Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *1. Gustav I (svensk konung) - *2. Gustav II Adolf (svensk konung) - *3. Gustav III (svensk konung) - *4. Gustav IV Adolf (svensk konung) - *5. Gustav V (svensk konung) - *3. Gustav, prins av Vasa (svensk prins) - *4. Gustav Adolf - *5. Gustav Adolf - *Gustav (socken i Malmöhus län) - *Gsutav Adolf (socken i Värmlands län) - Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning - Gustav-Adolfsfonden för de svenska kulturminnesmärkenas vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Gustav—Gustav-Adolfsfonden
522
*Gustav, svenska konungar.
1. G. I. Om G:s kyrkopolitik se Hj.
Holmquist, »Svenska kyrkans historia», III: 1
(1933), om finanspolitiken E. F. Heckscher,
»Sveriges ekonomiska historia från Gustav
Vasa», 1 (1935), om riksdagen T. Berg i
»Sveriges riksdag», ser. 1, bd 2 (s. å.), om
mynthistorien Th. G. Hj. Appelgren, »Gustav Vasas
mynt» (1933). En viktig specialutredning är
K.-G. Hildebrand, »Gustav Vasas
arvförening» (i Hist. Tidskr. 1934). G. C-n.
2. G. II Adolf. Av den rika nyare
litt. må nämnas bl. a.: N. Ahnlund, »G. A.
den store» (1932), »Ståndsriksdagens
ut-daning 1592—1672» (i »Sveriges riksdag»,
1: 3, 1933) och essäsaml. »Kring G. A.»
(1930) samt de av Ahnlund utgivna
»Svenska riksdagsakter», ser. 1, avd. II, d. II:
1—2 (för 1611—16, tr. 1931—32); av J.
Pauls »G. A.» utkommo bd 2—3 1930—32;
O. Westphal, »G. A. und die Grundlagen der
schwedischen Macht» (1932); B. Thyresson,
»Sverige och det protestantiska Europa»
(1928; akad. avh.); G. Ericsson, »G. II Adolf
och Sigismund 1621—1623» (s. å.; akad. avh.);
Generalstabens minnesskrift »Gustaf II Adolf»
(1932); E. Hornborg, »Finlands hävder», bd 2
(1930), och »Konung G. II Adolf» (1932); S.
Strömbom, »Iconographia Gustavi Adolphi»
(s. å.); »Katalog över Gustav II
Adolfsutställ-ningen» (s. å.); J. Nordström, »De yverbornes
ö» (1934); W. Milch, »G. A. in der deutschen
und schwedischen Literatur» (1928) och »G.
A. Sein Leben in Liedern» (1930). Inom kort
börjar utkomma Generalstabens verk
»Sveriges krig 1611—1632». N. A.
3. G. III. Litt.: Beth Hennings, »Gustav
III som kronprins» (1935; akad. avh.); E.
Hjärne, »Gustav III och den franska
revolutionen» (i Sv. Tidskr. 1929); A. Siegel,
»Gustav III. von Schweden und die preussische
Politik» (1933); E. Amburger, »Russland und
Schweden 1762—1772» (1934). Se även G.
Landberg, »Riksdagen under gustavianska
tiden» (i »Sveriges riksdag», 1: 7, 1932), och H.
Schück, »Svenska akademiens historia», I
(1935). Under utgivning är Kj. Kumlien,
»Gustavianska tiden» (i »Svenska folkets
historia»). Av brevpublikationer må nämnas: L.
Sta-venows edition av Gustav III:s och E. Ruuths
brevväxling, I—III (i Uppsala Univ:s Ärsskr.
1921, 1927, 1928), och H. Donner, »Konung
Gustav III:s brevväxling med Adolf
Fredrik Munck» (i Skrifter utgifna af Svenska
Litteratursällskapet i Finland, CCXXXVII,
1933). Kj.K-n.
4. G. IV Adolf. Litt.: L. Tingsten, »G.
W. af Tibell» (1924) och i Krigsvet.-akad:s
Handl. och Tidskr. 1932; C. M. Schybergson,
»FrånTilsit till Sveaborgs kapitulation» (i Acta
Academiæ Aboensis, Humaniora, VI: 3, 1929);
G. Unger i Nord. Tidskr. 1933; H. Wrangel,
»G. IV Adolf och sjömakten» (i Vår Flotta
1934). , A. G-de.
5. G. V. Juni 1929 besvarade konung G.
tidigare visiter av baltiska statschefer med
att själv besöka Reval och Riga. 1930 avled
drottning Viktoria (se d. o.). 1933 utkom
»Gustaf V ... Minnesskrift med anledning
av konung Gustaf V :s 25-åriga regering och
hans 75-årsdag». Jfr Konung Gustaf
V:s jubileumsfond, suppl. B. H-d.
*Gustav, svenska prinsar.
3. G., p r i n s av Vasa. Om G:s son
prins Louis (f. och d. 1832) se S.
Lewen-haupt i Personhist. Tidskr. 1928.
4. G. A d o 1 f. På sin 50-årsdag 1932 erhöll
G. två festskrifter, en (»Arkeologiska
studier») utg. av Svenska fornminnesföreningen
och en (»Corolla archaeologica») av Svenska
institutet i Rom. Vintern 1934—35 reste
kronprinsparet under 41/2 mån. jämte
prinsessan Ingrid och prins Bertil i Grekland,
Turkiet, Syrien, Irak, Persien, Palestina,
Trans-jordanien, Egypten och Abessinien. Resans
ändamål var att lära känna dessa länders
kommersiella och kulturella
utvecklingsmöjligheter, ledande personligheter och fornminnen.
— Se »Kronprinsparets Orientresa» (1935). —
G. A:s porträtt återges på vidst. pl. B. H-d.
5. G. Adolf genomgick ridskolan på
Strömsholm 1928—29, infanteriskjutskolan
på Rosersberg 1931, Krigshögskolan
1934—-36 samt blev löjtnant 1929. Han blev 1932
ordf, i Svenska scoutrådet och 1933 ordf, i
Riksidrottsförbundet, s. å. i Sveriges central
-förening för idrottens främjande samt 1934 i
Sveriges olympiska kommitté. G. är sedan
1932 förmäld med Sibylla (se d. o.) och har
en dotter, Margareta (f. 1934).
*Gustav, socken i Malmöhus län. Enl. k. f.
heter socknen fr. o. m. 11 sept. 1931 Börringe.
*Gustav Adolf, socken i Värmlands län.
Efter gränsreglering med Ekshärad och N.
Råda kommuner samt Hagfors kapellförsaml.
utgör G:s areal 484,18 km2; 2,017 inv. (1936).
Gustav Adolfs akademien för
folklivsforsk-ning grundades 6 nov. 1932 till minne av
Gustav II Adolf, instiftare av ett
riksantikvarieämbete, inriktat även på folklivsforskning.
Den består av arbetande led., dels inländska,
dels utländska, av stödjande led., vardera av
dessa tre klasser till ett antal av högst 25,
samt av hedersled. Till sistnämnda klass
övergå arbetande led. vid fyllda 70 år.
Styrelsen har sitt säte i Uppsala. Fonderna utgöra
maj 1936 50.000 kr. G. utger utom skrifter
en årsbok, Saga och Sed, och en serie
»folk-livsskildringar» samt har erhållit statsbidrag
för att utge svenska folksagor. K. G. Wn.
Gustav-Adolfsfonden för de svenska
kulturminnesmärkenas vård
bildades 1930 genom en nationalinsamling med
anledning av 300-årsminnet av
riksantikvarieämbetets tillkomst. Räntan av fonden
skall av riksantikvarieämbetet användas till
åtgärder för vård av landets fasta
kulturminnesmärken från alla tidsåldrar. Bland de
arbeten, som redan utförts genom fonden,
märkas restaureringen av Kiviksmonumentet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
