Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hortling, Ivar Johannes - Horváth, János - *Hospital - *Hospitalshemman - Hossenfelder, Joachim - *Hot - Hot, Hotmusik - *Hotagen - *Hotellstadga - *Houben, H. H. - *Houghton, A. B. - Houghton, Claude (Oldfield) - Hoult, Norah - Housman, Alfred Edward - Housman, Laurence - Houssay, Bernardo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Horvåth—Houssay
694
logiska och ornitologiska avh. har H. utgivit
»Ornitologisk handbok» (1929—31).
Horvåth [hå’rvät], J ä n o s, ungersk
litteraturhistoriker (f. 1878). Var lektor vid Eötvös
collegium i Budapest och blev 1929 prof, i
ungersk litteraturhistoria vid Budapests univ.
H :s första arbete, om diktaren Ady Endre
(1910), väckte stort uppseende. I sina
litterära essäer följer han det psykologiska
systemet och framställer ungerska diktare i en
klarare belysning utan chauvinism. Hans
värdefullaste litterära verk är en
omfattande monogr. om Sändor Petöfi (1936). H.
invaldes i ung. akad. 1919. B. L-r.
*Hospital är den i de flesta kulturländer
brukliga beteckningen på ett vanligt sjukhus.
I Sverige benämnas sedan 1931 statens
vårdanstalter för sinnessjuka, vilka tidigare
benämnts h., officiellt sinnessjukhus (S:t
Lars’ sjukhus i st. f. Lunds h., Frösö
sjukhus i st. f. Östersunds h. etc.). Detta var ett
yttre uttryck för en då i det stora hela
avslutad inre omdaningsprocess, genom vilken
de fordom väsentligen för förvaring av
sam-hällsfarliga patienter avsedda h. förvandlats
till terapeutiskt rustade vårdanstalter för
psykiskt sjuka. V. W-rt.
*Hospitalshemman, se även D a n v i k s
hospital, också i suppl.
Hossenfelder [hå’-], Joachim, tysk
kyrkopolitiker (f. 1899). H. är den egentlige
grundaren av den kyrkopolitiska gruppen
Tyskkristna (se d. o.), där han från början
(april 1932) innehade ställningen som
»riksledare» samt utgivare av dess organ
Evangelium im Dritten Reich. Efter det
nationalsocialistiska genombrottet 1933 blev H. biskop i
Brandenburg samt ingick som medl. i
riks-biskop Müllers första kyrkostyrelse men
måste till följd av Tyskkristnas möte i
sportpalatset i Berlin 13 nov. 1933 träda tillbaka
från ställningen som både kyrkominister och
biskop samt snart nog även som riksledare
för Tyskkristna. A. Ngn.
*Hot, se även Tvång.
Hot [håt], Hotmusik, se Jazz, suppl.
*Hotagen är 62,5 m djup. Se Cl. Roswall i
»Festskrift till Verner Söderberg» (1932).
*Hotellstadga. I sammanhang med
upphävande av 1911 års skjutsstadga upphävdes
§ 5 i 1917 års h. (kung. 7 april 1933).
*Houben, H. H., dog 1935. Av H:s senare
verk må nämnas »Damals in Weimar» (1929;
Johanna Schopenhauers brevväxling),
»Goe-thes Eckermann» (1934) och flera arbeten om
Goethe (se d. o., suppl.), »Die Rheingräfin.
Das Leben der Kölnerin Sibylle Mertens
Schaafhausen» (1935) och den mycket
spridda »Der Ruf des Nordens» (1927;
nordpols-färdernas historia).
*Houghton, A. B., avgick som ambassadör
i London 1929.
Houghton [hautn el. håtn], C 1 a u d e, eg.
Oldfield, engelsk författare (f. 1889), känd
genom en rad romaner och berättelser, där
melodrama och sensation förenas på ett
egendomligt sätt med kosmisk känsla och djup
psykologi (»Crisis», 1929, »1 am Jonathan
Scrivener», 1930, »A hair divides», s. å.,
»Julian Grant loses his way», 1933, och »Three
fantastic tales», 1934). Flera av H:s verk äro
övers, till svenska. S. B. L.
Hoult [båult], N o r a h, irländsk-engelsk
författarinna (f. 1901), har gett ut »Poor
wo-men!» (1928; »Stackars kvinnor», 1929, fem
berättelser), romanerna »Time, gentlemen!
Time!» (1930; »En kvinnas hand har slagit
mig», s. å.), »Apartments to let» (1931; »Rum
att hyra», s. å.) och »Youth can’t be served»
(1933; »Hemma är så tråkigt», s. å.), vilka
väckt uppmärksamhet genom sin obevekliga
realism. Framför allt tecknar hon
kvinno-karaktärer och kvinnoöden med bitter
skärpa. R-n B.
Housman [håu’smen], Alfred Edward,
engelsk skald och vetenskapsman (1859—
1936), bror till L. H. Vart prof, i latin i
London 1892 och i Cambridge 1911; verkade
framför allt som utgivare (av Manilius 1903
—30, luvenalis 1905). H. är mest känd
genom diktsamlingarna »A Shropshire lad»
(1896) och »Last poems» (1922), realistiska
visor och dikter i enkel, sträng form. 1933
gav han ut »The name and nature of
poetry». R-n B.
Housman [håu’smøn], Laurence, engelsk
författare (f. 1865), bror till A. E. H.; katolsk
konvertit. H. har gett ut över sjuttio böcker.
Hans dramatik omfattar legender,
mysteriespel och sagor (»Bethlehem», »The pagent of
our lady» m. fl.), ett Arnoldskt idédrama som
»The death of Orpheus», karaktärsskådespel
som »Ängels and ministers» och
»Dethrone-ments», två trilogier om drottning Viktoria,
Disraeli, Parnell m. fl., »Echo de Paris» med
Oscar Wilde som huvudfigur; vidare
prera-faelitisk diktning, realistiska noveller och
romaner (»An english woman’s love letters»,
»Odd pairs», »The blind man’s buff»), den
satiriska »Trimblerigg» om en politiker h la
Lloyd George och »Ironical tales» m. m. samt
essäer (»The new humanism», »The writings
of William Blake»). 1930 offentliggjorde han
»War letters of fallen englishmen». Monogr.
av A. Rudolf (1930; ty.). R-n B.
Houssay [osä’], Bernard o, argentinsk
fysiolog (f. 1887), prof, i fysiologi vid univ. i
Buenos Aires. H. har genom omfattande
djurförsök visat, att sockeromsättningen i
djurkroppen i stor utsträckning är beroende av en
hormonproduktion från hypofysens framdel.
Denna hormonala funktion hos framloben är
antagonistisk till bukspottkörtelns. Medan
insulinet frän denna senare körtel underlättar
sockerförbränningen och avlägsnar
acetonkropparna, producerar hypofysens framlob ett
hormon med rent konträr verkan, ett s. k.
ketogent hormon. H. grundar sina påståenden
på större försöksserier med experimentellt på
olika djurslag framkallad diabetes. E. J-s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
