- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
625-626

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Heisenberg, W. - Heiskanen, Veikho Aleksanteri - Heitmüller, Wilhelm - *Hejde - *Hejnum - Hektokotylus - Helander, Dick Adolf Viktor - *Helander, S. A. D. - *Held, H. - Helgason, Jón - Helger, Nils - *Helgon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

625

Heiskanen—Helgon

626

stort antal problem. Han har bl. a. teoretiskt
visat, att molekyler, bestående av två
identiska atomer, måste existera i två olika
former. Dessa former har man vid vätgas i viss
mån kunnat skilja åt (se A t o m, suppl., sp.
317). H. har även lämnat viktiga teoretiska
undersökningar rörande atomkärnornas
byggnad och stabilitetsförhållanden,
ferromagne-tism, ultrastrålning m. m. Han har jämte
Bohr utfört djupgående teoretiska
forskningar över de begränsningar av våra
iakttagelsemöjligheter, som följa av de nya
atomteorierna, över detta faktums betydelse för
möjligheten att i en motsägelselös teori
förena de för den naiva uppfattningen
oförenliga partikel- och vågteorierna och över dess
betydelse för uppfattningen av
kausaliteten. — H:s porträtt återges på vidstående
plansch. Sv. B-r.

HéTskanen, Veikho Aleksanteri,
finsk geodet och astronom (f. 1895), fil. dr
1927, geodet vid geodetiska institutet i
Helsingfors 1921—31 och prof, vid tekniska
högskolan där sedan 1931. Han är känd för sina
undersökningar över jordens form och storlek
samt över isostasien. Han har bl. a. utgivit
»Untersuchungen über Schwerkraft und
Iso-stasie» (1924) och »Ist die Erde ein
dreiachsi-ges Ellipsoid?» (1928). H. tillhör sedan 1933
riksdagen (Maalaisliittopartiet) och har gjort
sig känd för sin utpräglat finsknationella
inställning. P. C-r.

Heitmüller [häi’t-], Wilhelm, tysk teolog
(1869—1925), efter vartannat prof, i Marburg,
Bonn och Tübingen, ledande inom den s. k.
religionshistoriska skolan, som sökte förstå
N. T. med utgångspunkt från hellenistisk
fromhet och religiös spekulation. Huvudverk:
»Im Namen Jesu» (1903). Tills, m. J. Weiss
utgav H. den s. k. Gegenwartsbibel (»Die
Schriften des Neuen Testaments für die
Ge-genwart erklärt», 1906; 3:e uppl. 1917). A. Fr.

♦Hejde. Beslutet om förening av H. och
Väte med Guldrupe har förfallit.

♦Hejnum ingår sedan 1 maj 1932 i Källunge,
Vallstena, H:s och Bäls pastorat.

Hektoko’tylus, se Bläckfiskar, sp. 607.

Helander, Dick Adolf Viktor, teolog
(f. 1896 23/6), bror till S. A. D. H. Blev teol.
dr i Lund 1923, fil. lic. 1926 och docent i
praktisk teologi där 1931, pastor och föreståndare
vid diakonissansta Iten på Ersta 1936. H. har
utgivit ett stort antal skrifter av dels
vetenskaplig, dels uppbygglig art, ss. »Johann
Tau-ler als Prediger» (1923; akad. avh.), »Kant och
hans samtids kyrkliga problem» (1926),
»Fader vår» (1927), »Kyrkolagsförslaget 1873»
(1931), »Bönbok» (1932), »Den liturgiska
utvecklingen i Sverige under 1800-talet», 1
(1934), och »Vid nådens källa» (1935). Hg Pl.

♦Helander, S. A. D., utnämndes 1929 till
ord. prof, vid handelshögskolan i Nürnberg.
1933 utgav han sitt i Tyskland
uppmärksammade arbete »Rationale Grundlagen der
Wirt-schaftspolitik». Han har även medarbetat i

de 1933 utkomna festskrifterna till Werner
Sombart och Gustav Cassel. O. B-g.

♦Held, H., avgick som bayersk
ministerpresident mars 1933.

Helgason, J ö n, isländsk filolog och
litteraturhistoriker (f. 1899). Blev 1926 fil. dr i
Reykjavik på avh. »Jön Ölafsson frä
Grunna-vfk», 1927 föreståndare för Arnamagnæanska
samlingen i univ.-bibl. i Köpenhamn samt
1929 prof, i isländska språket och litteraturen
vid univ. där. Utom doktorsavh. har H. bl. a.
utgivit »Hrappseyjarprentsmiöja 1773—94»
(1928), »Malid å Nyja testamenti Odds
Gott-skälkssonar» (1929), »Den store saga om Olav
den Hellige» (1930 ff.; tills, m. O. A. Johnsen),
»Norrön litteraturhistorie» (1934),
»Morkin-skinna» (s. å.) och Bjarni Thorarensens dikter
i 2 bd (1935). H. är medarbetare i Nordisk
Familjeboks 3:e uppl. P. E-t.

Helger, Nils, skolman (f. 1873 2/u). Blev
folkskollärare på Tjörn 1895 och i Gåsborn
1903 samt var 1918—33 överlärare vid
Lidingö folkskolor. H. har innehaft åtskilliga
kommunala och offentliga uppdrag och var
1912—18 (socialdemokratisk) led. av A. K.
1919—22 var han led. av den s. k.
skolkom-missionen och 1920—23 av
lärarlönekommit-tén. H. har i tal och skrift ivrat för
skolväsendets organisation enl. enhetsskolans
principer. I flera år var han led. av
centralstyrelsen för Sveriges allm.
folkskollärar-förening. Bland H:s skrifter må nämnas
»Gåsborns socken» (1916), »Medborgarbok
för ungdomsskolor» (1917 med titeln
»Medborgarbok för fortsättningsskolan» ; 25 :e uppl.
1936) och »Barnens rätt» (1927). Fr. Sg.

♦Helgon. Kult av h. finnes även i
utom-kristna religionssamfund. En livlig
hagiogra-fisk forskning pågår f. n. i olika länder. Även
folkminnesforskningen sysslar mer och mer
med legend och kultbruk. Utom Acta
Sanc-torum finnas samlingar för vissa ordnar
och länder (t. ex. Irland). För nordiska
legender se bl. a.: »Monumenta historia Norvegiæ»
(utg. av G. Storm, 1880), »Vitae
sancto-rum Dano rum» (utg. av M. C. Gertz,
1908—-12), »Scriptores rerum svecicarum medii ævi»
(se d. o.). Bland tidskr. kunna (utom Analecta
Bollandiana) nämnas tidskr. för resp,
ordnar (så Franziskanische Studien). Se vidare:
P. Dörfler, »Die Anfänge der
Heiligenvereh-rung» (1913); P. Peeters, »La canonisation des
saints dans 1’Église russe» (1914); R.
Pfleide-rer, »Die Attribute der Heiligen» (2:a uppl.
1920); J. Weigert, »Religiöse Volkskunde» (3:e
uppl. 1925); K. Künstle, »Ikonographie der
Heiligen» (1926); helgonförteckningar äro utg.
av bl. a. F. G. Holweck (1924) och F. Doyé
(2 bd, 1925—29). Särskilt för Norden: A.
Malin(iemi), »Der Heiligenkalender
Finnlands» (1925); E. Jörgensen,
»Helgendyr-kelse i Danmark» (1909); E. Jaakkola,
»Py-hän Eerikin pyhimystraditsionin kultun ja
legendan synty» (1921); Toni Schmid, »Den
helige Sigfrid» (1931), »Sveriges kristnande»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free