Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kalmar län - *Kalmartidningen Barometer - *Kalmarunionen - *Kalmuckområdet - Kalniņš, Janis - Kalniņšprocessen - *Kalorimeter - Kalorisering - *Kaluga - *Kalundborg - *Kalvningsfeber - Kamakura - *Kamban, G. - Kamchiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Kalmar län—Kamchiffer
912
Nya läroverksbyggnaden i Kalmar.
♦Kalmar län. Folkmängden utgjorde 1 jan.
1936 231,918 inv. 1936 trafikerades i K. 107
omnibuslinjer med en sammanlagd längd av
2,755 km. S. å. funnos i länet 5,422
automo-biler (därav 102 omnibusar, 3,854 person- och
1,227 lastautomobiler) samt 1,440
motorcyklar. Nybro blev 1932 stad under
landsrätt och Emmaboda 1930 köping. 1931
bildades en ny landskommun, överum. K. är
delat på två landstingsområden, av vilka
det norra omfattar N. och S. Tjusts, Sevede,
Tunaläns och Aspelands härad samt städerna
Västervik och Vimmerby, det södra
återstoden av länet (med Öland). Likaledes är K.
delat på två hushållningssällskapsområden,
av vilka det norra omfattar N. och S. Tjusts,
Sevede och Tunaläns härad samt städerna
Västervik och Vimmerby, det södra
återstoden av länet (med Öland). G. R-ll.
♦Kalmartidningen Barometern. Verkst.
dir. G. Petersson dog 1934.
♦Kalmarunionen. Om kröningsmötet i
Kalmar 1397 och det där tillkomna unionsbrevet
har en livlig vetenskaplig diskussion förts.
Se S. E. Bring, »Bibliografisk handbok till
Sveriges historia» (1934), s. 299 ff. G. C-n.
♦Kalmuckområdet konstituerades 1935 som
autonom sovjetrepublik.
KaTnins [-injJ], J a n i s, lettisk tonsättare
och dirigent (f. 1904), son till tonsättaren
Alfreds K. (f. 1879). Har i sitt hemland
blivit känd bl. a. genom en sång till det
fria Lettland och några på nationaloperan i
Riga uppf. operor, däribland »Hamlet» (1936).
K. är kapellmästare vid nämnda scen och
dirigerade vid dennas balettgästspel på Kungl.
teatern i Stockholm sept. 1935. H. G-t.
KaTninsprocessen [-inj]"-], se Lettland,
historia, suppl.
♦Kalorimeter. En svår felkälla vid
kalorimetriska mätningar är värmeutbytet med
omgivningen. Detta nedsättes väsentligt i
den adiabatiska k., i vilken den
egentliga k. helt ömsintes av men är
värmeisole-rad från ett dubbelväggigt ytterkärl.
Samtidigt med att k:s temp. ändras genom till- el.
bortförande av den värmemängd, som skall
mätas, åstadkommer man på något sätt
samma temperaturändring hos höljet (dennas
värde bestämmes genom förförsök). K. och
hölje ha sålunda under hela försöket lika
temp. — För mätning av gasers
förbrän-ningsvärme finnes Junkers’ gaskalorimeter,
i vilken en gaslåga brinner i en dubbelväggig
kammare, mellan vars väggar vatten
strömmar. Temperaturskillnaden mellan in- och
utströmmande vatten mätes. Denna k. kan
även konstrueras för kontinuerlig automatisk
registrering av förbränningsvärmet. Sv. B-r.
Kaloriséring, se Aluminering, suppl.
♦Kaluga. 1. Guvernementet upplöstes 1929.
♦Kalundborg har numera Danmarks
starkaste rundradiosändarstation.
♦Kalvningsfeber. F ö r 1 o s s n i n gs 1
am-h e t, som är en lämpligare och numera
allmänt vedertagen benämning på k., orsakas
enl. nyare undersökningar av en rubbning i
inre sekretionen, närmast i bisköldkörtlarna,
vilka bl. a. ha till uppgift att reglera blodets
halt av kalcium. Genom att med den
inträdande laktationen blodet berövas betydande
mängder kalk och ny sådan ej nog hastigt
tillföres, uppstår kalciumbrist i blodet
(hypo-calcemi), vilken man numera allmänt anser
vara orsaken till de förlamningssymtom, som
äro dominerande vid sjukdomen.
Behandlingen består numera rätt allmänt i intravenösa
el. subkutana injektioner av kalciumsalt,
vanligast kalciumglukonat. Recidiv uppkomma
emellertid i en del fall efter denna
behandling, varför det är lämpligt att samtidigt
temporärt sätta juvret ur funktion genom
in-pumpning av luft. N. L.
Kamakura [-kora], stad på Hondo, Japan,
17 km s. s. v. om Yokohama; omkr. 10,000 inv.
Bad- och rekreationsort samt vallfartsort med
många tempel och en berömd kolossalstaty av
Buddha (se bild vid d. o.). K. var 1192—1333
såsom shogunens residens Japans huvudstad.
♦Kamban, G., är född 1888 (ej 1889). Han
har mest vistats i Danmark och skrivit på
både isländska och danska. »Hadda Padda»
utkom 1914 (ej 1915) och »Vi mördare» 1920
(ej 1921). K:s verk ha gärna samhällskritisk
tendens, bl. a. mot den konventionella
uppfattningen av förbrytelsen och de förråande
fängelsestraffen. Hans största verk är
»Skål-holt» (1930 ff.), en historisk roman med
1600-talsämne. Den bygger på grundliga studier
och följer jämförelsevis noga det verkliga
händelseförloppet (övers, till sv. 1932). J.H-n.
Kamchiffer, se Chiffer, suppl., sp. 832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
