Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *3. Johan III (svensk konung) - *2. Johan (hertig av Östergötland) - Johanneberg - *Johanneshov - *Johannisberg - *Johannisborg - *Johannishus - *Johannitorden - Johansen, Anders Cornelius Jakob - Johansen, Charles Knut - Johansen, David Monrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Johan—Johansen, D. M.
854
monogr. av W. Tawaststjerna om J:s finska
krig, bd 2 (1929). Se även Erik, suppl.,
sp. 1239 f., och I. Andersson, »Erik XIV»
<1935). B. H-d.
♦Johan, svenska prinsar. 2. J., hertig av
Östergötland. Jfr litt. om Gustav II Adolf
(art. Gustav, suppl., sp. 521) och W. Tham,
»Axel Oxenstierna» (1935; akad. avh.).
Johanneberg, församling i Göteborg, bildad
1929 genom uppdelning av Vasa församl. J.
omfattar den större, sydliga delen av den
förutvarande församlingen; 185 har, 19,946 inv.
(1936).
♦Johanneshov. Idrottsplatsen är
fortfarande (1936) ofullbordad.
♦Johannisberg. J.—Ljungaverks järnväg
har sedan 1 okt. 1932 endast godstrafik.
♦Johannisborg. Här påbörjades 1933
utgrävningar, varvid grundmurarna till slottet
blottades. Byggnadens grundplan utgöres av
två med ett smalare parti förenade kvadrater,
vardera med tre utskjutande fyrsidiga
tornbyggnader. Detta slott utgjorde, då det
planerade större slottskomplexet aldrig kom
längre än till papperet, huvudbyggnaden inom
den som en reguljär femhörning med
bastioner anlagda fästningen, vilken med
vattengravarna omfattar omkr. 130,000 m2 yta.
S. å. framgrävdes grundmurarna till en
bastionsbyggnad samt frilädes en vallport. 1934
restaurerades porttornet, tak och spira
återställdes efter äldre avbildningar, och
samtidigt rekonstruerades ett omkr. 15 m långt
parti av vallen. Litt.: K. v. Schmalensee, »J.»
(1935). H. An.
♦Johannishus. Tax.-värdet hade 1936
stigit till 4,221,700 kr.
♦Johannitorden. Den svenska grenen av j.,
som består av hedersled., rättsriddare och
riddare, styres utom av kommendatorn av ett
konvent, bestående av 10 på 6 år valda
riddare. Allmänt ordenssammanträde kallas
riddardag. Jämte pensioner lämnar orden
sjukvårdshjälp, och dessa understöd ha
kunnat avsevärt ökas genom stora donationer av
W. v. Hallwyl och D. Bildt. — Nyare litt.:
N. östman, »Bidrag till Johanniterordens
historia i Stockholm 1334—1526» (1932); B.
Hildebrand, »Esbjörn Blåpanna» (i Personhist.
Tidskr. 1934, tr. 1935). B. H-d.
Joha’nsen, Anders Cornelius
Jakob, dansk zoolog (1867—1931), fil. dr 1904
på en avh. om den fossila kvartära
mollusk-faunan i Danmark. Från 1903 var J. anställd
vid Fiskeri- og havundersögelserne ved
Danmark, deras ledare från 1909 och dir. för
Dansk biologisk station från 1926. Han
utgav flera verk om dansk havsfauna, bl. a. om
rödspottan och laxen. P. E-t.
Johansen, Charles Knut,
svensk-amerikansk publicist (f. 1866 18/i i Kalmar),
kom till New York 1870. J. blev i
slutet av 1890-talet medarbetare i tidningen
Nordstjernan i New York och dess ledare
1902. 1897—1909 utgav han även månads-
Johannisborgs porttorn efter restaureringen 1934.
magasinet Walkyrian. J. har varit mycket
verksam för sammanhållningen mellan
svenskarna i New York och är ordf. bl. a. i
Amerikas äldsta svenska förening, Svenska
societeten. Han är en av stiftarna av
svenska sjukhuset i Brooklyn, har varit kassör
i svenska handelskammaren i U. S. A. och
nedlagt ett intresserat arbete för den svenska
sången, bl. a. inom svenska sångarförbundet
i U. S. A. N-th H.
Joha’nsen, David Monrad, norsk
tonsättare och musikskriftställare (f. 1888),
utbildad i piano av K. Nissen, i teori av
Elling och Holter samt vid Berlins
musikhögskola av Humperdinck; verksam i Oslo som
musikpedagog och musikkritiker, sedan 1925
i Aftenposten. J. är en av Norges mer
egenartade nutida tonsättare, vars i allm.
homo-fona stil förenar impressionism med
ålderdomlig norsk folkton. Sin mest betydande
insats har han gjort med sina mestadels till
gammalnorsk och isländsk dikt skrivna
vokala kompositioner, ss. genombrottsverket
»Draumkvæde» för manskör (uppf. i Oslo
1923, i Sthlm 1929), »Voluspå» för blandad
kör, orkester och soli (uppf. i Sthlm 1930),
den vid norska doktorspromotioner uppf.
kantaten »Ignis ardens» (O. Bull), »Sigvat
skald» för en soloröst och orkester,
manskören »Gamle Norig», solosånger, däribland
cykeln »Nordlands trompet» (P. Dass), m. m.
J. har även skrivit en Griegpåverkad
violin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
