Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karitz, Anders - Karkkila - 2. Karl Knutsson (svensk konung) - 3. Karl IX (svensk konung) - 4. Karl X Gustav (svensk konung) - 5. Karl XI (svensk konung) - 6. Karl XII (svensk konung) - 7. Karl XIII (svensk konung) - 8. Karl XIV Johan (svensk-norsk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Karkkila—Karl
934
»Nordischer Spinozismus» (i Chronicon
Spino-zanum, 4,1927), »Om filosofiens uppgift» (1929),
»Philosophie und Specialforschung» (1932) och
»Tillvarons motsatsspel» (s. å.). Han har
påvisat Spinozas och Leibniz’ inflytande på
Tho-rild. K. har betonat dels den för den
filosofiska tanken fruktbara förbindelsen mellan
filosofien och specialvetenskapen, dels
filosofiens dubbla uppgift att vara både en
vetenskap och en mytisk-metafysisk
världs-åskådningslära. J. L-t.
Ka’rkkila, köping i Nylands län, Finland,
utbruten 1932 från Pyhäjärvi socken till egen
kommun; 21 km2, omkr. 2,500 inv. (1935).
Samhället har uppvuxit kring byn K. och
Högfors bruk (se H ö g f o r s 3). O. Brn.
Karl, svenska och svensk-norska konungar.
2. K. K n u t s s o n. Nyare litt.: Kj.
Kum-lien, »K:s politiska verksamhet 1434—1448»
(1933); E. Lönnroth, »Sverige och
Kalmarunionen 1397—1457» (1934); G. A.
Lögd-berg, »De nordiska konungarna och Tyska
orden 1441—1457» (1935; alla tre akad. avh.).
Jfr Karlskrönikan, suppl. G. C-n.
3. K. IX. Nyare forskning har starkt
betonat vissa sidor av K:s personlighet:
självhärskarens syn och later hos den
furstlige folkledaren, den revolutionära arten
av de medel han använde mot sina
motståndares hävdande av en författningsenlig
rättsståndpunkt samt K:s ofta bittra
människoförakt, mättat av teologisk spekulation
och närt av personlig erfarenhet. Se härom
bl. a. N. Ahnlund, »Ståndsriksdagens
utda-ning 1592—1672» (»Sveriges riksdag», III,
1933). — Av annan litt. rörande K. märkas
bl. a.: E. Heckscher, »Sveriges ekonomiska
historia», I: 1 (1935); D. Toijer, »Sverige och
Sigismund 1598—1600» (1930; akad. avh.); H.
Sommarström, »Finland under striderna
mellan Sigismund och hertig Karl», 1 (1935;
akad. avh.); E. Anthoni, »Till avvecklingen
av konflikten mellan hertig Karl och
Finland», 1 (s. å.). N. A.
4. K. X Gustav. Litt.: C. Weibull,
»Drottning Christina» (1931); N. Ahnlund,
»Ståndsriksdagens utdaning» (»Sveriges
riksdag», 1: 3, 1933); uppsatser i Scandia 1929
(av L. Weibull) och 1933 (av P. Sörensson)
samt i Karol. Förb:s Årsbok 1932—33 (tr.
1933; av S. Bonnesen); jfr även litt. rörande
K. XI nedan. B. H-d.
5. K. XI. Litt.: S. Grauers, »Riksdagen
under karolinska tiden» (»Sveriges riksdag»,
1: 4, 1932); B. Fahlborg, »Sveriges yttre
politik 1660—1664» (s. å.; akad. avh.) och i
Hist. Tidskr. 1935; H. Bohrn, »Sverige,
Danmark och Frankrike 1672—1674» (1933; akad.
avh.); G. Landberg, »Johan Gyllenstiernas
nordiska förbundspolitik» (1935; i Uppsala
Univ:s Årsskr.); H. Pleijel i »Svenska
kyrkans historia», V (s. å.); J. Vasar, »Die grosse
livländische Güterreduktion» (1930—31) och
i Svio-Estonica 1934; A. Munthe,
»Likvida-tionskommissionen» (i Medd. från Svenska
Riksarkivet 1931, tr. 1932) och i »Kungl.
Maj :ts kanslis historia», 1 (1935), och »Den
svenska utrikesförvaltningens historia» (s. å.);
E. Heckscher, »Sveriges ekonomiska historia»,
1: 2 (1936). A. Mthe.
6. K. XII. Nyare forskningar, särskilt
rörande den sista kritiska perioden av K:s
regering, utrikespolitiken under denna tid samt
de närmare omständigheterna vid K:s död, ha
på enstaka punkter nyanserat bilden av hans
personlighet. Man har härunder erhållit ett
skärpt intryck av det ofta förvirrande
dubbelspel, som drevs såväl mellan Sverige och
flera av dess fiender som mellan de starkt
rivaliserande kretsarna i K:s omgivning, där
särskilt de hessiska och holstein-gottorpska
intressena tävlade om inflytandet, ej minst
med hänsyn till den alltmer brännande
tron-följdsfrågan. De politiska förhållandena 1715
—18 ha dock visat sig vida mer komplicerade,
än man förr trott, och K:s roll måste skarpare
accentueras. De ingående topografiska och
ballistiska undersökningar, som från både
svenskt och norskt håll företagits i syfte att
klarlägga händelserna 30 nov. 1718, synas
visa, att K. knappast kan ha fallit för ett
närskott. Därmed torde den egentliga
grunden för teorien om lönnmord vara undanryckt.
Litt.: Danska generalstaben (A. P. Tuxen,
K. C. Rockstroh), »Bidrag til den store
nordiske krigs historie» (1899—1934); arbeten av
K. J. Hartman (se d. o., suppl.); P. Sörensson,
»Kejsaren, Sverige och de nordiska allierade
1715—19» (i Karol. Förb:s Årsbok 1926—29);
C. v. Rosen, »Bidrag till kännedomen om de
händelser, som närmast föregingo svenska
stormaktsväldets fall» (2 bd, 1936); H.
Bru-lin, »Den europeiska jämviktens brytningstid
1688—1721» (i Norstedts »Världshistoria», d.
9, 1933); L. Weibull, »Karl XII:s död» (i
Scandia 1929); F. Backer, »Karl XII’s
döds-sted» (i Karol. Förb:s Årsbok 1936); F. G.
Bengtsson, »K. XII:s levnad. Till uttåget ur
Sachsen» (1935; jfr dock rec. i Personhist.
Tidskr. s. å. och Hist. Tidskr. 1936); O.
Haintz, »König Karl XII», I (1936). Se även
S. Grauers’ och E. Heckschers arbeten ovan
(under K. XI). Grs.
7. K. XIII. Litt.: W. Keilhau, »Det
norske folks liv og historie», bd 8 (1929); L.
Tingsten, »Huvuddragen av Sveriges yttre
politik och inre styrelse 1814—1818» (1931).
—• Se även litt. rörande K. XIV Johan nedan.
8. K. XIV Johan avled 8 mars (ej
maj) 1844. En synnerligen rik litt. rörande
K. och hans tid har de senare åren sett dagen,
varav bl. a. må anföras: W. Keilhau, »Det
norske folks liv og historie», bd 8—9 (1929
—31); D. P. Barton, »Bernadottes
underbara levnad» (1929); C. F. Palmstierna,
»Sverige, Ryssland och England 1833—
1855» (1932; akad. avh.); G. Heckscher,
»Konung och statsråd i 1809 års
författning» (1933; akad. avh.); S. Andgren,
»Konung och ständer 1809—1812» (s. å.; akad. avh.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
