Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Karlskoga (socken) - Karlskoga Tidning - *Karlskrona - *Karlskrona-Tidningen - *Karlskrönikan - *Karlsohn, A. M. - Karlson, Gustaf Henning - Karlson, Paul - Karlsson, Karl Gustaf - *Karlsson, K. H. - *Karlstad (landskommun och församling) - *Karlstad (stad) - *Karlstads härad - *Karlstads stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Karlskoga Tidning—Karlstads stift
940
bildades 1930 till statlig samrealskola.
Minnesskrift av L. Dalgren m. fl. 1936.
Karlskoga Tidning, tidning i Karlskoga,
gr. som veckotidning 1883, utges fr. o. m.
1935 6 ggr i veckan. Avläggare är Degerfors
Tidning (gr. 1925; utges sedan dec. 1934 6
ggr i veckan). Red. är sedan 1935 Erik
Gustafsson (f. 1901). Tidningarnas politiska
hållning är neutral.
♦Karlskrona har efter inkorporering 1934
av vissa områden av Augerums socken (bl. a.
Långö municipalsamhälle) en landareal av
1,102 har; 28,434 inv. (1936). Hamnen, som
delvis ombyggts, har numera utmed en
kajlängd av 290 m ett djup av 6,5—7,25
m. Karlskrona-Tidningen har nedlagts.
Däremot utkommer sedan 1936 en
Karlskro-nauppl. av Blekinge Dagblad (6 n:r i
veckan). Läroverket är ombildat till
samläro-verk och högre flickskolan till kommunal
flickskola. En staty av amiralgeneralen greve
Hans Wachtmeister (av H. C. Carlman)
avtäcktes på Kungsbron 1930.
Byggnadsverksamheten är numera livlig. K. har en privat
rundradiostation samt sjöflygplats för
flygvapnet. — Litt.: J. Bromé, »K. stads historia»
(3 dir, 1930—34); W. Anderson, »K. gator och
byggnader» (1930); G. Clemensson i Scandia
1931; S.-ö. Swahn, »Gamla Karlskronagårdar»
(1933), »Adel, präster, borgare» (1934) och
»Amiraler och andra» (1935); A. Lundström
i Sv. Geogr. Ärsbok 1934. E. D-ng.
Enl. 1936 års försvarsordning komma
skeppsgossekåren samt det till förutvarande
Karlskrona grenadjärreg:tes kaserner
förlagda detachemanget ur Kronobergs reg:te
liksom kustingenjörkompaniet att indragas.
Krigsbesättningen ur armén kommer därefter
att utgöras av landstormsförband. C. A. E.
♦Karlskrona-Tidningen upphörde med jan.
1935.
♦Karlskrönikan. E. Neuman har i
Samlaren 1931 och 1934 (jfr även hans arbete
»Dateringen av den s. k. Karlskrönikans olika
partier och antalet författare», 1934) visat,
att K:s bevarade originalhandskrift
innesluter fragment av äldre kröniketexter,
nedskrivna i slutet av 1430-talet och i början av
1440-talet. Uppfattningen, att K. är ett till
sitt ursprung enhetligt verk, kan sålunda ej
vidhållas. G. C-n.
♦Karlsohn, A. M., dog 1935.
Karlson, Gustaf Henning,
kommunalman (f. 1880 «/5). Blev fil. kand, i Uppsala
1904 och tog examen till rättegångsverken
1906. K. blev aktuarie i Stockholms stads
statistiska kontor 1909 och redigerade
Stockholms Kommunalkalender 1909—17, blev
andre sekr. i Svenska stadsförbundet 1918, sekr.
1920 och är dess dir. och red. för dess tidskr.
sedan 1927. Han har även innehaft
kommunala uppdrag i Stockholm och anlitats som
sakkunnig vid officiella utredningar i frågor
inom kommunalförvaltningen. S. H-e.
Karlson, Paul, tysk fysiker av svensk
härstamning (f. 1910). Har bl. a. studerat hos
Planck, von Laue och Schrödinger och blev
fil. dr 1933. K. har med stor framgång
uppträtt som populärvetenskaplig författare och
bl. a. utgivit »Segler durch Wind und
Wol-ken» (1933) och »Du und die Natur» (1934).
Karlsson, Karl Gustaf, ingenjör,
högskollärare (f. 1884 18/4). Utexaminerades från
Chalmers tekn. läroanstalt 1904 och studerade
därefter vid Polytechnikum i Zürich till 1906.
K. var 1908—12 ångtekniker vid a.-b.
Ljungströms ångturbin, 1912—14
experimentingenjör vid Svenska a.-b. Gasaccumulator, 1914—
18 ångtekniker vid a.-b. De Lavals ångturbin,
där han, efter att ha varit konstruktör vid
a.-b. Enoch Thulins aeroplanfabrik, åter
inträdde 1920 och 1926 blev avd.-chef. Sedan
1934 är han prof, i maskinlära vid Chalmers
tekn. institut. Han var medred. vid
utgivandet av J. E. Cederbloms efterlämnade papper
(1920) och har utgivit »Maskinelement» (i De
Tekniska Vetenskaperna 1923). E. Hlr.
♦Karlsson, K. H. K:s medeltidssamlingar
äro från 1932 uppdelade så, att på
riddarhu-set förvaras den del, som rör senare
introducerade och några andra, mest högfrälse
släkter, medan övriga delar äro deponerade i
Riksarkivet. Jfr även B. Hildebrand i
Per-sonhist. Tidskr. 1930 och 1934. B. H-d.
♦Karlstad, landskommun och församling,
inkorporerades (utom en mindre del, som
överfördes till Hammarö) 1 jan. 1934 med
staden K.
♦Karlstad, stad, har efter inkorporeringen
1934 av större delen av K:s landskommun
och delar av Grava socken en landareal av
7,469 har. Antalet bebyggda tomter har ökats
till 2,219 (1936), därav 977 inom
stadsplane-området, tax.-värdet å fast egendom s. å. till
84,959,000 kr., därav å jordbruksfastighet
2,614,000 kr., statsegendom 5,385,000 kr. och
stadsegendom 6,950,000 kr. Tillgångarna vid
årsskiftet 1934/35 utgjorde 19,893.278 kr.,
skulderna 14,744,059 kr. Folkmängden hade
1935/36 stigit till 26,535 inv. De förnämsta
förstadsområdena utmed ö. älvarmen heta
numera Smedstad och Norrstrand. I gamla
gymnasiet har även stiftsbiblioteket inrymts.
Industrien har avsevärt ökats och räknade 1935
294 arbetsställen med tills. 3,850 arb. Den
omfattar numera även betydande trikå- och
konfektionsfabriker. På platsen för
Herrhagens ångsåg ligger nu K:s dissousgas a.-b:s
(gr. 1929) fabrik. Värmlands Läns Tidning
har upphört; Värmlands Folkblad utkommer
nu 6 ggr i veckan. I K. finnes statlig
rundradiostation. K. landsförsaml. uppgick 1934
i stadsförsamlingen. — Nyare litt.: C. E.
Nygren, »K:s stads historia», d. 1, 1584—1719
(1934). K. E. V. L.
♦Karlstads härad. Om inkorporeringar se
Karlstad, stad, ovan.
♦Karlstads stift. Pastoraten äro nu 76 och
landsförsamlingarna 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
