Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hille, Henrik Greve - *Hillström, P. - *Hillman, A. - Hilpert, Heinz - Hilton, James - *Himalaja - *Himeji - Himmler, Heinrich - *Hindemith, P. - *Hindenburg - *Hindenburg, P. v. - Hinder - Hindley - *Hindås - Hing-an, Chingan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Hilleström—Hing-an
658
1881). Var kristendomslärare vid läroverk i
Oslo samt handledare i dogmatik och etik för
teol. studerande, inträdde i prästerlig tjänst
och blev 1931 domprost i Oslo samt 1935
biskop i Hamar. H. är sedan 1932 ordf, i
Den norske presteforening. H. företräder en
moderat och utpräglat irenisk typ. A. Fr.
♦Hilleström, P. Litt.: Av Gerda
Ceder-bloms arbete »P. H. som kulturskildrare»
utkom d. 2 1929; S. Rönnow, »P. H. och hans
bruks- och bergverksmålningar» (s. å.).
♦Hillman, A., dog 1933 5/10-
Hilpert, Heinz, tysk regissör (f. 1890).
Har verkat huvudsaki. i Frankfurt a. M. och
Berlin, bl. a. som ledare av Volksbühne. H.
är en regissör av stor talang, som särskilt
visat sin skicklighet inom den repertoar av
fritt komponerade historiska tablåstycken,
som kom på modet under slutet av 1920-talet
(Wolfgang Goetz’ »Neithart von Gneisenau»,
Bruckners »Elisabeth av England»). Hans in
scenering av Zuckmayers satiriska komedi
»Der Hauptmann von Köpenick» (1931)
beredde detta stycke en lång livstid på scenen.
Även för Strindberg och O’Neill har H. livligt
intresserat sig. O. W-n.
Hilton [hiTten], James, engelsk
författare (f. 1900). Studerade i Cambridge och har
sedan 1920 publicerat romaner, som delvis
haft stor framgång. Bland dem märkas »And
now goodbye» (1931), »Contango» (1932),
»Knight without armour» (1933), »Lost
hori-zon» (s. å.; sv. övers., »Blå månen», 1935) och
»Goodbye mr Chips» (1934; sv. övers. 1935).
Den sistnämnda är en stillsam och vek studie
av ett lokalt betingat människoliv, som star
i skarp kontrast’ mot de övriga romanernas
fart och tummel på jordens mest skilda
skådeplatser. S. B. L.
♦Himalaja. Om nyare toppbestigningar se
Fjällsport, suppl.
♦Himeji är nu viktigt
bomullsindustricentrum; 91,371 inv. 1935.
Himmler, Heinrich, tysk politiker (f.
1900), anslöt sig 1923 till N. S. D. A. P.,
verkade från 1925 inom
partidistriktet
Nieder-bayern, var därefter
(till 1930)
ställföreträdande rikspropa-gandaledare och blev
sept. 1930 medl. av
tyska riksdagen. 1929
blev han riksledare för
S. S., mars 1933
polispresident i München,
maj s. å. chef för den
politiska polisen i
Bayern och nov. även
i flera andra delstater samt april 1934 ledare
för Gestapo. Efter Röhmrevolten blev han
juli 1934 riksledare i N. S. D. A. P. och
ställdes jämte S. S. direkt under Hitler. Juni
1936 anförtroddes åt honom ledningen av
hela tyska polisen. — H. har skrivit »Der
Reichstag 1930. Das sterbende System und
der Nationalsozialismus» (1931). Ä. S-n.
♦Hindemith, P., blev 1927 kompositionsprof.
vid musikhögskolan i Berlin; numera
permit-terad. Bland H:s verk märkas även
musiklustspelet »Neues vom Tage» (uppf. i Berlin
1929; libretto av M.
Schiffer) och sex n:r
»Kammermusik», som
med undantag av n:r
1 äro konserter för
olika instrument och
kammarorkester (n:r
5 för altviolin uppf. i
Göteborg 1930 och i
Sthlm 1931, med H.
som solist). Under det
senaste årtiondet har
H. som anhängare av
rörelsen för s. k.
bruksmusik (»Gebrauchsmusik») skrivit bl. a.
stycken för mekaniska instrument samt många
smärre vokala och instrumentala
kompositioner, avsedda att utföras av amatörer,
särskilt skolungdom. I jämförelse med H:s
tidigare, övervägande s. k. motoriskt
kontrapunktiska stil har märkts en något mer
känslobetonad tendens i senare verk, bl. a. symfonien
»Mathis der Maler» (uppf. i Göteborg och
Sthlm 1935). Uruppförandet av denna symfoni
(Berlin 1934) föranledde strid om den även för
judeförbindelser ogillade H:s
»kulturbolsje-vism» (jfr Furtwängler, suppl.). H. har
under senaste år verkat bl. a. i Ankara för
organiserandet av turkiskt musikliv. — Biogr.
av H. Strobel (2:a uppl. 1931) och analys
av K. Salomon (i Dansk Musik-Tidsskrift
1935). H. G-t.
♦Hindenburg. Staden hade 130,433 inv.
1933. De största industriföretagen äro
numera Preussische Bergwerks- und
Hütten-A.-G. (stenkolsgruvor), Borsigwerk-A.-G.
(järnverk, masugnar m. m.), Vereinigte
Hütten-werke-A.-G., i vilket Donnersmarckhütte A.-G.
uppgått (masugnar, gjuterier m. m.),
Ober-schlesische Kokswerke und chemische
Fabri-ken-A.-G. (koks- och gasverk, tillv. av
järnkonstruktioner m. m.).
♦Hindenburg, P. v., dog 1934 2/8. Han hade
1932 omvalts till president. Se vidare
Tyskland, sp. 942 ff.
Hinder, se Stormhinder.
Hindley [hi’ndli], stad i Lancashire, n. v.
England, 18 km v. n. v. om Manchester; 21,629
inv. (1931). Stenkolsgruvor, bomullsfabriker
och gjuterier.
♦Hindås. Tyringe helpension för flickor
upphörde 1936.
Hing-an, C h i n g a n, fyra provinser i
Man-choutikuo, bildade 1934: östra H.
(huvudstad: Chalantun), Södra H. (huvudstad:
Wangyehyu), Västra H. (huvudstad:
Tapan-shang) och Norra H. (huvudstad: Chailar);
tills. 416,326 km2 med 774,187 inv. (1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
