Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaufmann, Fritz - *Kaufmann, W. - Kaukopää - Kaulmograolja (Chaulmograolja) - Kaus, Gina - Kaus, Otto - *Kausalitet (naturvetenskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Kaufmann—Kausalitet
952
Utsikt över Katrineholm. Flygfotografi (11 2880) av Aero materiel a.-D.
Kåu’fmann, Fritz, tysk neurolog och
mi-litärläkare (f. 1875). »K:s metod» vid
behandling av krigsneuroser (se d. o., suppl.)
bestod i användande av elektriska retningar
och plötsliga kommandorop. Liknande
förfaringssätt har använts vid hysteri
(»över-rumplingsmetoden»). U. v. E.
*Kaufmann, W., avgick som prof. 1935.
Kåu’kopää [-pä], sulfatcellulosafabrik i
Viborgs län, Finland, vid Saimen, nära
Vuoksen-flodens utlopp ur denna, uppf. 1935, tillhör
Enso-Gutzeitkoncernen, formellt a.-b.
Torna-tor (se G u t z e i t & c o. och Tornator
O. Y.). Ärstillv. omkr. 80,000 ton.
Kaulmögraolja [kål-] (Chaulmograolja)
erhålles ur fröna från üydnocarpus och
innehåller bl. a. kaulmograsyra, vars natriumsalt
och pfvlester användas mot spetälska.
Kåus, Gina, österrikisk författarinna (f.
1894), g. m. O. K.; har gjort sig känd genom
livfulla romaner som »Der Aufstieg» (1920),
»Die Überfahrt» (1931; »Atlantresan», 1932),
»Morgen um neun» (1932; »På slaget nio»,
1933) samt »Katharina die Grosse» (1935). Hon
har även skrivit lustspel och dramer. R-n B.
Kåus, Otto, österrikisk författare (f.
1891), har skrivit »Der Fall Gogol» (1912),
»Dnstojewskij» (1916), »Strindberg» (1918),
»Dostojewskij und sein Schicksal» (1923)
m. fl. arbeten, i vilka han med Freud-Adlersk
psykoanalys tolkar författarkaraktärer och
verk m. m. R-n B.
*Kausalitet. Inom naturvetenskapen och
särskilt fysiken har en fullständigt sträng k.
sedan länge betraktats som en omistlig och
orubblig grundval. Atomteoriens framsteg
under de senaste årtiondena och särskilt
Hei-senbergs osäkerhetsrelation (se
Vågmekanik, sp. 817) ha givit anledning till en
omprövning härav (Bohr, Heisenberg, Jordan,
Schrödinger m. fl.). Meningsskiljaktigheter
råda huruvida man principiellt kan anta
giltigheten av sträng k. el. ej. Det är
uppenbarligen av praktiska skäl omöjligt att
experimentellt avgöra frågan, men bortsett
därifrån är detta (om osäkerhetsrelationen är
riktig) principiellt omöjligt. En
experimentell prövning av kausallagen måste
näml, utföras så, att man exakt iakttar
ett isolerat systems tillstånd i ett visst
ögonblick, därur med kännedom om naturlagarna
beräknar dess tillstånd i ett visst senare
ögonblick och så väntar och ser om
förutsägelsen slår in. Som ex. kunna nämnas de
visserligen ej med exakt men dock hög
noggrannhet utförda astronomiska
beräkningarna rörande planeternas rörelser, förmörkelser
m. m. Om man nu principiellt saknar
möjlighet till exakta iakttagelser, förlorar man
även möjligheten till exakta förutsägelser.
Enl. många fysikers mening saknar därför
frågan om k., som ej kan bli föremål för
naturvetenskaplig prövning, all mening för
naturvetenskapen; denna nar därför varken att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
