Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnston, Mary - Joinville - Joker - *Jolin, J. E. - Joliot, Frédéric och Irene Curie - Jolivet, Alfred - Jollos, Viktor - *Jolly, J. - Jollykroppar - Jolson, Al - *Joly, J. - *Jomsborg - Jonason, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
J ohst—J onason
866
(»The long roll», 1911, och »Cease firing»,
1912) och har väsentligen behandlat
historiska motiv i romantisk ton. Flera av hennes
romaner finnas övers, till sv. R-n B.
*Johst, H. Av J :s senare verk må nämnas
bekännelserna »Ich glaube!» (1928), »So
ge-hen sie hin» (1930), en roman om den tyska
adelns undergång, novellen »Ave Eva» (1931),
romanen »Die Torheit
einer Liebe» (s. å.)
samt skådespelet
»Schlageter» (1932)
— om den tyske
patrioten A. L.
Schlageter, som dödsdömdes
och arkebuserades av
fransmännen i
Ruhr-kriget —, J :s mest
kända verk, vidare
»Thomas Paine» och
»Propheten»
(Luther-drama; båda 1933),
berättelserna »Mutter ohne Tod. Die
Begeg-nung» (s. å.) och »Maske und Gesicht» (1935).
— J. vart 1933 preussiskt statsråd samt ordf,
i tyska diktarakad. och Union der nationalen
Schriftsteller. På offentligt uppdrag har J.
studerat teaterförhållandena i Europa för att
förbereda utvecklingen av Tysklands
folkscener och friluftsteatrar. Han är en av de
ivrigaste kämparna för en nationell
litteratur. Biogr. av C. Hotzel (1933). R-n B.
Joinville [^toäviT], stad i n. ö. delen av
brasilianska staten Santa Catharina, vid Rio
Cachoeira; omkr. 48,000 inv., till stor del av
tysk härkomst. J. grundades 1851 av ett
ko-lonisationssällskap i Hamburg och är nu
statens livligaste handels- och industristad.
Flyghamn.
Joker [eng. uttal d^åu’ko, sv. jå’-], se
Poker.
*Jolin, J. E. Kristianstads museum har
förvärvat ett par av J :s oljemålningar,
modellstudier (1928, 1929), och Nationalmuseum
i Stockholm ytterligare »Damporträtt» (1931).
— Monogr. av R. Hoppe (1934). E. L-k.
Joliot føåliå’], Frédéric, fransk fysiker
(f. 1900). Har sedan 1925 arbetat vid
radiuminstitutet i Paris och blev 1930 fil. dr på en
elektrokemisk undersökning över
radioelementen. J. har tills, m. sin maka, I. C u r i e
(se d. o., suppl.), utfört undersökningar över
den av a-partiklar alstrade
sekundärstrålningen, vilka forskningar ledde till Chadwicks
upptäckt av neutronen; senare arbeten rörde
dennas närmare utforskning liksom även
ultrastrålningen och positronen. 1934
upptäckte makarna J. den artificiella
radioaktiviteten och erhöllo därför 1935 Nobelpriset i
kemi. I senare arbeten ha de funnit och
närmare undersökt nya aktiva ämnen (se
Kärnfysik, suppl.). I. J.-Curie var juni—
sept. 1936 statssekr. för vetenskaplig
forskning i Blums ministär. — Makarna J :s
porträtt återges på vidst. plansch. Sv. B-r.
Jolivet [$ålivä’], Alfred, fransk
litteraturhistoriker (f. 1885), prof, i tyska i Alger
1924, docent i nordiska språk vid Sorbonne
1930 och prof, i ämnet där 1932. Utom smärre
studier över norska och danska författare
har J. publicerat ett större arbete, »Le
théåtre de Strindberg» (1931). Kj. S-g.
JoJlos, Viktor, rysk ärftlighetsforskare
och zoolog (f. 1887 i Odessa). Verkade först
vid Kaiser-Wilhelminstitutet för biologi i
Berlin-Dahlem, var prof, i Kairo 1926—29,
åter anställd vid Kaiser-Wilhelminstitutet
1930—33 och har sedan 1934 varit »gästprof.»
vid University of Wisconsin, Madison. J.»har
utfört talrika arbeten över fortplantning,
variation och ärftlighet hos protozoerna. Han
har infört begreppet »Dauermodifikation»
(kvarstående modifikation; se Ärftlighet,
sp. 1405—06). En viss artförändring kan
ärvas genom flera generationer, men
småningom försvagas, resp, upphör den. Det har ej
varit fråga om en genförändring (se
Ärftlighet, sp. 1407) utan endast om en av
cellplasman buren, ej konstant förändring. Stor
uppmärksamhet och även gensägelse har J. mött
för sina försök över ortogenetiska (i viss
riktning förlöpande) ärftliga förändringar,
mutationer, hos bananflugan. Bland hans
skrifter märkas »Experimentelle Protistenstudien.
I. Untersuchungen über Variabilität und
Vererbung bei Infusorien» (1921), »Studien
zum Evolutionsproblem» (i Biologisches
Cent-ralblatt 1930) och »Weitere Untersuchungen
über die experimentelle Auslösung erblicher
Veränderungen bei Drosophila melanogaster»
(1932). J. R-m.
*Jolly, J., dog 1932.
Jollykroppar, ovala eller klotformiga
kroppar, stundom förekommande i röda
blodkroppar.
Jolson [d^ålsn], Al, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1886 i Ryssland), hette eg.
Asa Yoelsen. J. har i viss mån varit
med om att introducera ljudfilmen. Urspr.
varietésångare, kom han näml, till Warner
Bros, vid ljudfilmens genombrott, och
»Jazzsångaren», som blev hans första filmskapelse,
var också den första ljudfilmen. Han har
sedan inspelat »The singing fool», »Säg det
med sång», »Mammy», »Sonny Boy»,
»Won-der Bar» och »Casino de Paris». R. A-g.
*Joly, J., dog 1933.
*Jomsborg. Se S. Larsen även i Aarböger
for Nordisk Oldkyndighed 1931.
Jonason, David, sportjournalist, pseud.
Mr Jones (f. 1894 18/8). Blev fil. kand. 1916,
s. å. medarb. i Dagens Nyheter och är sedan
1920 chef för tidningens sportredaktion; han
har gjort denna sportavd. till en av de
ledande i Sverige. J. är ordf, i
Sportjournalisternas klubb (Stockholm) sedan dess
bildande 1934 och v. ordf, i Svenska
idrottsjourna-listernas klubb sedan 1919. Han har bl. a.
utgivit »Svensk fotboll» (1917), »Flygfolk» (1918)
och »Vinter-Olympia» (1936). Å. S-n.
XXII. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
