Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kaisarije - *Kaiser, E. - *Kaiser, G. - *Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft - Kajanus, Birger - *Kajanus, R. - Kajava, Yrjö Henrik - Kakamega - Kakapo - Kakké - Kakothrips robustus - Kaktusfikon - *Kaktusväxter - *Kalahari - Kalait, Kallait - Kalamazoo - Kalanti - Kalata - *Kalckreuth, L. v. - *Kalendarium - *Kalgan - Kalhyttan - Kalibrering - *Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Kaisarije—Kalifornien
906
♦Kaisarije. Den off. namnformen är nu
Kayseri. K. hade 46,491 inv. 1935 och har
numera järnvägsförbindelse med Angöra,
Sivas och Ulukisla (vid Bagdadbanan).
♦Kaiser, E., dog 1934.
♦Kaiser, G., har vidare gett ut bl. a.
romanerna »Es ist genug» (1931) och »Der
Silber-see» (s. å.), skådespelen »Oktobertag» (1928),
»Die Lederköpfe» (s. å.), »Hellseherei» (1929)
och »Mississippi» (1930), lustspelen »Die
Pa-piermühle» (1927) och »Der Präsident» (s. å.),
operatexterna »Der Protagonist» (1926) och
»Der Zar lässt sich photographieren» (1929),
tonsatta av Kurt Weill. — Monogr. i
L. Lewin, »Die Jagd nach dem Erlebnis»
(1926), och H. F. Koenigsgarten, »G. K.»
(1928). R-n B.
♦Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft. Bland nyare
Kaiser-Wilhelminstitut må nämnas:
Kaiser-Wilhelm-Institut für Wasserbau und
Wasser-kraft i München, de meteorologiska
observa-torierna på Sonnblick och på Obir i
Österrike, det meteorologiska institutet i Danzig,
instituten för metallforskning i Berlin och i
Stuttgart samt för järnforskning i Düsseldorf,
för silikatforskning i Berlin-Dahlem, för
läderforskning i Dresden, för växtförädling i
Müncheberg, Hydrobiologische Anstalt i Plön
m. m. Inalles har K. nu 33 institut.
Initiativtagare till K. och dess förste president var
kyrkohistorikern v. Harnack. H. E.
Kajänus, Birger, botanist, genetiker och
växtförädlare (1882—1931), fil. dr i Lund
1913. K. sysslade tidigare främst med
lavforskning, 1907—24 var han anställd vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Mest
bekant av hans förädlingsresultat är
Standardvetet, som länge var Sydsveriges
förnämsta höstvetesort. Fr. o. m. 1925 hade K.
anställning i Egypten som bomullsförädlare.
K. gjorde sig även känd som
populärvetenskaplig förf, med böckerna »Biologiska
skisser» (1911), »Modärnt och ultramodärnt ur
biologiens värld» (1915) och
»Naturvetenskapliga småstycken» (1912). G. N.-L.
♦Kajanus, R., dog 1933. Han var till 1932
ledare för Helsingfors stadsorkester.
Ka’java, Yrjö Henrik, finländsk
ana-tom och antropolog (1884—1929), prof, i
mak-roskopisk anatomi i Helsingfors 1921. Bland
K:s skrifter märkas »Die kurzen Muskeln
und die langen Beugemuskeln der
Säuge-tierhand» (5 dir, 1910—23), »Mitteilungen
über die Körpergrösse des finnischen Mannes»
(1926) och »Die Geschichte der Anatomie in
Finnland» (1928). K. har på fi. utgivit
läroböcker i människo- och husdjursanatomi. Rbg.
Kakamega, guldfält i Keniakolonien,
Östafrika, 42 km n. om Kisumu. Upptäcktes 1931
och är f. n. koloniens mest givande guldfält.
Ka’kapo, se Papegojor, sp. 620.
Kakké, se Beri-beri.
Kaköthrips robu’stus, se färgpl.
Trädgårdens skadedjur 2, bild 14.
Kaktusfikon, se Kaktusväxter, sp. 134.
♦Kaktusväxter. Nyare litt.: F. M. Knuth,
»Den stora kaktusboken» (1931); H.
Ceder-gren, »Kaktusodling för amatören» (1932);
K. B. Klixbüll, »Mitt kaktusfönster» (1934);
G. M. Eklund, »Kaktusboken I—II» (1935—
36); C. Buckeberg och F. M. Knuth, »Kaktus
ABC» (1936).
♦Kalahari. Under senare år ha
rekognosceringar företagits rörande möjligheten att
bygga en järnväg genom K., som skulle sätta
Kap-Kairojärnvägen i förbindelse med
hamnstaden Walvis bay vid Atlanten. Enl. det
förordade alternativet skulle den förena Matatsi
i Sydrhodesia med Gobabis, ö. ändpunkten för
Sy dvästaf rikas järnvägssystem. Längden
anslås till 883 km, och kostnaden beräknas till
2,4 mill. pd st. S. F.
Kalalt, Kallalt, se Turkos.
Kalamazoo [kälomozö’], stad i s. v. Michigan,
U. S. A., 200 km v. om Detroit, vid Kalamazoo
river; 54,786 inv. (1930). Järnvägsknut och
handelscentrum; tillv. av papper, kläder,
maskiner och möbler.
Ka’lanti, se N y k y r k o, suppl.
Kalata [-la-], industristad i
Sverdlovskom-rådet, Sovjetryssland, på Uralbergens ö.
sluttning, 100 km n. v. om Sverdlovsk; 24,300 inv.
(1933). Koppargruvor och -smältverk.
♦Kalckreuth, L. v., dog 1928.
♦Kalendarium. Om svenska
medeltidskalen-darier se Toni Schmid i Scandia 1928, 1931
och 1933 samt i Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1932.
♦Kalgan är numera huvudstad i den 1928
bildade prov. Chagar.
Kalhyttan, se F i 1 i p s t a d, suppl.
Kalibrèring, prövning av huruvida rör
(termometerkapillärer m. m.) ha längs hela
längden likformigt tvärsnitt; utföres genom
mätning av längden hos en och samma
kvicksilverpelare i olika delar av röret. 1
överförd mening bestämning av
korrektionerna för vikterna i en viktsats, motstånden
i en reostat m. m. Sv. B-r.
♦Kalifornien hade 5,677,251 inv. 1930, en
ökning sedan 1920 av 2,250,390 pers, eller
65,5 %, större än någon annan stat i U. S. A.
samma årtionde. 1,073,964 voro utlandsfödda,
därav 41,734 i Sverige, 199,359 i Mexiko och
107,254 i Italien, 97,456 voro japaner, 37,361
kineser, 19,212 indianer och 81,048 negrer.
Den enorma befolkningsökningen
motsvaras av en stark utveckling på alla
näringslivets områden. Endast 26,7 % levde 1931
på landet och i samhällen under 2,000 inv.
11 % voro jordbruksbefolkning. 1935 funnos
150,000 farmer. Värdet av farmproduktionen
var 1933 402 mill. doll. Den konstbevattnade
ytan var 1930 18,450 km2 och större än i
någon stat i U. S. A. K. ger 85 % av U. S. A:s
vinskörd, ungefär 3/4 av äppel- och */4 av
persikeskörden i U. S. A. Viktigaste
sädesslag är korn, ung. av skörden i U. S. A.
Mineralproduktionen värderas till omkr. 300
mill. doll., näst Pennsylvanias och Texas’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
