Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hausenstein, Wilhelm - Hauser, Heinrich - Hauser, Henri - *Hauser, K. - *Hauser, O. (fornforskare) - *Hauser, O. (författare) - Haushofer, Karl - Hausmann, Manfred Georg Andreas - *Haute-Volta - *Hauthal, R. - *Hav - Hawaiigitarr - *Hawaiiöarna - *Havandeskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Hauser—Havandeskap
604
wart» (1914; 3:e uppl. 1923), »Vom Geist der
Barock» (1920), »Europäische Hauptstädte»
(1932) och »Wanderungen. Auf den Spuren
der Zeiten» (1935) samt monogr. om Giotto,
Era Angelico, Rembrandt m. fl. E. L-k.
Hau’ser, Heinrich, tysk författare (f.
1901), var soldat 1918—19, sedan arbetare i
Ruhr, sjöman och 1924—27 medarb. i
Frankfurter Zeitung. Han fick
Gerhart-Hauptmann-priset för romanen »Brackwasser» 1928
(»Chi-quita», 1929), skildrade sjömansliv i »Donner
überm Meer» (1929) och gruvarbetarliv i
romanen »Schwarzes Revier» (1930).
Kulturhistoriskt intresse äga »Die letzten Segelschiffe»
(s. å.) och »Feldwege nach Chicago» (1931).
Hans betydelsefullaste arbete är självbiogr.
»Kampf. Geschichte einer Jugend» (1934).
R-n B.
Hauser [åzä’r], Henri, fransk historiker
och nationalekonom (f. 1§66), prof, vid
Sor-bonne, har i samlingsverket »Peuples et
civilisations», utg. av L. Halphen och Ph. Sagnae,
författat d. VII, »Les debuts de l’äge möderne:
Renaissance et réforme» (1929; tills m. A.
Renaudet), och d. VIII, »La préponderance
es-pagnole 1559—1660» (1933). Utom
källkritiska arbeten till Frankrikes historia och
läroböcker har han även skrivit »Méthodes
alle-mandes d’expansion économique» (1915) och
»Les débuts du capitalisme» (1927) samt
deltagit i utgivandet av »Histoire diplomatique
de 1’Europe 1871—1914» (2 bd, 1930 f.). Kj.S-g.
*Hauser, K. Det senaste inlägget i frågan
om H:s härkomst har gjorts i två arbeten av
den franske diplomaten Edmond Bapst (»A
la conquéte du tröne de Bade: La comtesse
de Hochberg, la grande-duchesse Stéphanie,
Gaspard Hauser», 1931, »Une mère et son
fils: La grande-duchesse Stéphanie et Gaspard
Hauser», 1933). I båda dessa arbeten söker
förf., stödd på en mängd delvis nytt material,
bevisa H:s identitet med den i okt. 1812
död-förklarade rättmätige arvingen till Badens
tron. O. Jungmann, »K. H. Stoff und
Problem in ihrer literarischen Gestaltung» (1935),
behandlar Hausermotivet i diktingen. O. W-n.
*Hauser, O. (f. 1874), dog 1932.
*Hauser, O. (f. 1876), har de senaste åren
mest skrivit om rasfrågor (»Rasse und
Protestantismus», 1933, »Die Juden und
Halb-juden in der deutschen Literatur», s. å., »Rasse
und Kultur», 1934, o. s. v.).
Hau’shofer [-häfer], Karl, tysk
geopoliti-ker (f. 1869), fick sin utbildning som officer,
blev generalmajor 1919 och honorärprof. i
geografi vid Münchens univ. 1921, ord. prof,
där 1933. Efter en längre vistelse i Östasien
som militärattaché utgav han »Dai Nihon»
(1913), en studie över Japan i stil med J. R.
Kjelléns (se d. o.) arbete om samtidens
stormakter. Sistnämnda arbete har av H. utgivits
i en revid. uppl. (den 22 :a tyska, 1930) under
titeln »Die Grossmächte vor und nach dem
Weltkriege». H. är sedan 1924 utgivare av
Zeitschrift für Geopolitik och torde vara för-
grundsmannen i den »geopolitiska skolan»
vid Münchens univ. H. ha.r också utgivit
»Japan und die Japaner» (1923), »Geopolitik des
Pazifischen Ozeans» (1924 ; 2:a uppl. 1927) och
»Grenzen» (1927). G. H-n.
Hau’smann, Manfred Georg Andreas,
tysk författare (f. 1898), deltog i världskriget
1918, vart fil. dr 1922, red. för Weserzeitung
i Bremen 1924 och är sedan 1927 uteslutande
författare. H. skrev först noveller (samlade i
»Frühlingsfeier», 1924), väckte
uppmärksamhet med »Lampioon küsst Mädchen und junge
Birken» (1928; sv. övers. 1933) och har sedan
offentliggjort »Kleine Liebe zu Amerika»
(1931), reseintryck från U. S. A., romanerna
»Salut gen Himmel» (1929) och »Abel mit
der Mundharmonika» (1932), berättelserna
»Ontje Arps» (1934) m. m. — »Lampioon» är
en ny upplaga av Eichendorffs »Taugenichts»
ur en lägre klass. R-n B.
*Haute-Volta upplöstes 1933 och fördelades
på Elfenbenskusten, Franska Sudan och
Ni-gerkolonien.
*Hauthal, R., dog 1928.
*Hav. Uppfattningen om havsbottnens
terrängformer har modifierats, sedan täta
eko-lodningar påvisat bottenprofilens
detaljrikedom. Starkare lutningar, 20° och däröver,
förekomma dock endast närmast
kontinenterna, vid korallrev och atoller samt intill
vulkaniska öar. Vissa underhavsbankar
kunna också ha skarp lutning. Den i bd 9, sp.
644, anf. förklaringen av kontinentalsockelns
stora utbredning i Atlanten kan nu anses
diskutabel. — I havssalterna ha även påvisats
de radioaktiva grundämnena uran, torium,
radium och deras omvandlingsprodukter.
Förutom de i bd 9 nämnda gaserna i vattnet kan
nära bottnen vid otillräcklig ventilation
(syrebrist) uppstå giftig vätesvavla. Sveriges
kustvatten utmärka sig genom vattnets
starka skiktning; salthalten ändras nästan
språngvis, »skiktgränser». I polarhavet går
temp. i mellanskiktet ned under 0° C men
stiger mot bottnen till över 0°. Om vågornas
hastighet m. m. se Vågrörelse, suppl.
Havsvattnets belysningsförhållanden och
genomskinlighet, som numera mätas med
fotoelektriska celler, äro av vikt för h:s
produktion av näringsämnen och ge besked om dess
biologiskt viktiga innehåll av svävande
partiklar, detritus och plankton. H-s P-n.
Hawaiigitarr, se Gitarr, suppl.
*Hawaiiöarna. Befolkningen beräknades
1935 till 384,437 pers., därav 148,972 japaner,
81,055 vita, 21.710 hawaiier, 35,978 av hawaiisk
blandras, 54,668 filipinos och 27,264 kineser.
Exporten värderades 1934 till 95,8 mill. doll.
(därav socker 54,8 mill., frukt och nötter 34,2
mill.) och importen till 69,2 mill. doll.
Lufttrafik uppehälles mellan öarna, till U. S. A.
och Filippinerna.
*Havandeskap. Genom Z o n d e k s (se d.
o.) inympningsförsök med hjärnbihangets
(hypofysens; se Hjärnbihang, suppl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
