Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kanslihuset - *Kant, I. - Kanthal - Kantkremla - *Kanton - Kantzow, Hans Gustaf Albert von - Kaolack - Kapacitans - Kapacitetsbatteri - *Kapelludden - Kapholländska - Kapillitium - *Kapital - Kapitalränta - Kapitaltillgångar, I anspråk tagna - Kapitza, Peter (Petr Kapitsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Kant—Kapitza
930
1930 och blev färdigt 1936. Litt.: N. A.
Lind-hult, »Kanslihuset i Stockholm» (i Nordisk
Administrativt Tidsskrift 1930); N. G.
Wol-lin, »Kungl. Maj:ts kanslis ämbetslokaler»
(1934; utgör d. II av »Kungl. Maj:ts kanslis
historia»).
*Kant, I. Ur Kantlitteraturen må
ytterligare anföras: K. Vorländer, »I. K., der Mann
und das Werk» (2 bd, 1924); A. Messer, »I. K:s
Leben und Philosophie» (s. å.); H. Cornelius,
»Kommentar zu K:s Kritik der reinen
Ver-nunft» (1925); A. Messer, »Kommentar zu K:s
etischen und religionsphilosophischen
Haupt-schriften» (1929); K. Marc-Wogau,
»Unter-suchungen zur Raumlehre K:s» (1931); G.
Oxenstierna, »Psykologiska och logiska
moment i K:s förnuftskritik» (1934); A. D.
Lindsay, »K.» (s. å.); R. Kayser, »K.» (s. å.).
G. O-a.
Kanthal [-täT], elektriskt
motståndsmate-rial, avsett för höga temp., t. ex. i elektriska
motståndsugnar. K. består av järn (minst
60 %), legerat huvudsaki. med krom,
aluminium och kobolt, och har ferritisk struktur,
som ej ändras genom värmebehandling. Den
är vidare beständig mot oxidation och
angri-pes, i motsats till nickelhaltiga material, föga
av svavelhaltiga gaser. Smpt omkr. 1,660° C.
Om k:s elektriska egenskaper se
Elektriska motståndsmaterial, suppl. K.
har uppfunnits av H. G. A. von Kantzow (se
d. o., suppl.). E. Hlr.
Kantkremla, se färgpl. Svampar 7,
suppl., bild 66.
*Kanton hade 1931 enl. kinesiska
tullverkets uppgifter 861,024 inv., oberäknat
befolkningen på floden. Järnvägen till Han-kou
blev färdig 1936. K. har nu
lufttrafikförbindelse med Shanghai, Han-kou m. fl. platser.
Kantzow, Hans Gustaf Albert von,
ingenjör (f. 1887 9/6). Blev bergsingenjör i
Stockholm 1911, var 1914—18 chefsingenjör
för hyttor, martinverk m. m. vid Degerfors
järnverk, blev 1918 disponent vid
Bultfabriks-a.-b., Hallstahammar, och är sedan 1928
verkst. dir. för detta bolag, sedan 1931 även
för a.-b. Kanthal. K. har uppfunnit
stållegeringar, lämpade för elektriska
motståndsmaterial vid höga temp. (se Kanthal,
ovan). E. Hlr.
Kaolack, stad i Sénégal, Franska
Västafrika, vid den segelbara kustfloden Saloum;
15,645 inv. (1934). Viktig handelsplats och
en av de förnämsta exporthamnarna för
jordnötter. Bibana till järnvägen
Dakar—Kou-likoro.
Kapacita’ns, förhållandet mellan ström och
spänning hos en kondensator (se d. o., även
i suppl.), som är ansluten till en
växelspänning av viss frekvens. Om C betecknar
kon-densatorns kapacitet (i farad) och co är
vinkelfrekvensen (i radianer per sek.), är k. =
wC, uttryckt i utgör ett spe-
cialfall av susceptans (se d. o., suppl.). F. D-n.
Kanslihuset i Stockholm. Fotografi 1936.
Kapacitetsbatteri, se E 1 e k t r i s k
ackumulator, suppl.
*Kapelludden. Fyren, anlagd 1872, har en
ljusstyrka av 72,000 Hefnerljus.
Kapholländska, se Afrikaans, suppl.
Kapilli’tium, se Gaster o myceter.
*Kapital, se även Lantbrukskapital,
suppl.
Kapitalränta, den avkastning i penningar,
vilken det i produktionen insatta
realkapita-let lämnar, efter det att en mot dettas
förslitning svarande summa frånräknats (se
Ränta). Ofta betecknas med k. även
låneräntan, som är intimt förbunden med den
egentliga el. naturliga k.; låneränta kan en
kredittagare betala endast i förhållande till
k. på det i realkapital omplacerade lånet.
K. är m. a. o. låneräntans ursprung. O. B-g.
Kapitaltillgångar, I anspråk tagna,
en av de sex huvudavd. på den svenska
riks-statens inkomstsida. K. hänföra sig till dels
reservationer på anslag för verkliga utgifter
och för kapitalökning, dels i anspråk tagna
tillgångar från statens produktiva fonder.
1928 års riksdag beslöt, att
reservationsanslag i regel må disponeras endast t. o. m.
andra budgetåret efter det, på vars riksstat
anslaget senast uppförts. Vederbörande
myndigheter måste varje år i enlighet därmed
ingå till Finansdep. med utredning ang. den
behållning, som vid löpande budgetårs
utgång kan beräknas kvarstå på resp,
reservationsanslag, uppförda i staten för två år
tillbaka. Stora belopp brukar detta icke bli, och
på samma sätt är det i fråga om
reservationer på anslag för kapitalökning. Däremot
kunna rätt betydande tillgångar tas i
anspråk från statens produktiva fonder, så för
budgetåret 1935/36 omkr. 8 mill. kr. J. R. N.
Ka’pitza, Peter, ry. Petr Kapitsa,
rysk fysiker (f. 1894). K., som är en mycket
XXTT. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
