Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedström, John Samuel - *Hedvall, J. A. - Hedvall, Ruth - Heegaard, Poul - *Heemskerk, J. - Heering, Gerrit Jan - Hefnerljus - Hegardt, Johan Henrik Bernhard - *Hegel, G. W. F. - Hegi, Gustav - *Gehyallya - *Heiberg, A. - *Heiberg, G. E. R. - Heiberg, Svend Oluf - Heidegger, Martin - Heidelberger, Michael - Heidenheim - *Heidenstam, von, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Hedvall—Heidenstam
620
H., som 1917 grundade Tidskrift för
Elementär Matematik, Fysik och Kemi och sedan
deltagit i redigeringen, har utgivit allmänt
begagnade läroböcker i matematik. Fr. Sg.
♦Hedvall, J. A., är prof, i kemisk teknologi
vid Chalmers tekn. inst. sedan 1929. Han
har fortsatt och
väsentligen utvidgat
sina undersökningar
över kemiska
reaktioner mellan fasta
kroppar, särskilt i
samband med
utformandet av den s. k.
Hedvallska regeln,
att fasta ämnen visa
en starkt ökad
reak-tionsförmåga i
över-gångstillstånd från en
modifikation till en
annan eller vid andra störningar i
strukturen. Skr. bl. a.: »Kemisk reaktivitet och
katalytisk aktivitet hos fasta ämnen i
över-gångstillstånd» (i Göteborgs Vet.- och
Vitt.-samh:s Handl. 1935).
Hedvall, Ruth, finländsk
litteraturhistoriker (f. 1886). Disputerade 1915 på avh.
»Runebergs poetiska stil» och har senare
utgivit »Finlands svenska litteratur» (1917)
och »Johan Ludvig Runeberg och hans
diktning» (1931). H. är sedan 1923 äldre lektor vid
Svenska flicklyceet i Helsingfors. H. E. P.
Heegaard [hè’gär], Poul, dansk-norsk
matematiker (f. 1871), son till P. S. V. H.; prof,
vid univ. i Köpenhamn 1910—17, sedan 1918
vid univ. i Oslo. H. har sysslat med topologi
och geometri och med naturvetenskap i allm.,
framför allt astronomi, samt utgivit
läroböcker såväl i detta ämne som i matematik. O.F.
♦Heemskerk, J. — T h. H. dog 1932.
Heering [hé’roij], Gerrit Jan, holländsk
teolog (f. 1879). Blev 1903 pastor i
Remon-strantsche Broederschap (jfr Arminianer)
och 1917 föreståndare och prof, i
remonstran-ternas historia och läroåskådning vid
samfundets seminarium i Leiden. H. är känd som
företrädare för en kristen pacifism och är
ordf, i förbundet Kerk en vrede. Bland hans
skr. märkes »De zondeval van het
christen-dom» (1928; ty. uppl., »Der Sündenfall des
Christentums. Eine Untersuchung über
Chri-stentum, Staat und Krieg», 1930). N. Km.
Hefnerljus, se H e f n e r 1 a m p a och
Ljusenhet.
Hegardt, Johan Henrik Bernhard,
godsägare (1869—1934). Var först officer men
ägnade sig sedan åt lantbruk, ägde 1903—18
Latorp i Närke och fr. o. m. 1919 Torsätra
i Uppland. Inom betesskötseln var H. en av
banbrytarna i Sverige, och även inom
häst-och nötkreatursaveln var han en
föregångsman. Han främjade också andelsrörelsen
inom jordbruket. För jordbruksnäringens
tekniska och ekonomiska utveckling verkade han
bl. a. i flera betydelsefulla organisationer ocl
styrelser. H. var även verksam som
föreläsare och skribent i lantbruksfrågor. Hans bok
»Betes-skötsel» (1915) är ett pioniärarbete.
1918—19 var H. led. av F. K. (höger). Th. Bn.
♦Hegel, G. W. F. Bland nyare litt. om H.
må nämnas H. Levy, »Die Hegelrenaissance»
(1927); N. Hartmann, »H.» (1929); W. Moog,
»H. und die Hegelsche Schule» (1930); D.
Cyzevsky, »H. bei den Slaven» (1934).
Hegi, Gustav, schweizisk botanist (1876
—1932). H. blev 1905 docent i München, där
han även tidvis var schweizisk
generalkonsul. Hans livsverk är »Illustrierte Flora von
Mitteleuropa» (13 bd, 1906—30). N. S-d.
♦Hegyallya skrives nu vanl. Hegyalja.
♦Heiberg, A., dog 1932.
♦Heiberg, G. E. R., dog 19 2 9 22/2.
Heiberg, Svend Oluf, dansk-amerikansk
skogsman (f. 1900), assistant professor 1928
—31 och associate professor sedan 1931 i
skogsskötsel med skoglig marklära vid New
York state college of forestry i Syracuse,
N. Y. Han har studerat typer av humuslager
(tills, m. L.-G. Romell, se d. o.). L.-G. R-ll.
Heidegger [häi’-], Martin, tysk filosof
(f. 1889), prof, i Freiburg im Breisgau 1928.
H. tillhör den från Husserl (se d. o.) utgående
fenomenologiska riktningen, som i hans
filosofi tagit en utpräglat metafysisk vändning.
Han är i viss mån även påverkad av
Kierke-gaard. I sitt huvudarbete, »Sein und Zeit»
(1927), utvecklar H. en egenartad
»existen-tialfilosofi», som söker varats väsen och
finner detta i sorgen. H:s filosofi har trots
egenartad och ytterst svårförståelig
terminologi utövat betydande inflytande. G. O-a.
Heidelberger [håPdlbäge], M i c h a e 1,
nordamerikansk biokemist (f. 1888), sedan 1929
prof, i biokemi vid Columbia university. H.
utförde vid Rockefellerinstitutet i New York
tills, m. bakteriologen och klinikern Avery
1923—25 banbrytande arbeten över
immunkropparnas, närmast antigenernas, kemiska
natur. Ur olika typer av pneumokocker
isolerades olika polysackarider med för resp,
stammar specifik kemisk sammansättning.
Underlaget för utlösandet av den specifika
anti-kroppsbildningen befanns ligga i den olika
strukturen hos resp, typers s. k.
immunkolhydrater. Kolhydraterna i fråga voro icke
helantigener, men blandade med äggvita
utlöste de som delantigener (haptener) en viss
specificitet hos immunsera. Läran om
immunkolhydraterna har senare fått en omfattande
utveckling. E. J-s.
Heidenheim [håPdenhäim], industristad i ö.
Württemberg, på Schwäbische Alb, 32 km
n. n. ö. om Ulm; 21,903 inv. (1933). Tillv.
av maskiner, textilvaror och förbandsartiklar.
♦Heidenstam, von, svensk släkt. C. G. v.
H. blev jämväl envoyé i Teheran 1929,
förflyttades som envoyé till Konstantinopel
(An-kara) och Sofia 1930. Sedan 1931 är han
envoyé i Helsingfors. — A. W. H. v. H. var 1926
—30 chef för Rendel, Palmer & Trittons och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
