Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets försöksväsen - Jordbruksinventarier - Jordbrukskapital - *Jordbrukskassa - *Jordbrukskredit - Jordbrukskreditkassan - Jordbrukspremiering - Jordbrukstekniska föreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Jordbruksinventarier— Jordbrukstekniska föreningen
874
som utföra försök inom växtodlingen. Så
t. ex. genomföra en del av
Lantbrukshögsko-lans institutioner fältförsök av olika slag,
likaså Statens centrala frökontrollanstalt,
vilken i samband med kontrollen över
sortäkthet har en ganska omfattande
fältförsöksverksamhet. Vidare utför Statens
växt-skyddsanstalt fältförsök med olika
växt-skyddsmedel etc., men framför allt utöva
växt-förädlingsanstalterna, främst Sveriges
utsä-desförening men även W. Weibulls
växtför-ädlingsanstalt, en mycket omfattande
försöksverksamhet, i vilken de pröva och sovra
förädlingsmaterialet. Denna verksamhet
be-drives av utsädesföreningen såväl vid Svalöv
som vid åtta filialer inom olika delar av
landet, av vilka en del ha s. k. f a s t a f ö
r-söksfält inom sina verksamhetsområden.
Slutligen bör även den av J. U. F. bedrivna
försöksverksamheten nämnas.
Även för husdjursförsök är en
liknande organisationsform genomförd. Också
här har resp, avdelning vid Centralanstalten
omorganiserats till en institution eller
anstalt för husdjursförsök vid
Lantbrukshög-skolan, och även för husdjursförsöken finnas
försöksnämnd och försöksråd för beredandet
av försöksplaner etc.
Förutom den sålunda organiserade
statliga försöksverksamheten bedrivas
husdjursförsök även av Institutet för h u
s-d j u r s f ö r ä d 1 i n g (se d. o., suppl.).
Dessutom utgöra den svinstamskontroll och
värp-ningskontroll, som utföras på olika platser i
Sverige, i viss mån en försöksverksamhet.
Beträffande i försöksarbetet använda
metoder etc. se Försöksteknik, suppl. T-n.
Jordbruksinventarier. Om inteckning i j. se
Inteckning i
jordbruksinventarier, suppl.
Jordbrukskapital, se Lantbrukskap
i-t a 1, suppl.
♦Jordbrukskassa skall för att kunna vinna
inträde i och erhålla lån från
central-kassa (se Centralkassor för
jordbrukskredit, även i suppl.) enl. lag 3
juni 1930 godkännas från det allmännas sida,
varvid erfordras, att den är bildad som
ekonomisk förening med begränsad personlig
ansvarighet. J. skall bestå av minst 15 medl.
och får ej omfatta större område, än att medl.
kunna förutsättas känna varandras personliga
och ekonomiska förhållanden. Betr. medl. och
lånerätt har 1936 års riksdag fattat vissa
beslut (gällande fr. o. m. 1 okt. 1936), vilka
innebära, att med vissa undantag endast den,
som äger el. brukar jord, kan bli medlem i j.
samt att vid beräkning av lånerätten även
skogsvärdet får medräknas. Medlems insats
och personliga ansvarighet få icke understiga
5, resp. 50 kr. per andel. Av insatsen skola
minst 2 kr. betalas kontant, resten inom 3 år
efter tecknandet. För utlåning gälla tidigare
bestämmelser. J. har ej rätt att själv
bedriva inlåningsverksamhet från allmänheten,
endast att förmedla sådan för
centralkassorna. — 1936 års riksdagsbeslut innebär för
jordbrukskasserörelsen i dess helhet, att
denna fått i stort sett samma inlåningsrätt som
bankerna samt att den underkastas Bank- och
fondinspektionens kontroll. I samband med
den ökade inlåningsrätten har statsgarantien
för varje centralkassa höjts från 750,000 till
1 mill. kr.
Vid 1935 års slut funnos i Sverige 771 j.
med tills. 73,071 medl. och med 285,315
tecknade andelar. J:s samlade insatskapital,
fonder och vinstmedel uppgingo vid samma tid
till 1,948,600 kr. — De viktigaste
författningarna rörande j. finnas i Sv. Författningssaml.
1930, n:r 317, 318, 336, 1931, n:r 17, 1932,
n:r 166, och 1936, n:r 373—377. Y.
♦Jordbrukskredit. Med hänsyn till de
säkerheter, som ställas, kan j. indelas i fast
kredit, därav primärkredit (50—60 % av
jordbruksfastighetens värde) och
sekundärkredit (övrig fast kredit), samt
driftkredit för jordbrukets förseende med
driftkapital. Enl. en undersökning av Statistiska
centralbyrån uppgick värdet av alla
tillgångar för jordbrukets behov vid 1933 års slut
till 6,5 milliarder kr., varemot svarade
skulder för jordbrukets behov på sammanlagt 2,7
milliarder el. 42 % av tillgångarna. Av
skulderna utgör den övervägande delen lån mot
fastighetsinteckning utan annan säkerhet och
till mindre del av bl. a. dylikt lån med
annan säkerhet samt lån mot
inventarieinteck-ning Den fasta krediten utgöres till stor del
av lån i hypoteksföreningar, sparbanker, från
enskilda och i viss utsträckning affärsbanker
samt från Statens
sekundärlånefond (se d. o., suppl.). Driftkrediten har
tidigare till största delen bestått av borgenslån,
växellån och varukredit. För att få den bättre
ordnad har bl. a. jordbrukskasserörelsen
tillkommit. Staten har under de senare åren i
ökad utsträckning bidragit till
kreditgivning-ens underlättande åt de mest skuldbelastade
(se Ackordslån och S t ö d 1 å n, båda i
suppl.). Ett led i underlättandet av
kreditgiv-ningen för driftbehovet var också den
lagstiftning, som tillkom 1924, avseende att
medge lån mot panträtt i spannmål, samt 1932,
avseende lån mot inteckning i
jordbruksinventarier (se d. o., suppl.). Y.
Jordbrukskreditkassan, Svenska, se
Svenska jordbrukskreditkassan.
Jordbrukspremiering, se Premiering.
Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927
genom omorganisation av Svenska
motokul-turföreningen. J. har till uppgift att verka
för teknisk utveckling och ändamålsenlig
användning av lantbrukets maskinella och
elektriska hjälpmedel. Föreningen
verkställer utredningar och undersökningar ang.
jordbrukets maskiner, redskap och arbetsmetoder
samt bedriver genom publikationer, kurser
och konsulterande verksamhet upplysning om
dessa hjälpmedels lämpliga användning. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
