- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
537-538

(1937) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Göteborg - Förvaltning och kommunalstyrelse - Kommunala verk och institutioner - Finanser - Hälso- och sjukvård - Undervisningsanstalter - Tidningspress - Näringar - Sport och idrott - Litt. - *Göteborg—Borås järnväg - *Göteborgs bank

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

537

Göteborg—Borås järnväg—Göteborgs bank

538

ställts i k. br. 10 maj 1935, har handels- och
politiborgmästarämbetet indragits, och
magistraten består därefter av en borgmästare och
elva rådmän, samtliga lagfarna.
Rådhusrätten består av borgmästaren och rådmännen
jämte tretton assessorer.

Ordf, i stadsfullmäktige var 1927—34 prof.,
numera landshövding M. Jacobsson, vilken
efterträddes av överläraren E. Jungen. —
Genom inrättandet av ett stadskollegium, vilket
började sin verksamhet 1 febr. 1932, har för
G:s tidigare starkt decentraliserade
kommunala självstyrelse skapats ett centralt organ.

I riksdagen representeras G. numera av sex
led. i F. K. och nio i A. K.

Kommunala verk och institutioner. Stadens
tillväxt har medfört en motsv. ökning av de
kommunala verkens uppgifter.
Vattenledningsverket, där stora utvidgningsarbeten
ännu pågå, levererade 14,9 mill. m3 vatten,
gasverket 30,3 mill. m3 gas och
elektricitetsverket, för vilket betydande utvidgningar
planeras, 144,5 mill. kWh elektrisk energi, allt
under 1935. Sistnämnda verk handhar nu
distributionen i hela G., sedan det 1927—30
successivt övertagit distributionen även inom
örgryte. G:s spårvägar, som även ombesörja
driften på flera kommunala omnibuslinjer,
befordrade 1935 66 mill. passagerare.

Finanser. 1935 var tax.-värdet för
skattepliktiga fastigheter 1,253,311,900 kr. och för
skattefria 117,923,800 kr. Den tax. inkomsten
var 351,358,690 kr. Den skattefria inkomsten
av stadens rörelse och fastigheter utgjorde
12,847,104 kr. Stadens totala inkomster (den
borgerliga kommunens och G:s kyrkliga
sam-fällighets) uppgingo 1934 till 90,037,982 kr. och
utgifterna till 84,694,343 kr. Mot tillgångarna
vid årsskiftet 1934/35, 286,193,390 kr., svarade
skulder på 170,999,012 kr. Utdebiteringen per
skattekrona till den borgerliga kommunen har
för 1929—36 utgjort resp. 7,66 , 6,99, 6,96 , 8,io,
9,29, 9,95, 8,92 och 8,10 kr. Tills, m. utskylderna
till den kyrkliga samfälligheten uppgår
skatten för 1936 till 8,77 kr. per skattekrona.

Hälso- och sjukvård, fattigvård. Stadens
sjukhus av lasaretts karaktär förvaltas sedan
1 juli 1933 av en av stadsfullmäktige vald
sjukhusdirektion (7 led., 3 suppleanter), vars
byrå förestås av en sjukhusdir. Fr. o. m. 1936
förvaltar direktionen även Lillhagens sjukhus
(se d. o., suppl.) i Säve socken.

Undervisningsanstalter, museer m. m. I G.
har inrättats ett högre allm. läroverk för
flickor, som började 1929. Även märkes Nya
elementarläroverket för flickor (gr. 1867).
Det högre lärarinneseminariet vid
Kjellberg-ska flickskolan och G:s stads
småskollärarin-neseminarium ha nedlagts. Jämlikt
stadsfullmäktiges beslut 19 mars 1936 kommer efter
tillstånd av K. m:t Majornas
elementarläroverk för flickor att omorganiseras till en
kommunal flickskola. — A.-b. Göteborgs
teater flyttades hösten 1934 från
Lorensbergs-teatern till den då fullbordade stadsteatern.

Tidningspress. Som daglig tidning
utkommer sedan 1932 även Morgontidningen.

Näringar och kommunikationer. G:s andel
i hela landets utrikeshandel varierade 1926—
34 mellan 21,1 % (1930) och 23,1 % (1933) för
importen och 25,6 % (1927) och 30,6 % (1932)
för exporten. Importens värde var 1934
300,174,213 kr. och exportens 381,591,305 kr.
Sjöfarten nådde 1935 med 52,888 fartyg om
sammanlagt 13,235,946 nettoton i såväl inrikes
som utrikes fart större omfattning än under
något tidigare år. G:s handelsflotta räknade
vid 1933 års slut 311 fartyg om tills. 453,039
nettoton, d. v. s. 38,1 % av hela svenska
handelsflottans tonnage. G:s flyghamn i
Tors-landa besöktes 1935 av 419 trafik- och 1,572
andra flygplan. Gatutrafiken har mellan
trafikräkningar 1924 och 1935 vid de olika
tra-fikräkningspunkterna i regel tre- till
fem-dubblats.

Vid 1931 års företagsräkning redovisades
för G. 11,874 företag med 102,206 anställda
och en årsomsättning av 1,813,399,000 kr.,
d. v. s. i förhållande till siffrorna för hela
landet resp. 5,o %, 7,5 % och 10,3 %.
Fabriksindustrien omfattade 1934 723 arbetsställen
med 27,959 anställda och nådde ett tillv.-värde
av 358,316,100 kr. Under högkonjunkturåret
1929 var antalet anställda 31,673 och
tillv.-värdet 392,594,300 kr.

Sport och idrott. G. är en av Sveriges
ledande idrottsstäder, varvid intresset för
fotboll är särskilt framträdande. Av stadens
många fotbollsklubbar tillhöra
Idrottsföreningen Kamraterna, örgryte idrottssällskap
och G:s atlet- och idrottssällskap (Gais)
sedan många år de främsta i landet. Stadens
förnämsta idrottsplatser äro Slottsskogsvallen
och Ullevi med resp. omkr. 20,000 och 29,700
åskådarplatser. På Ullevi finnas även
tennishallar. För rodd- och segelsport är Långedrag
centrum. G:s mest besökta vintersportort är
Hindås (se d. o.). Vid Hovås, vid Säröbanan,
finnes golfbana. G. R-ll; W. Gsn.

Litt.: Bland jubileumspublikationerna
märkas ytterligare A. Lilienberg,
»Stadsbild-ningar och stadsplaner i Göta älvs
mynnings-område» (1928), H. Almquist, »G:s historia»
(d. 1 1929, d. 2 1935), och C. R. af Ugglas,
»Lödöse» (1931). — Göteborgs
Kommunalkalender årl. fr. o. m. 1929; S. Prytz, The Port of
Gothenburg, Yearbook 1927—29; »Port of
Gothenburg», urspr. utg. 1928 av T. Hultin
och 1929 av T. Hultin och G. Westberg. utges
sedan 1930 av de sistnämnda som årsbok; L.
Bonsdorff, »G:s hamn genom tiderna» (1928—
31); »En bok om G.», utg. av Sv. turistfören.
(1931); C. A. Tiselius, »G. under
kontinentaltiden. Perioden 1808—1810» (1935). Se även
A 1 i n, J. A., suppl. G. R-ll.

♦Göteborg—Borås järnväg elektrifierades
1936. Förvaltningen är sedan 1904
gemensam med Borås—Alvesta järnväg.

♦Göteborgs bank undergick 1935 en
genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 11 12:23:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free