomsten av fusarios (se d. o., suppl.) samt
andra för groddarnas utveckling skadliga
mikroorganismer konstateras även. — Se
vidare Utsäde, även i suppl. H. W-e.
Grobben [grå’bon], Karl Anton M
a-t h i a s, österrikisk zoolog (f. 1854), prof, vid
Wiens univ. 1893. G. deltog i
Polaexpeditio-nen i ö. Medelhavet 1890. Han har författat
vetenskapliga arbeten (morfologiska,
systematiska, fysiologiska och fylogenetiska) över
krustacéer och mollusker samt allmänt
zoologiska problem och utgivit den spridda
läroboken Claus-Grobben, »Lehrbuch der Zoologie»
(4:e uppl. 1932). N. O.
Grobin [grå’-], lett. Grobina, stad i
Lettland, strax ö. om Libau; 1,074 inv. (1935).
G. är sannolikt identiskt med det forntida
Seeburg (se d. o.). Vid arkeologiska
undersökningar 1929—30 under ledning av prof. B.
Nerman påträffades kulturlager av den
forntida bebyggelsen i närheten av en fornborg.
Av tre gravfält, som i en halvcirkel omge
stadsanläggningen, visade sig ett vara
brukat av gotlänningar omkr. 650—850 e. Kr.,
de två övriga av svear omkr. 650—800 e. Kr.;
gotlänningar och svear ha tydligen under
dessa tider trol. som handelsmän bott i G. —
Litt.: B. Nerman, »Fynden från G. i Lettland»
(i Statens hist. museum, tillfällig katalog n:r
4, 1930) och »Svenska vikingakolonier vid
Östersjön» (i Nord. Tidskr. 1934). H. An.
Grock, artistnamn för Adrien Wettach,
schweizisk clown (f. 1880), fil. hedersdr vid
univ. i Budapest. På europeiska och
amerikanska turnéer har G. blivit berömd för sin
med betydande musikalisk talang förenade
älskvärda och uppfinningsrika humor. G.
uppträdde i Stockholm mars 1931. Han har
utgivit självbiogr. »Ich lebe gern!» (1930). H. G-t.
♦Groddjur. Senare forskningar, dels
embryologiska, dels paleozoologiska, synas visa,
att klassen g. icke kan upprätthållas som en
naturlig systematisk enhet. Medan å ena
sidan stjärtgroddjuren (se d. o.) synas stå
lung-fiskarna synnerligen nära, med stora
likheter i bl. a. tungbensbågens och
extremiteter-nas utveckling, kunna å andra sidan de
nutida stjärtlösa g. osökt härledas från vissa
grupper av stegocefaler (se d. o., även i suppl. j
och anknyta därigenom till den utdöda
fiskgruppen Crossopterygii (se d. o. och Fiskar,
suppl.).
De nutida stjärtlösa g. äro att betrakta som
slutresultatet av en utvecklingsserie, ledande
från primitiva fiskförfäder, närstående
Crossopterygii, över devoniska och senare
stegocefaler. I denna utvecklingsserie sker ett
successivt avtagande av förbeningsgraden, märkbart
dels i kraniet, som i allt större utsträckning
kommer att bestå av brosk och bindväv, dels
i skuldergördeln och i huden, som hos
stegoce-falerna åtm. ofta var fjällbeklädd men hos de
nutida formerna saknar fjäll. Redan
stegoce-falerna hade en trumhåla med ett väl
utvecklat hörselben, liksom de nutida stjärtlösa g.
och i motsats till stjärtgroddjuren.
Hörselbenet är fastväxt vid kraniet både hos
stegoce-falerna och hos de stjärtlösa g.
De äldsta kända »groddjuren» äro
stegocefaler, funna i överdevoniska
avlagringar på östgrönland (se Stegocefaler,
suppl.). G. S.-Sgh.
♦Groener, W., var riksvärnsminister till i
maj 1932 (från okt. 1931 även
inrikesminister). Han utgav »Das Testament des Grafcn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
