Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingenjörmaterielkompanier - *Ingenjörsvetenskapsakademien - *Ingenjörtrupper - Ingen mans land - *Ingenohl, F. v. - *Ingers, E. - Ingeström, Bengt Gustaf Teodor - Ingesund - Inghelbrecht, Désiré Émile - Ingholt, Kaj Harald - *Inglinge hög - *Ingman, L. J. - Ingram, Arthur Foley Winnington - Ingram, Rex - *Ingres, J. A. D. - *Ingrid (svensk prinsessa) - *Ingusj - *Ingvar, S. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Ingen jörmaterielkompanier—Ingvar
774
Ingenjörmaterielkompanier på omkr. 95
man och 15 motorfordon ingå numera i
svenska arméns ingenjörtrupper i fält för
upprättande av förråd av ingenjörmateriel. O. E. S.
*Ingenjörsvetenskapsakademien kallar
sedan 1924 även utländska led. och sedan 1935
korresponderande led. Sedan 1930 utger akad.
tidskr. Iva med ett häfte i kvartalet; den är
avsedd för tekniska notiser. Akad. driver ett
eget ångvärmeinstitut; det 1923 vid akad.
inrättade elektrovärmeinstitutet (se E 1 e k
t-rovärmeinstitut, suppl.) är sedan 1933
en självständig anstalt. Akad. har tagit
initiativet till nationellt samarbete i fråga om
svetsning (se d. o., suppl.) och korrosionsskydd
(se Korrosion, suppl.). E. Hlr.
*Ingenjörtrupper. Jämlikt 1936 års
försvars-ordning skola i. bestå av en chefen för armén
underställd inspektör för i. med stab, förlagd
i Stockholm, Svea ingenjörkår (Stockholm,
Frösunda), Göta ingenjörkår (Eksjö) och
Bodens ingenjörkår (Boden).
Kustingenjörkom-panierna i Vaxholm och Karlskrona indragas,
under det att Fälttelegrafkåren med
förläggning till Stockholm (Järvafältet) utbrytes till
ett särskilt signalreg:te, direkt underställt
chefen för armén.
Av de olika ingenjörkårerna uppsättas vid
mobilisering ingenjörbataljoner (se d. o.,
suppl.), vidare kåringenjörstaber,
kåringenjör-och kårkrigsbrokomp., vägbataljonsstaber och
vägkomp. m. m. Se vidare
Signaltrupper, Kåringen jörtrupper och V ä
g-bataljon, alla i suppl. O. E. S.
Ingen mans land, se No m a n’s land.
*Ingenohl, F. v., dog 1933.
*Ingers, E., avgick med år 1932 som
folk-högskolinspektör och 1935 som rektor vid
Hvilan. — Av M. Holmström-I:s »Den
svenska sången» utkom 5:e, något förändrade uppl.
1931; även uppl. i pianoarrangemang, 1—3,
(1931—35).
Ingeström, Bengt Gustaf Teodor,
industriman (f. 1873 5/5). Utexaminerades 1893
från Tekn. högskolans mekaniska avd. och
grundade 1898 ingenjörs- och agenturfirman
Zander & Ingeström i Stockholm, innehade
ensam denna firma 1901—14 och är efter
firmans ombildning till a.-b. 1914 dess verkst.
dir. I., som dessutom haft del i ledningen av
flera industriföretag, har medverkat vid
exploateringen av ett antal svenska
uppfinningar, däribland Platen-Munters’ kylskåp och
imoskruvarna (se P u m p, suppl.). E. Hlr.
Ingesund, se Arvika (landskommun), suppl.
Inghelbrecht [ägälbrä’kt], Désiré Émile,
fransk dirigent och tonsättare (f. 1880). Har
länge verkat i Paris som dirigent, sedan 1935
för Orchestre national, den franska
statsra-dions s. å. bildade symfoniorkester. Som
tonsättare oftast anslutande sig till Debussy, har
I. komponerat många verk i olika former,
däribland mest betydande den som »Évocations
sinfoniques» angivna musiken till baletten
»El Greco» (under I:s ledning uppf. av Sven
ska baletten, bl. a. i Stockholm 1922). I
Sverige har han även dirigerat vid sin hustrus,
Carina Aris, dansföreställningar samt i
Göteborgs orkesterförening 1932. H. G-t.
Ingholt, Kaj Harald, dansk arkeolog (f.
1896), fil. dr 1928 på avh. »Studier over
pal-myrensk skulptur». Sedan 1931 är I. lektor
vid det amerikanska univ. i Beirut och
kurator för dess arkeologiska museum. Han har
deltagit i utgrävningar i Palmyra 1924, 1925
och 1928 och ledde 1931—33 Carlsberg-fondens
utgrävningar i Hama. P. E-t.
*Inglinge hög och fornlämningsområdet
omkring denna med skeppssättningar och
gravhögar skänktes 1870 av Ingelstads gårds dåv.
ägare, major S. Cervin, till Svenska
fornminnesföreningen. Sedan omfattande
röjningsarbeten 1931 företagits, utövas numera
närmaste uppsikten över området av ö. Torsås
hembygdsförening. Nyare litt.: E. Floderus,
»I.» (Svenska Fornminnesplatser, n:r 20, 1932);
S. Lindqvist, »Uppsala högar och Ottarshögen»
(1936); B. Nerman, »I. och Inglingeklotets
ålder» (i Fornvännen 1935), där en hittills
obevisad hypotes, att I. skulle härröra från
bronsåldern, framställes. — Se även
Småland, bild 18—19. H. An.
*Ingman, L. J., dog 1934 2s/10. Han var
undervisningsminister dec. 1928____aug. 1929
och blev ärkebiskop 1930.
Ingram, Arthur Foley W i n n i n
g-ton, engelsk kyrkomän (f. 1858). I., som
bl. a. var canon vid S:t Paulskatedralen i
London 1897—1901, blev sistnämnda år
biskop i London. Han nådde episkopatet genom
en i högkyrklig anda gjord nitisk
settlements-gärning i Eastend. Han är en gärna hörd
predikant. K. B. W-n.
Ingram [i’ijgrem], R e x, nordamerikansk
filmregissör (f. 1892 i Dublin, Irland), urspr.
skulptör. I. har verkat som scenarioförfattare
och regissör. Han iscensatte 1921 »De fyra
ryttarna», en av R. Valentinos triumf filmer, och
har även framträtt som regissör med
»Scara-mouche», »Fången på
Zenda» o. a. av
stum-filmstidens berömda
filmer. R. A-g.
*Ingres, J. A. D.
Litt.: L. Hourticq, »I.»
(1928); J. Fouquet,
»La vie d’I.» (1931);
P. Johansen,
»Goya-Ingres» (1934).
*Ingrid, svensk
prinsessa, förmäldes i
Stockholm 24 maj 1935
med kronprins
Fredrik (f. 1899) av
Danmark.
*Ingusj. Området förenades 1934 med
tje-tjentsernas autonoma område.
*Ingvar, S. I., har vidare publicerat arbe-
Kronprinsessan Ingrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
