Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Inträngningsförmåga - *Intygsbok - Invalidunderstöd - *Invallning - *Inventarium - Invercargill - Invereskgruppen - Inverness - Investmentbolag - Investor - Inönü - Io (kemi) - Ioannina - Iohnsoninstitutet el. Svenska institutet för internationell rätt vid universitetet i Uppsala - *Ionisation - Ionisationsvärme - Ioniseringsspänning - Ionosfär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Intygsbok—lonosfär
792
[-Inträngnings-djup-]
{+Inträngnings-
djup+} i jord
hastighet än 450 m/sek., som uppges kunna
uppnås vid 10,000 m fällningshöjd, torde
knappast någon flygbomb kunna erhålla.
Vid gynnsam anslagsvinkel (90°),
normalform på flygbomben och en sluthastighet av
250 m/sek. gäller ung. följ.:
Bombvikt Anslagsenergi
kg m/ton
12 38 4,o
50 160 4,2
100 320 4,4
300 960 6,3
1,000 3,200 9,o
I. i armerad betong är ung. 1/5—Vio, i
pansar ung. 1/ioo av den i jord. R. Å.
*Intygsbok. Arbetsgivarens skyldighet att
vara försedd med i. för sina minderåriga
arbetare utsträcktes genom revisionen av lagen
om arbetarskydd 1931 till att gälla inom alla
slag av verksamhet, varpå lagen äger
tillämpning, utom jordbruket. Läkarbetyg rörande
de minderårigas hälsotillstånd och
kroppsutveckling behöver i. dock endast innehålla i
fråga om minderåriga, som sysselsättas på
arbetsställen för industri eller
byggnadsverksamhet med i regel minst 10 arb. A. M.
Invalidunderstöd, se
Folkpensionering, suppl.
*Invallning. För kultivering av invallat
område erfordras förutom den egentliga i.
vanl. en ytterligare torrläggning. Där denna
ej kan ske genom direkt avdikning,
till-gripes pumpning, numera ofta med elektrisk
drivkraft el. med olje- el. vindmotorer.
Sedan lagbestämmelser rörande i. blivit fr. o. m.
1921 stadgade i vattenlagen kap. 7, ha
in-vallningsföretagen starkt ökats, särskilt i
trakterna omkring Vänern och Mälaren samt
andra större vattendrag. Det nyligen
fullbordade Vesans invallningsföretag i Blekinge,
vilket torde vara det hittills största i landet,
berör omkr. 1,500 har. T. Win.
*Inventarium, även en specificerad
förteckning över tillgångar och skulder. Se B
a-lansräkning, även i suppl.
Invercargill [invokä’gil], stad på sydligaste
delen av sydön, Nya Zeeland, vid en vik av
Foveauxsundet; 25,200 inv. (1935).
Hamn-och handelsstad; sågverk, kvarnar,
köttkonservfabriker.
1’nvereskgruppen, engelsk tidningsgrupp,
uppkallad efter Inveresk paper co., Itd, som
äger en rad pappersbruk och cellulosafabriker
och förvärvat intressen i olika tidningar m. m.
Genom dotter- och holdingbolag äger eller
kontrollerar I. bl. a. News-Chronicle, Graphic,
Illustrated London News och Sketch. A. A-t.
1’nverness, villastad i Danderyds socken,
Stockholms län, mellan Stocksunds köping
och sjön Edsviken. Mineralvattenfabrik,
tillhörande a.-b. I. brunn (gr. 1929).
Investmentbolag, företag i aktiebolagsform
med ändamål att placera sina medel i aktier
och obligationer i ett större antal företag av
olika slag samt att till allmänheten försälja
andelsbevis, representerande en del av
bolagets värdepappersinnehav. Genom kapitalets
placering i flera som goda ansedda företag
uppnås en viss fördelning av de risker, som
kunna vara förenade med en placering i
endast ett fåtal företags aktier, och erhålles en
i möjligaste mån jämn och relativt hög
avkastning. I., som ha stor utbredning särskilt
i U. S. A. och England, ha vunnit insteg även
i Sverige. K. H. A.
Inve’stor, a. - b., ett 1916 grundat
holdingbolag, tillhörande Stockholms enskilda banks
intressekrets. Aktiekap. och eget kap.
utgjorde 31 dec. 1935 36, resp. 40,4 mill. kr.
Inönii’, sedan 1934 familjenamn för I s m e t
p a s c h a (se d. o.).
lo, kem. tecken för ionium (se
Radioaktivitet, sp. 396).
Ioa’nnina, se J a n i n a.
lohnsoninstitutet el. Svenska
institutet för internationell rätt
vid universitetet i Uppsala
grundades genom donation av legationsrådet Harry
Ax:son lohnson 1927. I. skall i första hand
utgöra ett bibliotek och arkiv för
internationell rätt. Därjämte kunna genom dess
försorg vetenskapliga arbeten utges och
föreläsningar anordnas. T. G-l.
*Ionisation uppträder även i gaser, som
upphettas till mycket höga temp. (t e r m i s k
i.). Detta är, som Saha visat, av största vikt
för förklaringen av många fenomen i solens
och stjärnornas spektra, i det att de
ionise-rade atomerna utsända helt andra spektra än
de neutrala. Det primära fenomenet vid i.
i gaser är i regel utsändandet av en elektron
från en molekyl, varvid den positivt laddade
återstoden utgör en positiv (mol-)ion.
Elektronen ansluter sig vanl. förr el. senare till
en neutral molekyl, varvid en negativ mol-ion
bildas, men i mycket rena ädelgaser el. kväve
el. vid lågt gastryck kunna elektronerna
förbli fria. Mol-ionerna kunna även bestå av ett
komplex av ett tiotal molekyler. Väsentligt
tyngre ioner, de tunga el. Langevinionerna,
finnas även. Se Atmosfärisk
elektricitet, sp. 427 f. Sv. B-r.
lonisationsvärme, se T e r m o k e m i, sp.
145.
lonisèringsspänning, se lonisation och
Atom, suppl., sp. 316.
loniseringsar-b e t e är det arbete, som fordras för att
ioni-sera en atom el. molekyl; om det uttryckes
i elektronvolt (se d. o., suppl.), blir det
numeriskt lika med i. Sv. B-r.
lonosfär, område i atmosfären, där
tillräckligt talrika och lättrörliga ioner finnas för
att påverka radiovågor. Endast fria
elektroner i luft på stor höjd, där tätheten är
mycket liten, komma härvid i betraktande,
medan de av en el. flera molekyler bestående
ionerna (se Atmosfärisk
elektricitet, sp. 427) äro för tunga för att följa med
radiovågornas snabbt växlande fält. De
verksamma elektronerna frigöras trol. huvudsaki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
