Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keilhau, Wollert Otto Konow - *Keiller, släkt - *Keith, sir A. - Keith, Arthur Berriedale - *Kejsare - *Kejsar Nikolaus II:s land - *Kejsarsnitt - Keller, Adolf - Keller, Boris Aleksandrovitj - *Keller, G. - *Keller, H. A. - *Keller, J. - *Keller, P. - Keller, Wolfgang - *Kellermann, B. - *Kellgren, J. H. - Kellner, Leon - *Kellogg, F. B. - Kelsen, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Keilhau, W. O. K.—Kelsen
958
Keilhau [ke’jl-], W o 11 e r t Otto
Kono w, norsk biblioteksman och encyklopedist
(f. 1894). K. blev stortingsbibliotekarie 1925
och var huvudred, för konservationslexikonet
»Kringla Heimsins» 1931—33. Han
medarbetar i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. J. Schr.
♦Keiller, släkt. D. C. K. dog 1935 21/g.
♦Keith, sir A., har vidare utgivit »New
discoveries relating to the antiquity of man»
(1931), »Ethnos; or, the problem of race»
(s. å.), »The construction of man’s family tree»
(1934) och »Darwinism and its critics» (1935).
Keith [kip], Arthur Berriedale,
engelsk indolog (f. 1879), inträdde efter studier
i Edinburgh i kolonialförvaltningen och blev
1914 prof, i sanskrit och jämförande
indo-europeisk språkforskning i Edinburgh.
Grundligt förtrogen med den indiska
kolonialpolitiken, som han behandlat i en mängd
skrifter, är K. därjämte en av samtidens främsta
kännare av indisk religion och filosofi. Skr.
bl. a.: »Indian mythology» (1917), »Rig-Veda
Brahmanas translated» (1921), »The Karma
Mimärpsä» (s. å.), »Indian logic and atomism»
(s. å.), »Buddhist philosophy» (1923) och »The
religion and philosophy of the Veda and
Upa-nishads» (2 vol., 1925). H. S. N.
♦Kejsare. 1934 kröntes Pu-yi (se d. o.) till
kejsare i Manchoutikuo, 1936 utropades
konung Viktor Emanuel av Italien till kejsare
av Etiopien (Abessinien).
♦Kejsar Nikolaus II :s land kallas nu off.
Nordlandet (se d. o., suppl.).
♦Kejsarsnitt. Även på husdjur, särskilt
hund och gris, utföres ofta k.
Ke’ller, Adolf, schweizisk ekumen (f.
1872), blev pastor vid Peterskyrkan i Zürich
1909, generalsekr. vid Internationella sociala
institutet i Genève 1927 och leder sedan 1933
den dit centraliserade kyrkliga hjälpaktionen.
Med sitt starka sociala intresse blev K. en
hängiven ekumen. Han var några år huvudred, för
den nu nedlagda tidskr. Stockholm. H. W-rk.
Keller [ke’-], Bo ris Aleksand ro vi t j,
rysk botanist (f. 1874). Var prof, vid
institutet för lantbruks- och skogsvetenskap i
Ka-san 1898—1912, vid lantbrukshögskolan i
Voronezj 1913—31 samt är sedan 1931 dir.
för ryska vet.-akad:s botaniska institut och
trädgård och Dokutsjajevinstitutet för
marklära i Leningrad. K., som företagit
vidsträckta resor särskilt inom stäpp- och
ökenområdena i Ryssland och Asien t. o. m. Altai,
åtnjuter internationellt rykte för sina
forskningar inom xero- och halofyternas ekologi
och fysiologi. Han har även inlagt stora
förtjänster om studiet av lantbruksväxter inom
Sovjetunionen. C. S-g.
♦Keller, G. Ny litt.: A. Lewak, »G. K. und
der polnische Freiheitskampf» (1927); E. Neis,
»Romantik und Realismus in G. K:s
Prosa-werken» (1930); T. Roffler, »G. K.» (1931);
E. Howald, »G. K.» (1933); Ch. C. Zippermann,
»G. K. — Bibliographie. 1844—1934» (1935).
♦Keller, H. A., har vidare utgivit bl. a.
»My religion» (1927; sv. övers. 1929) och
»Midstream — My later life» (1929).
♦Keller, J., dog 1930. Hans broder C h r.
K. dog 1934.
♦Keller, P., dog 1932. Han skrev vidare
bl. a. »Dorfjunge» (1925), »Ulrichshof» (1929)
och »Drei Brüder suchen das Glück» (1930).
På sv. föreligga vidare »Hemmet» (1924) och
»Den gamla kronan» (1927). — Monogr. av
G. W. Eberlein (1922).
Keller [ke’-], Wolfgang, tysk anglist (f.
1873), prof, i Jena 1900, i Münster 1910,
utgivare av Shakespeare-Jahrbuch (1897—1909,
1919 ff.), »Die englische Literatur von der
Renaissance bis zur Aufklärung» (1928; tills,
m. B. Fehr) m. m. R-n B.
♦Kellermann, B., har vidare skrivit bl. a.
»Auf Persiens Karavanenstrassen» (1928; sv.
övers. 1929), »Der Weg der Götter» (1929) och
»Die Stadt Anatol» (1932; sv. övers. 1933).
♦Kellgren, J. H. Bd 9 av S. Eks och O.
Sylwans uppl. av K:s verk kom ut 1933.
Monogr. av Margit Abenius, »Stilstudier i K:s
prosa» (1931; akad. avh.).
Kellner [ke’-], Leon, österrikisk anglist
(1859—1928), prof, i Cernauti 1904—18, från
1921 högskolelektor i Wien, skrev »Historical
outlines of english syntax» (1913), »Die
englische Literatur im Zeitalter der Königin
Viktoria» (1909; 2:a uppl. 1921), hans
huvudarbete, samt »Geschichte der
nordamerikani-schen Literatur» (2 bd, 1913; 2:a uppl.
1927), studier över Shakespeare, hans texter,
»Shakespeare-Wörterbuch» (1922) m. m. R-n B.
♦Kellogg, F. B., är sedan 1930 domare i
Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag.
Kelsen [käTzon], Hans, österrikisk
rättsve-tenskapsman (f. 1881). K. blev prof, i
statsrätt och folkrätt i Wien 1911, i Köln 1930
och är sedan 1933 prof, i rättsvetenskap vid
Institut universitaire
de hautes études
in-ternationales i
Genève. K. har främst
gjort sig känd som
rättsteoretiker. Bland
hans huvudarbeten
märkas
»Hauptprob-leme der
Staatsrechts-lehre» (1911), »Der
soziologische und der
juristische
Staatsbe-griff» (1922),
»Allge-meine Staatslehre»
(1925) och »Reine Rechtslehre» (1934); en
sammanfattning av K:s teori, »Den rena
rättsläran», finnes i Statsvet. Tidskr. 1933.
Grundlinjen i K:s verk kan sägas vara
hävdandet av juridiken som självständig
vetenskap. Den »rena» rättsläran »vill säkerställa
en kunskap, som endast riktar sig på
rätten, och från denna kunskap skilja allt,
som icke tillhör det föremål, som exakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
