- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
827-828

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jahr, Adolf - *Jakob - *Jakob Erlandsen - *Jakobsberg - *Jakobs brev - Jakobsson, Gustaf Theodor - Jakobsstaven - *Jakob Ulfsson - Jaktarrende - *Jaktplan - *Jakutsk - *Jakutstaten, Jakuternas autonoma republik - *Jalander, B. F. - Jaloux, Edmond - *Jamaica - Jambol, Jamboli - *James, W. - Jameson, Margaret Storm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

827

Jakob—Jameson

828

framställningar i en rad operetter, »No, no,
Nanette .. .», »Viktorias husar»,
»ökensången» m. fl. J’. har även blivit populär som
filmskådespelare. Han började redan under
stumfilmstiden (tills, m. Edvard Persson
1925) och hade sin talfilmsdebut i »Svärmor
kommer». Sedan följde »Sten Stensson Stéen
från Eslöv», »Pettersson & Bendel», »En
natt på Smygeholm», »Falska Greta», »En
bröllopsnatt på Stjärnehof», »Kanske en
gentleman», »Samvetsömma Adolf», »Ä’ vi gifta?»
och »Stackars miljonärer». R. A-g.

* Jakob, församling. Folkmängden hade
1936 nedgått till 7,148 inv. Kyrkan
restaurerades 1936 efter ritningar av frih. O.
Lei-jonhufvud.

*Jakob Erlandsen. Jfr W. Norvin, »Jacob
Erlandsöns kamp for kirkeretten» (i Scandia
1932).

* Jakobsberg. 2. J. är numera ett
stations-och villasamhälle med 608 inv. (1931).
Snickerifabriker.

* Jakobs brev anses nu vanl. vara författat
av en kristen av hellenistisk-judisk börd på
80-talet (säkert före år 95). Banbrytande
kommentar av M. Dibelius (1921). En ny åsikt,
framställd av A. Meyer (»Das Rätsel des
Jakobusbriefes», 1930), hävdar, att J. är en
kristen bearb. av en judisk allegori, som
utvecklade den religiösa innebörden av
patriarkernas namn. — J. återspeglar icke
förhållandena i någon viss del av kyrkan utan rör
sig i allmänna tankegångar och riktar sig
till hela kyrkan. A. Fr.

Jakobsson, Gustaf Theodor, officer
(f. 1883 7/5). Underlöjtnant vid
Boden—Karlsborgs art.-reg:te 1904, blev han kapten 1914
och var chef för Arméförvaltningens
artilleridepartements kontrollavd. 1919—33. Major i
armén 1928, blev han föreståndare för
Armémuseum 1932.

Jakobsstaven, astron., se O r i o n 2.

* Jakob Ulfsson. Litt.: G. Kellerman,
»Jakob Ulvsson... 1470—1497» (1935; akad. avh.).

Jaktarrende. En personlig — ej
servituts-artad — upplåtelse av jakträtt kan ske så,
att brukningsrätten till resp, fastighet
upp-låtes utan förbehåll för jakträtten, som då
följer brukningsrätten. Men jakträtten kan
också upplåtas för sig. Upplåtelsen kallas då
j., åtm. om den sker mot vederlag. Om j.
gälla de allmänna bestämmelserna i
nyttjan-derättslagen kap. 1 (men däremot ej de i
kap. 2 om jordbruksarrende annat än möjl.
analogivis). J. måste sålunda bl. a. intecknas
för att vara skyddat mot tredje man.
Maximitiden för j., som ej sker på arrendatorns
livstid, är i regel 50 år. Kontrahenternas
inbördes rättigheter och skyldigheter bestämmas i
första hand av vad som avtalats. I saknad
av bestämmelser i avtalet torde det få anses
bl. a., att i j. ingår ej blott rätt att fälla,
fånga eller eljest tillägna sig villebråd på det
i upplåtelsen avsedda området utan även
befogenhet att använda detta för
frambring

ande och upprätthållande av en
tillfredsställande villebrådsstam, så långt detta kan ske
utan åsidosättande av andra lika eller bättre
berättigade intressen.

Å andra sidan är arrendatorn skyldig att
vårda jakten, så att ej villebrådsstammen går
tillbaka, att erlägga den ev. betingade
avgiften och enl. jaktlagen § 28 att ersätta skada,
som i samband med utövningen av hans rätt
sker på mark, hägnad eller annan egendom
på området. Från j. äro att skilja mera
tillfälliga tillstånd att jaga. P. v. S.

* Jaktplan ingå i alla nationers
flygstridskrafter. De äro konstruerade för stor
hastighet, med god stigförmåga och
vändbarhet samt utrustade med 2—4 kulsprutor för
eldgivning i flygriktningen. J. uppträda i
förband; den taktiska enheten är i regel
divisionen om 15 flygplan. I sv. flygvapnet
ingå (1936) j. av sv. och eng. konstruktion (typ
»Jaktfalk», »Hawker» och »Bristol»). J. äro
mestadels ensitsiga; tvåsitsiga j. förekomma
dock, ofta kallade strids(flyg)plan. Jfr
Flygplan, suppl. ö-g.

*Jakutsk hade 23,000 inv. 1933. Flyghamn
med regelbunden trafik till Irkutsk.

*Jakutstaten, Jakuternas
autonoma republik, ry. Jakutskaja
avtonom-naja sotsialistitjeskaja sovetskaja respublika,
omfattar numera ^fter områdesregleringar
3,030,900 km2 med 327,600 inv. (1933), därav
81,6 % jakuter, 10,4 % ryssar och 4,5 %
tun-guser.

*Jalander, B. F., avgick som landshövding
1932. Hans »Minnen» utgåvos 1932 av Aino
Ackté-J alander.

Jaloux [$alo’], E d m o n d, fransk
författare (f. 1878), är en utsökt novellist med
fina psykologiska instrument och en även för
främmande stämmor lyhörd kritiker med stor
auktoritet. Bland J :s romaner må nämnas
»Le reste est silence» (1909), »Fumées dans la
campagne» (1918), »La fin d’un beau jour»
(1920) och »O toi que j’eusse aimée!» (1926).
Ett urval litterära krönikor (ur Les
Nouvel-les Littéraires) och företal ha samlats i
»L’esprit des livrés» (1923 ff.) och »Figures
étrangères» (1926). Led. av Franska akad.
(1936). Kj.S-g.

*Jamaica med biländer hade 1,090,269 inv.
1934. Kingston har numera lufttrafiklinjer
till Kuba och U. S. A., Haiti och Colombia.

Ja’mbol, J a’m b o 1 i, stad i dep. Burgas,
s. ö. Bulgarien, vid Tundza och järnvägen
Filippopel—Burgas; 25,125 inv. (1935).
Betydande handel med lantbruksprodukter,
vinodling, ylleindustri; flyghamn.

*James, W. Jfr monogr. av G. Maire (1933).

Jameson [d^éimsn], Margaret Storm,
engelsk författarinna (f. 1897), g. m. G. P.
C h a p m a n; vart master of arts med avh.
»Modern drama in Europé» (1920). Hennes
fjärde roman, »The pitiful wife» (1923;
»Drömmen och verkligheten», 1925), gjorde
henne känd. J. tar gärna motiv från hem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free