Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Karta - *Kartago - *Kartell - *Kartografiska sällskapet - *Kartum - *Kartusianorden - Kartvinkelmätare - Karvinná - Karyogami - Karyologi - *Kasern - *Kask - Kaskadkoppling - *Kasper - Kassaaffärer - Kassafonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Kartago—Kassafonden
946
Den nya ekonomiska k. upprättas med stöd
av fotokartan. En kopia av denna
framstäl-les i rödbrun färgton på en med fotografiskt
papper överklädd aluminiumplåt. Härpå
införas fastigheternas gränser och beteckningar.
Gränserna inläggas efter fotobildens detaljer
med stöd av lantmäterikartor, förminskade
till skalan 1 : 10,000. Vid fältarbetet
kontrolleras gränsernas läge, och efter k:s fotobild
inläggas de detaljer, som skola återges pä
den ekonomiska k. Inmätning av
kartdetaljer fordras i allm. numera icke. Efter
fältarbetet kompletteras svartritningen och
inklistras namn. Genom fotografering av
konceptkartan med filter kan tryckplåten till
svarttrycket direkt framställas i fotolito. Den i
grå ton på k. återgivna fotobilden framställes
i autolito (rastertryck) från
fotokonceptkar-tan av samma blad. Odlad jord (åker och
trädgård) tryckes i brungul färg, med
särskild färgtrycksplåt. Till k. utgivas
beskrivningar sockenvis. (Se vidare uppsats av V.
Hernlund i Globen 1935.) Ekonomiska k. av
denna typ (sammanföring av fotokarta och
schematiserad k.) ha hittills endast utförts i
Sverige. Jfr Rikets allmänna
kartverk, även i suppl. V. H-d.
Många andra nya karttyper ha tillkommit,
särskilt statistisk-geografiska. I Sverige ha
de nått en mångsidig utformning; se t. ex.
Sveriges industriförbunds publikationer
»Sveriges industri» (1935) och Svensk
Industrikalender 1935 ff. samt O. G. Jonassons (se d. o.,
suppl.) kartor över varutrafiken.
Skolkar-torna ha även, främst genom A. Söderlund,
anpassats efter den moderna geografiens krav.
Om automobilkartor se d. o., suppl. För
flygtrafiken ha tillkommit ledkartor och kartor
över flygplatser.
Nyare kartlitt.: Kartografiska sällskapet
utgav 1932 ett tillägg till »Sveriges
kartläggning». I Svensk Geografisk Årsbok ingå
årl. förteckningar över nyutgivna k. samt
kartografiska avh. och skrifter.
Kartografiens historia: »Svenska lantmäteriet 1628—
1928» (1928); H. Richter, »Skånes karta från
mitten av 1500-talet till omkring 1700» (1929;
akad. avh.); Imago Mundi. Jahrbuch der
Alten Kartographie, I, 1936. G. R-ll.
*Kartago. Ny litt.: C. G. Lapeyre,
»Car-thage, Un demi-siècle de travaux
archéologi-ques, 1’æuvre de R. P. Delattre» (2 bd, 1933)
och »Carthage» (1930).
*Kartell. 1. Om kartellbeteckning vid val
till A. K. se Riksdagsmannaval, sp. 839.
*Kartografiska sällskapet, se även
Geografiska sällskap, suppl.
*Kartum hade 49,741 inv. 1935 och tills,
m. Norra K. och Omdurman 178.626 inv.
Flyghamn på linjen London—Kapstaden.
*Kartusianorden. Jfr I. Collijn,
»Kartu-sianerklostret Mariefred» (i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen 1935).
Kartvinkelmätare, graderad skiva av
genomskinligt material, med vilken vinklar
kunna uppmätas på kartor. K. begagnas vid
orienteringstävlingar, vid artillerieldledning,
vid ritning av kartskisser o. s. v. R. Å.
Ka’rvinnå [-nä], po. Karwina, ty.
Kar-win, stad i Tjeckoslovakiska Schlesien, 14 km
ö. om Moravskä Ostrava; 22,230 inv. (1930).
En av centralpunkterna i
Ostrava-Karvinnä-bäckenet med stenkolsgruvor och koksverk.
Karyogaml, se Fortplantning, suppl.
Karyologl, se Cytologi, suppl., sp. 910.
*Kasern. Ärenden rörande nybyggnad och
underhåll m. m. av k. vid armén komma enl.
1936 års härordning att handläggas av
forti-fikationsstyrelsen, som ingår i
Arméförvaltningen. För byggnadsförvaltningen vid
marinen och flygvapnet finnas särskilda organ
inom marin- och flygförvaltningarna. O. E. S.
*Kask. 1. K. avskaffades vid
fortifikationen 1931 (se U n i f o r m). Vid
fotgardes-reg:tena ingår k. icke längre i
paraduniformen men bäres vid vakttjänst och
parade-ringar, då överkommendanten så anbefaller.
C. A. E.
Kaskadkoppling, kopplingssystem för
elektriska maskiner; består vanl. däri, att en
asynkronmotors sekundärlindning kopplas till en
annan maskin. K. förekommer bl. a. i
kaskadomformaren, en
enankaromforma-re, mekaniskt hopkopplad med en
asynkronmotor; omformarens fältlindning är kopplad
till asynkronmotorns sekundärlindning.
E. Hlr.
*Kasper, skämttidning, utkom med 12 n:r
1929 och 1930; sedan ha blott enstaka n:r
utgivits.
Kassaaffärer, enl. fondbörsspråket affärer,
där leverans och likvid ske kort efter
avslutet. Tiden härför växlar dock mycket på olika
börser. I Stockholm sker uppgörelse på 2:a
söckendagen efter avslutet, med en extra
re-spitdag för säljaren (se Fondbörs, suppl.),
i Amsterdam på 4:e börsdagen efter avslutet,
i Zürich tidigast påföljande börsdag och
senast på 5 :e börsdagen efter avslutet, i Paris
före 13:e börsdagen efter avslutet, i Berlin
»pr morgen» eller »pr einige Tage» (fr. o. m.
3:e börsdagen rätt för parterna att fordra
uppfyllelse), i New York »cash» (samma dag),
»regular way» (nästa dag), »at 3 days» (efter
3 dagar) eller »at buyers or sellers option»
(efter parternas val, fr. o. m. 4:e t. o. m. 60 :e
dagen). I London göras de flesta
fondbörsaffärer per termin för reglering per närmaste
avräkningsdag, »account day».
Uppfyllelseorten är vid fondbörsernas k.
utan betydelse för priset. På större
fondbörser sker uppgörelse av k. ofta genom
clea-ringinrättning. Är denna kombinerad med
värdepappersdepå, kan, om parterna ha
värdepapper av omhandlat slag i depån,
uppgörelsen ske genom enkel bokföringsåtgärd. På
de nordiska börserna finnas ej dessa
anordningar. K. B-e.
Kassafonden, se Statsverkets
kassa f o n d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
