Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hull, Cordell - Hull, Elinor - *Hullgren, K. O. - Hulmanen - Hult (skog) - *Hult, O. T. - Hultén, Oscar Eric Gunnar - *Hulthén, E. W. - *Hultin, A. E. - Hultin, Sven - *Hultin, T. J. V. - *Hultkrantz, A. F. - Hultman, Gustaf Henrik - *Hultman, J. - *Hultman, O. F. - *Hults bruk - *Hultsfred - *Humanism - Humanistiska fonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Hull, E.—Humanistiska fonden
704
ivrat för att söka befordra den
internationella handeln genom nedsättning av
tulltarifferna (bl. a. fördrag med Kanada nov.
1935). Under den
italiensk-abessinska konflikten 1935—36 sökte
H., under betonande
av att U. S. A. hölle
fast vid
Kelloggpak-ten, skänka moraliskt
stöd åt försöken att
bringa kriget till ett
slut men påyrkade
tillika starkare
inskränkningar i den
amerikanska
exporten till Italien, än
som kunde i praktiken genomföras på grund av
den gällande s. k. neutralitetslagen. L-ts.
Hull [hal], E 1 i n o r, anglo-irisk
författarinna (f. 1860). Studerade i Dublin och vid
utländska univ. samt sysslade därefter dels med
journalistik, dels med folklore. Hon är
med-grundare av Irish texts society for the
publi-cation of irish manuscripts, har varit
president i Irish literary society of London m. m.
Skr. bl. a.: »A textbook of irish literature»
(2 bd, 1906—07), »Cuchulain the hound of
Ulster» (1909), »Poem-book of the Gael»
(1912) och »History of Ireland» (2 bd, 1926—
31). S. B. L.
*Hullgren, K. O. Nationalmuseum i
Stockholm har inköpt H:s målning »I december»,
motiv från Christiansö (1934).
Hulmänen, se Languren.
Hult, »liten skog», »dunge», ingår i många
svenska ortnamn, t. ex. Ilulta, Älmhult,
Fa-gerhult. I allm. beteckna de nybyggen från
medeltiden. På vissa håll har av -hult som
efterled blivit -alt (Brånalt o. dyl.). E. W-én.
*Hult, O. T., erhöll 1934 professors namn.
H. har ytterligare skrivit talrika
medicin-och läkarhistoriska studier i olika
publikationer, bl. a. i Sv. Linné-Sällskapets Årsskr.
om R. Martin (1928), P. J. Bergius (1931) och
Linné som mikrobiolog (1934—35) samt i
Lychnos 1936 om Paracelsus. B. H-d.
Hultén, Oscar Eric Gunnar, botanist
(f. 1894 18/3), fil. lic. och konservator vid Lunds
univis bot. museum 1931. H. företog en resa
till Kamtsjatka 1920—23, Kolahalvön 1927,
Mexiko och Aleuterna 1931—32 och har bl. a.
utgivit »Flora of Kamschatka and the
adja-cent islands» (i Vet.-Akad:s Handl., bd 5 och
8, 1928 och 1930) och »Aleutiska öarna» (i
Sv. Geogr. Årsbok 1933).
*Hulthén, E. W., blev 1929 led. av
Nobelkommittén för fysik och 1931 led. av
Vet.-akad. och sv. nationalkommittén för fysik.
H. har särskilt ägnat sig åt studiet av
hydri-dernas och deuteridernas spektra, delvis i
samarbete med flera elever. Härvid ha
pre-dissociation, vätgastryckets inflytande,
sambandet mellan kärnspin och hyperfinstruktur
m. m. undersökts. Sv. B-r.
*Hultin, A. E., dog 1935 8/2.
Hultin, Sven, ingenjör (f. 1889 12/i2)-
Utexaminerades från Chalmers tekn. institut
1912, var 1912—20 anställd vid Göteborgs
hamnstyrelse och blev 1920 prof, i väg- och
brobyggnadslära vid Chalmers tekn. institut
och 1934 dess rektor. H. har även utövat en
omfattande verksamhet som konsulterande
ingenjör. E. Hlr.
*Hultin, T. J. V., avgick 1929 som aktuarie.
Hon har utgivit memoarer (1935).
*Hultkrantz, A. F., utnämndes 1933 till
generallöjtnant och avgick ur aktiv tjänst
1935. Sedan 1934 är han v. ordf, i
överstyrelsen för Svenska Röda korset.
Hultman, Gustaf Henrik, ingenjör (f.
1875 2S/z). Utexaminerades 1896 från Tekn.
högskolans kemiska fackskola, var 1896—
1914 ingenjör vid Stockholms gasverk och blev
1925 överingenjör där. H.,som utövat en
omfattande praktik som konsulterande ingenjör och
bl. a. utarbetat en ny metod för framställning
av kromalun, har även tagit livlig del i det
kommunala livet i Stockholm, där han
tillhörde stadsfullmäktige 1915—25 och
stadskol-legiet 1920—21 samt 1923—25. E. Hlr.
*Hultman, J., kallades först 1707 ut till
armén och dog i Stockholm 1735. — Se F.
Wernstedt i Karol. Förb:s Årsbok 1934.
*Hultman, O. F., dog 1929 31/3.
*Hults bruk. H:s a.-b., som även driver
skogsbruk, äger fastigheter med 1,381,400 kr.
tax.-värde, därav för jordbruksfastighet
544.900 kr.
*Hultsfred. I H. har uppförts en kyrka,
invigd 1936.
*Humanism. Forskningen i den italienska
h:s historia under 1400-talet har tagit ett
betydande steg framåt genom två arbeten av
Giuseppe Toffanin, »Che cosa fu
1’umanesi-mo?» (1929) och »Storia deH’umanesimo dal
13 al 16 secolo» (1935). Toffanin påvisar bl. a.,
att den italienska h. ej i sitt väsen är (som
man ofta velat göra gällande) hednisk utan
tvärtom syftar till en organisk syntes mellan
kristendom och platonism. Humanisterna
försvara även Roms klassisk-kristna
universalism gentemot de heretiska strömningarna,
liksom redan Petrarca vänt sig mot
averrois-men. — Jfr även E. Drerup, »Der
Humanis-mus» etc. (1934; Studien zur Geschichte und
Kultur des Altertums, utg. på uppdrag av
Görres-Gesellschaft, bd 19, h. 2), och W.
Jae-ger, »Paideia. Die Formung des griechischen
Menschen», 1 (1934). O. W-n.
Humanistiska fonden, gr. 1927, är bildad
av lotterimedel, som K. m:t tilldelat
Vitt.-akad., och står under akad:s förvaltning.
Enl. regi. 1935 skall fondens avkastning
användas till följ, ändamål: att på olika sätt
främja svenskt humanistiskt
forskningsarbete samt att, då synnerliga skäl föreligga,
till svenska offentliga samlingar förvärva
sådana föremål (konstverk, handskrifter,
tryckalster o. dyl.), vilka äro av vikt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
