Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselskog, Nils Adolf Elias - Hasselt - *Hassert, K. - Hassing Jörgensen, J. - *Hassle-Bösarp - *Hassle, Enåsa och Berga - *Hassler, N. H. Å. - *Hastighet - *Hastighetsmätare - Hastings - *Hastings, W. - *Hata, S. - Hathaway, Henry - *Hatt, A. G. - Hatti - Hatzfeld, Helmut - Hauberg, Peter Christian - *Hauch, J. C. - Hauch-Fausböll, Poul THeodor Sofus Emanuel - Hauer, Jakob Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Hasselt—Hauer, J. W.
600
borg och var från 1925 medarb. i Grönköpings
Veckoblad, varur han lämnade utdrag i
»Grönköping i helg och söcken» (7 bd, 1927—33),
»Guldregn. Poesi av A:lfr-d V:stl-nd» (1935)
m. fl. böcker. — H:s humoristiska
småstads-skildringar utmärkas av en träffsäkert
parodierande stil. R-n B.
Ha’sselt [fr. uttal asä’lt], huvudstad i belg.
prov. Limburg, vid Dyles biflod Demer;
24,181 inv. (1934). Viktig järnvägsknut; stora
brännerier, tobaksfabriker m. m.
*Hassert, K., avgick 1935.
*Hassing Jörgensen, J., var dir. i
Diskonto-og revisionsbanken 1921—24, bodde 1924—28
i Schweiz och var 1929—35 medlem av
styrelsen för Aar hus oliemölle. 1935 började
han utge den radikala veckotidningen Tidens
Stemme och invaldes s. å. i folketinget. P. E-t.
*Hassle-Bösarp ingår sedan 1 maj 1932 i
Skurups, Solberga och H:s pastorat.
*Hassle, Enåsa och Berga. Kommunen
benämnes sedan 1 jan. 1932 Hassle-Berga-Enåsa.
*Hassler, N. H. Å., inträdde i A. K. vid
riksdagen 1936 (sista året av löpande
fyraårsperiod).
*Hastighet, se även Grupphastighet,
suppl.
*Hastighetsmätare benämnes i vissa fall
även fartmätare eller fartinstrument (se t. ex.
Luftvärns artilleri, suppl.). — Jfr
även Takometer.
Hastings [héTstinz], stad på Nordön, Nya
Zeeland, innanför Hawke bay; 17,500 inv.
(1935). Kylhus och fruktkonservfabriker. H.
härjades svårt av jordskalv i febr. 1931.
*Hastings, W. Monogr. av A. M. Davies
(1935).
*Hata, S., är f. 1873.
Hathaway [hä^oæéi], Henry,
nordamerikansk filmregissör (f. omkr. 1900).
Framträdde på film från 1908 i barnroller, var
regiassistent hos Universal och Paramount
från 1916, reste 1928 till Indien och fick vid
hemkomsten ett fyraårskontrakt som
»wild-westregissör». 1933 iscensatte H. »Den vite
hämnaren», uppsatte sedan »En äventyrare»,
med Gary Cooper, och blev av denne
rekommenderad till regissör för »En bengalisk
lansiär», som han började iscensätta 1934.
Därefter har H. signerat »Fången på
Dart-moor» och den stora färgfilmen »Sången om
skogarnas folk». R. A-g.
*Hatt, A. G., blev 1929 prof, i
kulturgeografi vid Köpenhamns univ.
Hatti, se H e t i t e r, sp. 975.
Hatzfeld [-fält], H e 1 m u t, tysk romanist
(f. 1892), prof, i Heidelberg 1932—36. Har
utgivit flera arbeten om fransk och spansk
vitterhet alltifrån renässansen samt
»Leitfa-den der vergleichenden Bedeutungslehre»
(1924; 2:a uppl. 1928). A. Lbd.
HåiFberg, Peter Christian, dansk
nu-mismatiker (1844—1928), urspr. konstnär,
sedan bokhandlare, chef för Den kongelige
mönt- og medaille-samling 1898—1920. H:s
vetenskapliga författarskap omspänner hela
den danska mynthistorien till 1481, och han
har med sin forskning lagt en ännu
bestående grund för den danska
medeltidsnumis-matiken. Skr. bl. a.: »Danmarks myntvæsen
og mynter 1241—1377» (i Aarböger for
Nordisk Oldkyndighed og
Historie 1884),
»Danmarks mynter 1377—
1481» (ibid. 1886),
»Gullands
myntvæsen» (ibid. 1891),
»Skandinaviens fund
af romersk mynt för
550» (ibid. 1894),
»Myntforhold og
ud-myntninger i
Danmark indtil 1146»
(1900) och »Danmarks
myntvæsen 1146—•
1241» (1906). — Litt.: G. Galster i
Numis-matisk Förenings Medlemsblad 1924 (med
bibliogr.). N. L. R.
*Hauch, J. C. Monogr. av K. Galster (2
bd, 1930—35).
Hauch-Fåu’sböll [hau’k-], Poul T h e
o-dor Sofus Emanuel, dansk
personhistoriker (f. 1879). Utom släkttavlor och
släktböcker har H. bl. a. utgivit
»Slægthaandbo-gen» (1900 ff.), »Patriciske slægter», II—V
(1911—30; II—III tills, m. H. R.
Hiort-Lo-renzen, V tills, m. S. Nygård), och »Danmarks
præstehistorie 1884—1911» (1912—32; tills, m.
M. Grohshennig). P. E-t.
Hau’er, Jakob Wilhelm, tysk
indo-log och religionshistoriker (f. 1881). Efter
missions- och skolarbete i Indien 1907 ff.
blev H. docent i Tübingen 1921 samt prof.
1925 i Marburg och
1927 i Tübingen. Med
allt erkännande av
filologiens betydelse
för
religionsvetenskapen har H. framför
allt tagit sikte på den
religiösa upplevelsen
såsom det centrala i
de mångskiftande
re-ligionshistoriska företeelserna. När den
skapande anden ger
denna upplevelse
ge
stalt i kult, myt och dogm, sker detta efter
lagar, som ingalunda garantera, att
kristendomen utgör det sista och högsta stadiet i
mänsklighetens religiösa utveckling. Från
1920 trädde H. i spetsen för en efter slottet
Köngen vid Neckar uppkallad grupp inom
den tyska Jugend-Bewegung (Köngener Bund),
som på ett egendomligt vis förenade impulser
från Wandervogelrörelsen och pietismen och
omsider samlade sig kring tanken på »den
kommande församlingen», där gemenskapen
icke skall grunda sig på någon enhetlighet i
teologi, kult och bekännelse utan på själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
