Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hoare, sir S. - Hoatzin - Hoboken - Hobyfyndet - Hodell, Fritz Erik Björn - Hodgson, Ralph - Hodža, Milan - *Hoel, A. - Hoel, Sigurd - Hoene-Wroński, J. M. - *Hoepli, U. - *Hoesch, L. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Hoatzin—Hoesch
672
efter långvariga förarbeten genomförd juni
1935. De förtjänster, som H. härvid inlagt, den
vidsynthet och den
handlingskraft, som
han visat prov på,
gjorde, att han vid
Baldwins övertagande
av chefskapet för
regeringen juni 1935
blev utrikesminister.
Inför det då aktuella
hotet om ett krig
mellan Italien och
Abessinien hävdade
H. med klarhet och
skärpa Englands
vil
lighet att deltaga i en krigsförebyggande
aktion från N. F:s sida men endast om den
bleve kollektiv. Sedan kriget brutit ut,
medverkade han vid försöket att öva
påtryckning på Italien i fredlig riktning genom
ekonomiska sanktioner. Då dessa icke ledde till
omedelbart resultat och krav på deras
skärpning framfördes, vägrade H. att taga risken
av att kriget genom en sådan åtgärd skulle
utvidgas till andra makter och uppgjorde
jämte franske konseljpresidenten Laval en
plan till fredens återställande på grundvalen
av en territoriell bytesaffär mellan de
krigförande. Efter att först ha blivit godkänd av
engelska regeringen blev planen under
trycket av en hastigt uppvuxen opinion
förkastad, vilket hade H:s avgång till följd. 1936
återinträdde H. i ministären som
marinminister. L-ts.
Hoa’tzin, se Zigenarfåglar.
Hoboken [hå’bäkon], stad i belg. prov.
Ant-werpen, vid Schelde, 6 km s. v. om staden
Antwerpen; 32,891 inv. (1935).
Industriförort till Antwerpen med stora skeppsvarv,
masugnar samt ylleindustri.
Hobyfyndet. Vid Hoby på Lollands sydkust
påträffades 1920 en grav från 1 :a årh. e. Kr.
med rika gravgåvor, bl. a. två silverbägare och
fem bronskärl av romerskt fabrikat,
konstnärligt ovanligt högtstående. Silverbägarna äro
arbeten från Italien (se bilder vid art.
Filok-tetes). — Litt.: K. Friis Johansen i
»Nordiske fortidsminder», bd 2 (1923); L.
Kjellberg i Tidskr. för Konstvetenskap 1924—
25. H. An.
Hodell, Fritz Erik Björn,
teaterledare, författare (f. 1885 2/7). Var först
journalist men övergick 1920 till
teaterverksamheten och har sedan dess lett flera scener
(numera, sedan 1928, Södra teatern). Av hans
folklustspel ha flera blivit oerhört populära
och även bearbetats för filmen. O. W-n.
Hodgson [håd^sn], R a 1 p h, engelsk skald
(f. 1872). Har varit tidningsman, förläggare,
universitetsman etc. Som skald uppträdde H.
först 1907, med »The last blackbird». En
samlad uppl. dikter kom 1917. Hans dikter
visa enkelhet, innerlighet och stark
naturkänsla. S. B. L.
Hodza [hå’d$a], Milan, tjeckoslovakisk
politiker (f. 1878), fil. dr i Wien. II.
arbetade tidigt på att stärka
samhörighetskänslan mellan Österrikes slaviska nationer.
1900 grundade han
Slovensky Denlk
(Slovakiska Dagbladet)
och 1903, då denna
indragits, Slovensky
Tyzdennlk
(Slovakiska Veckobladet),
som fick den största
betydelse för
slovakernas nationella
samling. I det nya
Tjeckoslovakien har H.
tillhört olika
ministärer, bl. a. som »uni-
fikations-», kultus- och jordbruksminister.
Sedan okt. 1935 är han konseljpresident. H. är
en av ledarna för agrarpartiets konservativa
flygel, som kännetecknas av stor intolerans
mot socialistpartiet. Ehuru slovak, är H. en
av de ivrigaste anhängarna av den tjeckiska
centralisationspolitiken. C. T-t.
*Hoel, A., är sedan
1928 ledare för
Norges Svalbards- og
is-havsundersökelser och
var 1930—33 medlem
av Norges
Svalbards-og ishavsråd. H. var
även sakkunnig
under Grönlandsförhand-lingarna i Haag 1931
—33 (jfr Grönland,
suppl., sp. 508).
Hoel [höl], Sigurd,
norsk författare (f.
1890). Debuterade 1922 med novellsaml.
»Veien vi går». H. var till 1924 medred. av
tidskr. Mot Dag; intryck från denna tid
finnas i skådespelet »Mot muren» (1930; uppf.
på Nationaltheatret). 1924 utgav H. sin
första roman, »Syvstjernen», energisk och
experimentell. En stor succé blev »Syndere i
som-mersol» (1927; sv. övers. 1928) om moderna,
»frigjorda», unga människor. Romanen
»Ingenting» (1929) visar fin psykologi. H:s
hittills bästa roman är »En dag i oktober» (1931;
sv. övers, s. å.). 1933 kom »Veien til verdens
ende» (sv. övers. 1935), byggd på
barndoms-intryck, och 1935 »Fjorten dage för
frost-nettene». H. har också varit
litteraturkritiker, i Arbeiderbladet 1922—31, sedan
tillfälligtvis i Dagbladet. H. är en förgrundsgestalt
i modern norsk litteratur. Hans radikalism
är socialt bestämd av marxismen och den
materialistiska historieuppfattningen,
psykologiskt av psykoanalysen. R. Fgn.
Hoe’ne-Wronski [-vrå’njski], J. M., se
W r o n s k i, J. M. H.-.
*Hoepli, U., dog 1935.
*Hoeseh, L. v., dog 1936. Han var från
1932 ambassadör i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>